Vågar man fråga?

Bästa läsare!

Med största sannolikhet har de flesta av er som besöker Skrivarens Blogg tillgång till internet. Och med internet har ni en i det närmaste oändlig mängd information att tillgå. Visserligen är nog 9999% av informationen på webben knappast något ni frågar efter, men ändå… Nej, jag har inte skrivit siffrorna fel.

För oss som bloggar är detta medium något av en social aktivitet. Det kan man utläsa inte minst på det familjära tonfall som många skribenter och kommenterande läsare har. Internet och bloggosfären river murar som annars består av solida klippblock IRL. IRL är en förkortning av en engelsk term som betyder “i verkliga livet”. Vissa av er vistas ute i IRL ofta, vi andra betydligt mer sällan…

Så i detta elektroniska minglande är det lätt hänt att man kastar ut en fråga i den s.k. cyber-rymden ungefär som vi kan utbrista i ett “vad är det för något?” när vi sitter bland våra vänner runt fikabordet. Med stor sannolikhet får frågan ovanför thé-koppen ett svar, åtminstone om man har bildade vänner.

Men i bloggosfären är det egentligen lite annorlunda. Som bloggare – eller deltagare i något internetforum – så sitter vi mitt i kunskapens bank. Vi är endast en halv minut från svaren på de flesta frågor.

Så om någon nämner att de har en “continuum” hemma hos sig skulle vi vid fikabordet säkert fråga vad det är för något. Men på webben är det lite annorlunda. Varför fråga när man själv kan ta reda på det genom vilken sökmotor som helst? ” – Är du lat, människa? Vet du inte vad Google är…?

Så på något vis blir det en regel att själv inte bara är bäste dräng, utan till och med den ende dräng man vågar ta i anspråk av rädsla för att framstå som oengagerad.

Det är synd. För cyberrymden är fylld av människor som har mer kunskap än du någonsin behöver. Lätta på deras mentala överttryck och fortsätt ställa frågor. De sover dåligt om de inte får chansen att förbättra världen med sitt vetande. Det är inte alltid kunskapen som hämtas från ett uppslagsverk är den bästa (jag tänker på Wikipedia) – inte sällan är en kommentar från en besökare betydligt mer upplysande eftersom den sannolikt är formulerad för att bli förstådd till fullo av frågeställaren. För att inte tala om möjligheten till följdfrågor…

Dessutom brukar en hastigt utslängd fråga leda till intressanta diskussioner. Att googla bort sin undran är ett sätt att göra abort på givande samtal, för att göra en besynnerlig liknelse.

Fast om någon undrar så har i alla fall inte jag en “continuum” hemma hos mig…

Hälsar Eder Peter Harold

1 kommentar »

  1. heaven sade

    Jag är notoriskt och kroniskt lat oh föredrar alltid den direkta frågan framför eget googlande.
    Liksom med Google kan man ju få flera och olika svar, men det intressanta är väl just det, att det går att diskutera de olika svaren eller svaret man får, vilket är en omöjlighet med Google…
    (om man inte gillar egenresonemang då förstås)

RSS för kommentarer på denna post · TrackBack URI

Kommentera