Peter Harold – Skrivarens blogg

Bästa läsare!

Jag besökte en näringsidkare på Södermalm igår afton och stod och bläddrade bland hans varor. I butiken fanns också en annan kund som pratade oavbrutet. Jag trodde först att han talade med expediten, men samtalet var enkelriktat och i högsta grad osammanhängande. Aha, en mobilpratare med hands-free, tänkte jag.

Plötsligt sa kunden namnet på expediten, och denne hummade till. Jag hörde hur expediten försökte formulera ett svar på den pratsjuke kundens fråga. Uppenbart togs han med överraskning; hans öron måste ha stängts av för länge sen. Vilket var begripligt; mina trumhinnor var redan matta av överansträngning.

Visserligen är jag savoir vetre, eller vad det heter på franska (”god uppfostran” tänkte jag syfta på), så jag försökte undvika att tjuvlyssna. Men eftersom mannen gick omkring i butiken och pratade lika mycket med allt och alla som uppenbarligen med sig själv kunde jag inte undgå att höra att han

- hade 8000 kronor liggande på sängen
- hade ungefär 10 kronor i fickan, eller kanske inte
- hade en tjej som lämnat honom i helgen
- hade alltid ställt upp för henne fastän hon pratade med sina katter som om de vore bäbisar och att han tyckte om det
- han var mycket känd och att han fanns på många bilder på internet

Ok. Rent svammel med andra ord. Det var något oerhört patetiskt över hans person. Samtidigt ganska teateraliskt. Den här mannen var van vid att ta plats. Ja, det var rent av hans mani; det var som om han fruktade att en sekunds tystnad skulle förinta honom.

Efteråt fick jag veta av expediten att mannen var en känd skådespelare (något namn ansåg han inte behövde nämnas dessvärre, trots att jag inte hade en aning om vad personen hette) men att det börjat gå utför. No shit, sir!

Ja, det kanske är lätt hänt att man halkar nerför den brantaste rutschbanan utan att man tar sig i akt. Måhända är det inte heller så stor skillnad mellan galenskap och skådespeleri. Är vi inte trots allt alla karaktärer som vi spelar till fullo under dygnets vakna timmar? Jo, så är det nog. Men vissa av oss verkar behöva regi när ridån gått ner.

Jag fick hur som helst en angenäm kvällspromenad.

Hälsar Eder Peter Harold

P.S.
Nej, det var ingen av bröderna Ekborg; dem hade jag säkert känt igen på rösten. Så era gissningar får bli lika vilda som mina.
D.S.