Bästa läsare!
Jag satt och bläddrade i min ”loggbok” där jag för ner vissa utvalda tankar som har att göra med mitt författande, eller kortfattade noteringar om händelser som är av viktig art.
”Fre 31 dec 2004: Detta år avslutas på ett tragiskt vis. På annandag jul inträffade ett jordskalv under havet utanför Sumatra. Detta jordskalv mätte omkring 9,0 på Richterskalan, och gav upphov till en flodvåg som spred sig över hela Indiska oceanen med ohyggliga konsekvenser som följd. Flera semesterbyar längs den thailändska västkusten dränktes eller sköljdes bort, och samma sak hände även vid Ceylon och alla andra öar på havet. Idag är dödstalet uppe i 125’000. I söndags kväll gissade man på att endast en femtedel så många hade dött.”
I min ”loggbok” skrev jag också ner mina känslor som berörde utrikesdepartementets agerande i samband med katastrofen då tusentals svenskar lämnades vind för våg att klara sig själva där väldigt få var förskonade från flodvågen. Ord som inte lämpar sig för publicering på denna blogg.
Jag kunde dock inte låta bli att plita ner några rader om att det var just en sådan här katastrof som jag varnade Mrs Harold och Lilla Fröken Harold för några månader tidigare när de reste ner till Thailand. Varför varnade jag dem? Jo, därför att flodvågor är ett inte alls ovanligt fenomen.
Nu har man inrättat ett tsunamilarmsystem i Thailand, men frågan är till vilken nytta? Det kommer med stor sannolikhet inte uppstå en till flodvåg av samma dignitet på just det där stället. Däremot är risken stor att det kommer hända i Europa, närmare bestämt i Medelhavet och utanför den iberiska halvön. Geologer varnar för detta med stort allvar.

Kansliet för krishantering skola vaka över svenska solbadare
i utlandet sedan 31 mars 2008. Räcker det?
Hur ser beredskapen ut inför en katastrof av detta slag – nästan ”på hemmaplan”? Ja, nu har man inträttat en ny krisorgansiation, men dessa kan knappast förmå jordskorpan från att låta bli att skälva av sitt undre tryck. Så därför borde folk i preventivt syfte lära sig mer om geologi och tyda varningssignalerna.
Ty de kloka elefanterna på Phuket visste vad som var på gång och förde sina passagerare upp på bergskullarna innan flodvågen slog in mot land. Är det för mycket begärt att vanliga turistande svenskar skall ta sig i akt när marken skälver under solbadandet på Mallis? Nej, jag tycker att just kunskapen om naturens extrema beteende är väl så lämpligt att inkludera i folkbildningen. Så slipper Laila Freivalds likar bli störda när de går till teatern…
Hälsar eder Peter Harold

