Arkiv för december, 2008

Flodvågsminnen

Bästa läsare!

Jag satt och bläddrade i min ”loggbok” där jag för ner vissa utvalda tankar som har att göra med mitt författande, eller kortfattade noteringar om händelser som är av viktig art.

”Fre 31 dec 2004: Detta år avslutas på ett tragiskt vis. På annandag jul inträffade ett jordskalv under havet utanför Sumatra. Detta jordskalv mätte omkring 9,0 på Richterskalan, och gav upphov till en flodvåg som spred sig över hela Indiska oceanen med ohyggliga konsekvenser som följd. Flera semesterbyar längs den thailändska västkusten dränktes eller sköljdes bort, och samma sak hände även vid Ceylon och alla andra öar på havet. Idag är dödstalet uppe i 125’000. I söndags kväll gissade man på att endast en femtedel så många hade dött.”

I min ”loggbok” skrev jag också ner mina känslor som berörde utrikesdepartementets agerande i samband med katastrofen då tusentals svenskar lämnades vind för våg att klara sig själva där väldigt få var förskonade från flodvågen. Ord som inte lämpar sig för publicering på denna blogg.

Jag kunde dock inte låta bli att plita ner några rader om att det var just en sådan här katastrof som jag varnade Mrs Harold och Lilla Fröken Harold för några månader tidigare när de reste ner till Thailand. Varför varnade jag dem? Jo, därför att flodvågor är ett inte alls ovanligt fenomen.

Nu har man inrättat ett tsunamilarmsystem i Thailand, men frågan är till vilken nytta? Det kommer med stor sannolikhet inte uppstå en till flodvåg av samma dignitet på just det där stället. Däremot är risken stor att det kommer hända i Europa, närmare bestämt i Medelhavet och utanför den iberiska halvön. Geologer varnar för detta med stort allvar.


Kansliet för krishantering skola vaka över svenska solbadare
i utlandet sedan 31 mars 2008. Räcker det?

Hur ser beredskapen ut inför en katastrof av detta slag – nästan ”på hemmaplan”? Ja, nu har man inträttat en ny krisorgansiation, men dessa kan knappast förmå jordskorpan från att låta bli att skälva av sitt undre tryck. Så därför borde folk i preventivt syfte lära sig mer om geologi och tyda varningssignalerna.

Ty de kloka elefanterna på Phuket visste vad som var på gång och förde sina passagerare upp på bergskullarna innan flodvågen slog in mot land. Är det för mycket begärt att vanliga turistande svenskar skall ta sig i akt när marken skälver under solbadandet på Mallis? Nej, jag tycker att just kunskapen om naturens extrema beteende är väl så lämpligt att inkludera i folkbildningen. Så slipper Laila Freivalds likar bli störda när de går till teatern…

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (9)

Modetrams till kvinns och historiatrams till män?

Bästa läsare!

Under den av julen orsakade bloggpausen så samlas bloggämnena på hög. Ändå nöjer jag mig med att hålla mig till denna enkla iakttagelse som är rykande aktuell:

Jag har nämligen tittat på TV-reklam. Närmare bestämt den där man för 49 kronor kan få tre nummer av Elle. En tidning ”för henne”. Eller också kan man prenumerera på Allt om historia som är ”för honom”.

Så historia är inget för kvinnor?

Nog får jag erkänna att de som suckade djupast under historielektionerna i högstadiet var tjejerna. Men det berodde nog mest på att det var bara tjejerna som orkade hålla sig vakna. Och sen jag, klassens ordningsman… *generad harkling*

Fast studerar jag min bekantskapskrets så är alla arkeologer jag känner kvinnor. Alla som pluggat historia på universitet i bekantskapskretsen är också tjejer. Det kan antingen betyda att tjejer är mer historieintresserade än män – eller att jag borde ta och umgås mer med män för att korrigera statistiken….

Nu vill jag absolut inte kalla mig feminist. Men jag undrar ändå varför man inte kan ge bort en prenumeration av Allt om Historia till en kvinna, bortsett från att populärvetenskapliga tidskrifter oftast brukar vara tillrättalagda och förenklade för att passa all sorts publik som sitter och ströläser publikationen i tandläkarens väntrum? Jag bara frågar.

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (6)

En musikalisk julhälsning

Bästa läsare!

Klockan är snart halv ett på natten och jag sitter här bakom fåtöljen och väntar på att Tomten skall komma nerhasandes genom den öppna spisen…

Nej, jag ljuger. Någon öppen spis har jag inte, och inte heller tror jag att tomten hittar hit. Däremot hörde jag en intressant konversation på tunnelbanan mellan två killar i 20-årsåldern som högljutt resonerade om att vi i Sverige delar ut julklapparna den 24:e medan man i USA delar ut dem på morgonen den 25:e. ” – Jag undrar varför det är så”, sa den ena killen.

Jag vet svaret. Det tar tid för tomtens renar att dra släden ända till USA. Så därför borde inte japanerna få sina julklappar förren den 26:e. Någon läsare som kan kolla upp om det stämmer…? ;-)

I år blir det ännu en jul där jag får tid över att jobba med mina projekt. Jag har inte haft tid att skriva blogg på dagen, även om jag önskat skriva något pekoralt om denna högtidsdag. Så därför får ni hålla till godo med denna stämningsfulla julmelodi (som förmodligen illustrerar mången blogg en dag som denna genom YouTubes försorg).
God jul på er, kära läsare!

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (3)

Bakom ett expertutlåtande?

Bästa läsare!

Här sitter Göran. Han sitter på Vägverket och ringer runt till sina kollegor.

”-Hej, det är Göran. När skall du åka och fira jul? Jaha, på söndag. Tack för det Birgitta.”

” – Hej Lasse, det är Göran på Analysavdelningen. När åker du för att fira jul? Mmm, ja, ja. Jaha. Tisdag. Tack, Lasse! Vi hörs!”

” – Tjenare Hanna! Mycket att göra? Jodå, det är samma här. Hörru, jag tänkte kolla av när du och din familj skall åka för att fira jul. Ja, det är Rapport som skall ha. Måndag? Trevlig resa!”

” – Hej Ulf! Det är Göran på Statistik. Ja, Göran… jag undrar om du skall åka bort under julhelgen? Oj, det lät inte kul. Ja, jag hör det. Fy fan, det låter inte kul. Men du får krya på dig. Ta några groggar så sover du bättre…”

När jag satt och tittade på Rapport igår så handlade ett inslag om trafiken inför julen. Någon expert uppgav att man räknade med färre dödsoffer eftersom denna jul- och nyårshelg kommer ha spridda resedagar.

Då började jag fundera. Hur kan de veta det? Hur kan man vara så säker på att inte svenska folket - i alla fall de som har någon att besöka och umgås med under denna helg och som inte sitter ensam i köket och författar poem med suicidiala teman – inte kommer resa sig upp som en man och fara iväg på en och samma dag, t.ex. i morgon söndag?

Jag menar; inte ens SMHI kan alltid säga exakt vad det skall bli för väder tre dagar fram. Och nu sitter någon expert i TV och utlovar färre dödstal p.g.a. spridda resedagar. Då undrar jag hur det går till att bli ett sådant orakel. Kanske genom metoden som beskrivits här ovan?

Nå, jag ber er alla kära läsare att fara varligt fram i trafiken. Jag vill hemskt gärna slippa möta er på fel sätt, om ni förstår vad jag menar… ;-)

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (6)

Skillnaden mellan far och dotter

Bästa läsare!

Historien upprepar sig! Ständigt! Detta gäller såväl finanskriser som…. ta-daa… musik. Här är den stora hit-låten som dottern nynnar på:

Och här är den stora hitlåten som dotterns far nynnar på:

Fast det här är klippet som dotterns gubbsjuka far föredrar:

Om man nu inte skall likna skivbolagens hitmakeri med regelbundna finanskriser så må man i alla fall likna det vid en returstation där tomburkar återvinns och kommer tillbaka som nya hits, eh… nya burkar.

Och utan att det märks så handlar den här bloggposten om Ella Fitzgerald. ”Ella – hon som har Det” om jag nu översatt refrängen från franska rätt. Undrar hur det låter om man klickar igång samtliga klipp samtidigt…

Om jag nu arrangerade en omröstning på denna blogg skulle frågan lyda: Tycker du att franska är ett ”porrigt” språk? Undrar om jag inte varit lite ledande i frågeställningen genom dessa ovan angivna låtval… ;-)

Hälsar eder Peter Harold

PS. Om man klickar på denna figur så kommer man till den superkvinna som hedrade Skrivarens blogg (och för all del kommentatorerna på den) med denna utmärkelse. DS

Kommentarer (7)

Hur smarta kan vi bli? Är gränsen nådd?

Bästa läsare!

Jag har vid månget tillfälle prisat IT-eran. Tänk att ha haft turen att vara yrkesverksam under den tid då hela världen aldrig är längre bort än ett par knapptryckningar. Det är nu upplysningstid råder. Vi blir upplysta om allt.

Nå, det är ett aber att man måste trycka på rätt knappar i rätt ordning, men kan man det så får man veta massor av sådant som får en att fundera på hur mänskligheten kunde överleva innan Internet fanns. Till och med Mrs Harold har blivit sittande i timmar och tittat på thailändska TV-serier så att jag sluppit att få mat och sex (alltså ingen förändring mot tidigare…).

Finns det någon baksida på den här medaljen (bortsett från att jag fortfarande inte får sex och mat)? Ja, jag är rädd för det.

Låt mig få tala för både mig själv och min bekantskapskrets: Åren går förbannat snabbt nu för tiden. Vänners och grannars småbarn blir till ungdomar och tonåringar på ett kick. För oss själva tog det två och en halv evighet att bli myndiga.

Detta är i sig själv inte sensationellt. Vem har inte haft en mormor eller farmor som sagt ”ujjedamig-vad-stor-du-blivit-tänk-vad-tiden-rusar”? Men det som jag vill peka på idag är att faktiskt ungdomar också upplever att tiden går fort numera. Denna slutsats kom jag fram till efter att jag och en arbetskollega diskuterat kring hennes dotters reflektioner över tidens hastighet.

Min arbetskollega upplevde den tid då svensk television bestod av en enda kanal och som sändes i svartvitt. Under min uppväxt (några år efter henne) fanns det två kanaler. Regimen sade att det räckte med dessa, men medgav sändning i färg. Dessvärre var min familj fattig så vi hade bara en svartvit TV. Eller också var det för att morsan trodde att radiohandlaren skulle skvallra om att vi licensskolkade ifall vi bytte till en ny färg-TV…

Att växa upp idag med 15 TV-kanaler i basutbudet, Idol-hysteri, MTV-hitlista, Blondinbloggar, fotbolls- och handbollsträning, Lunarstorm och YouTube måste ju vara världens tsunamivåg av information i jämförelse med vad vi 50- till 70-talister växte upp med.

Där jag växte upp under 80-talet betraktades man som intellektuell om man gick till biblioteket för att läsa kvällstidingarna. Professur erhölls om man läste DN.På den tiden skapades vår världsbild av TV1, TV2 och Expressen samt Aftonbladet. Och inte behövde vi ta tabletter för att klara stressen i skolan. För det var faktiskt inte mindre stress på den tiden, även om ovan nämnda publikationer framför stress i skolan som en nyhet.

Frågan är vad detta kommer leda till? Personligen är jag emot en återgång till ”forntidens” minimalistiska informationsutbud. Men samtidigt misstänker jag att vi – både skolungdomar och vuxna – måste lära oss att prioritera vad vi vill fylla våra mentala liv med. Annars är risken att galenskap kommer bli den nya folksjukdomen – med eller utan ersättning från Försäkringskassan.

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (7)

Politikerna fiskar efter Volvo

Bästa läsare!

Göteborgs tillträdande ordförande i kommunstyrelsen, Anneli Hulthén, hoppas på att staten kan gå in som delägare i Volvo, vilken är en ambition som de svenska skattebetalarna inte delar.

Hon skriver i SvD Brännpunkt:

”Jag är öppen för att staten under en övergångsperiod går in och tar över ägandet av såväl Volvo som SAAB. ”

Här vibrerar jag av upphetsning, redo att få rusa fram med mitt ivriga pekfinger. Jag hatar när politiker uttrycker sig slarvigt. Och det gör Annelie Hulthén. Hon talar nämligen om Volvo Cars och Saab Automobiles. Inget av dessa företag har med Volvo eller Saab att göra – längre. De är blott två varumärken som ägs av Ford Motors respektive General Motors.

Nå, det må så vara att en kommunchef tillåts slarva med företagsbegreppen. Men det Hulthén är ute efter är att politikerna skall ta över svensk bilindustri. Jag betackar mig. Har inte politikerna redan gjort stor skada för dessa två ”svenska” bilmärken genom det – ursäkta uttrycket – hejdlösa koldioxidsvammel som pågått i över två års tid?

Sedan 2006 har det pågått en organiserad statsunderstödd hatkampanj mot bilismen och bilindustrin. Inte undra på att det går dåligt för Volvo och Saab nu när Sveriges politiker tävlar om att pungslå bilisterna med bensinskatt, skatt på försäkring, miljöskatt, koldioxidskatt och sedan moms på bränslet och skatterna. Jag citerar ett uttalande från en tidigare ordförande i MUF: ” – Det skall svida att köra bil”.

Och det gör det. Det svider i plånboken. Men alltjämt är bilen ett av de smidigaste sätten för oss svenskar att ta oss mellan bostad, arbetsplats, fritidsanläggning, butiker och semesterorter.

Jag hoppas innerligt att regeringen inte faller till föga för Anneli Hulthéns smygkommunistiska idéer om att göra Volvo Cars och Saab Automobiles till ett statsägt Svenska Personvagnar AB. Däremot hoppas jag att både Volvo och Saab hittar nya ägare som inte har den belastning som den amerikanska bilindustrin har. Eftersom Europa är överetablerat skulle hoppet för dessa två ”svenska” bilmärken faktiskt vara störst om kineserna eller ryssarna tog över. Just nu håller faktiskt kineserna på att starta upp den gamla Rover-fabriken i Storbritannien. Kinesiskt ägarskap behöver inte automatiskt vara dåligt.

Fast det får gärna införas en ny regim i Kina först som accepterar de grundläggande kraven för mänskliga rättigheter.

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (7)

Gör museum av Stockholm

Bästa läsare!

Nej, jag tänker inte klaga. Det är bara det att det är några detaljer jag inte riktigt förstår.

Det har varit ett hyfsat cykelväder de sista veckorna. Det har varit fullt möjligt att köra moppe till jobbet utan att halka omkull. Min rygg mår bra eftersom jag sluppit skotta garagenedfarten. Och så ringer mina parenter och säger att de har haft snö i två och en halv dag (under helgen) och att infödingarna i deras bygd travar bilarna på hög i diket. Duns, låter det när jag tappar hakan i bröstet. Här är grå barmark.

Även från andra håll får jag rapporter om att det är gott om snö här och var. Att bo i den kungliga huvudstaden under dylika förhållande ger en känsla av verklighetsfrånvaro. Det är ju trots allt i den här staden som allt blir till ett kaos av blott 3 cm snö. Och i Bergslagen har det som sagt snöat i tre dagar utan att nationellt katastroflarm utfärdats. Ni ”ute i landet” borde vara döda vid det här laget…

Nu är ju det i o f s inte enbart ifråga om väderlek som Stockholm är en plats för sig. Vilken beslutsfattare skulle med vett och sans anlägga en storstad med ett svåröverstigligt hinder tvärs genom bebyggelsen? Under alla dessa hundratals år som gått sedan Birger Jarls dagar borde man väl insett att det är opraktiskt att bygga en storstad som genomskärs av av två stora sjöar, Mälaren och Saltsjön. Det är som att beslutsfattarna aldrig tittat på en karta.

Just därför är det väldigt jobbigt för tusentals Stockholmare – infödda som inflyttade – att resa mellan sina hem och arbetsplatser. Gör museum av Stockholm och flytta huvudstaden till annan ort där man kan göra rätt från början.

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (9)

Om lögnare – men inte om politiker

Bästa läsare!

Jag vet att ämnet fascinerar många bloggläsare. För ibland kan man undra hur mycket i en blogg som baseras på lögn. Detta inlägg baseras till 100% på lögner, men trots det handlar den inte om politik.

Tomas Quick. Är han skyldig? Eller oskyldig?

Jag skulle ju kunna fuska lite och ta hjälp av våra kära kvällstidingar. Men det finns en uppenbar risk att den hjälp de ger mig idag att fatta ett beslut om saken kommer vara i direkt motsats i morgondagens upplaga. Det känns som att de har en plan över hur länge de kan mjölka en och samma ”story”. Ungefär som den försvunna ”Madeleine” som kidnappats/dödats av föräldrarna/etc, etc.

Att Tomas Quick dömts på undermåliga bevis var ingen nyhet för någon. Faktum är att jag själv frågade mig när han dömdes: ” – Vad händer om han ändrar sig och säger sig vara oskyldig?”.

På den tiden var jag ung och naiv; har man erkänt ett brott kan man aldrig bli förklarad som oskyldig igen. Tydligen är det just detta Tomas Quick och hans advokat vill ska hända.

Kanske var det denna frågeställning som fick mig att besöka en rättegång häromåret. Det gällde den s.k. ”polisstudenten” i Uppsala-trakten som åtalats för mordet på väninnan Gülay Karagöz. Skyldig eller oskyldig? Jag kände då att jag behövde vara med och skapa mig en egen bild.

Eftersom den tilltalade inte erkände sig skyldig och kategoriskt hävdade att han inte mördat Gülay, var det lite svårare att komma till samma slutsats som om det hade varit en allerkännande Tomas Quick som stått vid skranket.

Nu var det dock inte min sak att fria eller fälla ”polisstudenten” och hovrätten valde att göra det senare. Men jag hade i alla fall fått en insikt om att det är inte en enkel sak att påstå att någon är skyldig eller inte – även om det finns bevis.

En anledning till att fria en åtalad är att det måste stå utom allt rimligt tvivel att personen verkligen är skyldig. Jag har en stark känsla av att så icke förhåller varje gång domstolen dömer. Så därför bör vi ta kvällspressens utlåtande i fallet om Tomas Quick med en hälsosamt stor nypa salt.

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (10)

En lektion i trafikvett att minnas

Inga ord behövs. Titta bara på de här två filmsnuttarna. Och minns dem när du far fram i trafiken.

Så här gick det till…

…och det här blev resultatet:

 

Filmer som dessa borde vara obligatoriska för körkortstagare att titta på.

Hälsar eder Peter harold

Kommentarer (2)

Older Posts »
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 25 other followers