Arkiv för februari, 2009

Tomat, paprika… men inte sex.

Bästa läsare!

Jag har blivit en sund människa. Renad och helad. Eller rättare sagt, jag har blivit av med ett livslångt sug. Det är slut med godiset.

Inte för att jag markerat det i kalendern, man jag är nu säker på att jag varit fri från godissug i över ett års tid. Med godis menar jag sådant hopkok som innehåller kokta gristrynen, syntetsiska färgmedel och rågummi. Alltså vanligt snask som folk köper i lösvikt.

Det började med rädslan för vinterkräksjuka (plockgodis smittar). Fortsatte vidare med ständiga hudutslag – som besynnerligt nog började redan när jag kom in genom entrén till godisaffären!

Sedan har jag två vintrar i rad häromåren bitit sönder plomber på jobbets julgodis. I fjol bestämde jag mig för att inte trilla dit. Kan vara kul att slippa slösa bort egna julklappspengar på dyra lagningar.

Nu har det gått så långt att jag börjar må illa vid tanken på snask.

Däremot går jag ofta omkring med ett starkt sug efter tomat, paprika och den där gurkliknande saken som ser ut som en grön dildo men smakar desto bättre när den är grillad. Ibland börjar jag drömma om kryddiga linsgrytor. Inte för att jag kan minnas att jag ätit någon, men kokböckerna i min samling har blivit den senaste tidens pornografi för mig.

Uppriktigt sagt; skulle någon erbjuda mig en dejt med en kvinnlig porrstjärna skulle jag nog numera fundera mer på vilken mat vi skulle äta och mindre på vilka ställningar som…

Hallå, det är fredag! Då får blogginläggen vara totalt befriade från vett och sans! Trevlig helg på er, kära läsare!

Hälsar eder Peter Harold (som i sviterna av flunsan både ser ut som och låter som Dr House)

Kommentarer (15)

Tål inte demokratin andra åsikter?

Bästa läsare!

Jag trodde att fallet med den omtalade biskopen med förintelserevisionistiska åsikter (Wilkinson hette han väl? Nej, Williamson!) skulle vara ur världen nu för min del. Men enligt SvD skall han nu utvisas från Argentina för sina uttalanden i Sveriges Television.

Jag kan inte låta bli att bli misstänksam när man kommer till situationer som dessa. Vad är man ute efter? Jo, man vill göra det klart att de åsikter som biskop Wilkinsom Williamson framför inte är tillåtna.

Där känner jag att det börjar bli unket. Hur illa vi än tycker om en persons åsikt så måste man väl – i det som kan kallas för demokratins och yttrandefrihetens namn – så måste väl den ändå ha rätt att uttala den utan att riskera repressalier.

Skall historien regleras i lagtext? Skall man förbjudas att ifrågasätta historiska sanningar? Och skall man – som i fallet med denna biskop – straffbeläggas för att man håller med någon som ifrågasätter historisk sanning?

Oavsett vad man än tycker om nazisternas övergrepp mot judar, romer och homosexuella (de grupper som är att betrakta som oskyldigt satta i de tyska koncentrationslägren) så finns det väl inget behov av att förbjuda någon att ha en egen uppfattning om vad som skedde. Är demokratin så ömtålig att den inte tål fria tankar?

Jag vet att mitt försvar av biskop Wilkinson Williamson är till harm för mitt eget anseende. Men mitt samvete tvingar mig att reagera. Jag är uppvuxen i en tid där IB-affären avslöjades. Trots att jag inte är kommunist kan jag inte försvara att Sverige (läs Socialdemokraterna) ägnade årtionden åt att registrera sina politiska motståndare. Jag kan inte – anno 2009 – instämma i att folk skall utsättas för statsburet hot för sina åsikters skull. Jag vägrar!

Med facit i hand; känner SVT-medarbetarna stolthet över att de försatt en person i denna situation där han jagas ut ur det land han verkat i under en tid, enkom för att han hyser tvivel om något som andra anser är uppenbart? Anser SVT att deras verksamhet skall vara ett verktyg för politisk förföljelse?

Den som inte instämmer i min oro får gärna skriva in förslag på fler sanningar som skall lagregleras. Föreslå gärna straff för de som har annan åsikt. Var så god och kasta första stenen…

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (28)

Jag kan rädda SAAB Automobiles

Bästa läsare!

Ni får döma själva om jag har hybris eller ej. Detta erbjudande ger jag SAAB-ledningen:

Jag tror att jag kan rädda SAAB Automobiles. Och jag tror att jag vet hur SAAB Automobiles skall fortleva som självständig biltillverkare.

Tillgångar:
1. Varumärket. Inom bilbranschen har Saabs teknologi alltid haft ett högt anseende. Många är de skeptiker som fått sin syn på märket omprövat.
2. Produktionslina. Finns redan befintliga produktionslinor och en hängiven tillika hårt prövad personal (som är billig med europeiska mått mätt).
3. Förnyelse av modellprogram pågår.

Brister:
1. För få köper Saabs bilar.
2. Ägaren har genomfört misslyckade satsningar
3. Saknar kapital.

Åtgärder (direkt):
1. Övertyga konsumenterna om att Saab är ett klokt bilval. Det kräver ett bra pris och en välorganiserad eftermarknad (service och begagnatmarknad).
2. Söka nya marknader. Betoningen på USA-marknaden gjorde Saab sårbar. Istället bör man satsa på nya marknadsområden och göra avtal med GM om försäljning av 9-3 och nya 9-5 i t.ex. Sydamerika där man använder spritmotorer. Finns potential i Australien.

Åtgärder (långsiktigt):
1. Etablera samarbete med annan biltillverkare i Europa som vill köpa Saabs know-how vad gäller miljömotorer och säkerhetssystem i utbyte mot att Saab får använda en bottenplatta som kan användas till flera olika bilmodeller.
2. Bygga upp en konsultverksamhet som kan anlitas av andra biltillverkare. Utnyttja ledig produktionskapacitet till att tillverka specialserier åt andra biltillverkare.

Enligt min långsiktiga plan bör Saab Automobiles satsa på en bottenplatta som kan användas till en personbil mellan 4,25-4,80 meters längd. Jag ser flera alternativ: a) Ford Focus (används även till Volvo C30 och minibussen Ford C-Max) b) Volkswagen Golf (används till VW Jetta och mini-SUV:en Tiguan) c) Citroën C4 (används till minibussen Picasso samt full-sizesedan i Kina/Argentina). d) Fiat Bravo. Om jag ser till samarbetsmöjlighet vet vi att Ford har åtaganden gentemot Volvo och Volkswagen har redan för många bilmärken inom koncernen. Kvarstår Peugeot-Citroën som är liksom Fiat ett oberoende familjeföretag. Fiat skall i framtiden samarbeta med krisdrabbade Chrysler, och lär få fullt sjå. Peugeot-Citroën har däremot en samarbetskultur som inneburit att man tillverkar dieselmotorer med Ford, bensinmotorer med BMW, transportbilar med Fiat och personbilar med Toyota. Frågan är om de har rätt produkter att göra nästa generations SAAB till en SAAB?

Jag tror att svenska köpare gärna skulle vilja ha en ”Folk-SAAB” som är halvkombi och ungefär 4,25 lång (Golf-klassen). Samtidigt har vi tjänstebilssektorn där bilen med tillhörande separat bagageutrymme är omkring 4,8 meter. Om man kan bygga dessa två bilar på samma bottenplatta (men med olika axelavstånd och spårvidd) och samma drivlinor och chassi, då har man sparat väldigt mycket pengar. Lägg därtill att man på samma chassi kan bygga en familjebuss, en skåpbil eller en sportig cabriolet. SAAB skulle med detta kunna erbjuda minst 5 olika bilmodeller med låg utvecklingskostnad.

Jag tror att GM Europe har varit inne på de här tankegångarna då man funderade på att låta SAAB Trollhättan börja tillverka nästa generation av Opel Astra. Jag tror att min idé är konstruktiv och ligger i linje med vad Trollhättan har kapacitet till. Lägg därtill att SAAB förser sina bilar med egenutvecklade motorlösningar. Mums!

Om intresse finns kan jag ta ett sabbatsår och ordna upp verksamheten i GM:s ställe.

Hybris? Ja, ganska rejält. Men jag tror på mina idéer. Enda alternativet är den s.k. ”rekonstruktionen” som innebär att underleverantörerna skall få lida i väntan på den riktiga SAAB-nedläggningen 31 januari 2010. Saab kommer att dö Rover-döden om inget radikalt görs för att anpassa märket till verkligheten.

Hälsar eder Peter Harold

PS
SvD om SAAB-krisen. DN om SAAB-krisen. De tycker att det är kört…
DS

Kommentarer (2)

Mona Sahlin som Saab-byggare

Bästa läsare!

Nej, jag vill inte att någon läsare skall tro att jag hyser ett personligt hat till (s)-ledaren Mona Sahlin. Eller att jag förföljer henne. Tyvärr är hon ett återkommande irritationsmoment, så därför kan jag inte undgå att ta upp henne på denna blogg.

” – Det är bara för att hon företräder ett parti du ogillar…”, kanske någon påpekar.

Nej, det är inte därför. Mona Sahlin är ideologiskt borgerlig. Mona står till höger om Göran Persson inom (s). Hon är faktiskt så mycket höger att hon skulle kunna gnugga pannben med Fredrik Reinfeldt om de vore lika långa. Nu har iofs höger-vänster inget med svensk politik att göra egentligen numera.

” – Det är bara för att hon är kvinna”, kanske någon annan hävdar.

Nej. Jag har arbetat politiskt i min ungdom, och de bästa samarbetspartners jag hade var kvinnor. Kvinnor och pensionärer.

Men Mona Sahlin är något i hästväg. Visst, det är bra att politiker är ödmjuka och lyssnande. Men vi såg hennes uppträdande i samband med regeringens kärnkraftsutspel hur hon på två dagar började tala med kluven tunga. Och nu händer det igen när General Motors vill likvidera svenska Saab Automobiles (lyssna på klippet här ovan).

Om Mona Sahlin blev VD för det företaget skulle de snart börja göra bilar med fem växlar bakåt och en framåt, reverserad styrning så att man svänger vänster om man vrider ratten till höger. I en Saab byggd av Mona Sahlin sugs solljuset in i strålkastarna som svarta hål i rymden. Hur broms och gasreglage skulle fungera kan ni nog bara ana. Det enda man kommer känna igen är kopplingspedalen. Men den kommer att slira redan från fabrik med Mona Sahlin som Saab-byggare.

Oh, my God! Jag tycker ärligt synd om Sveriges socialdemokrater… De har verkligen fått sona för sin tid med Buffel-Persson som partiledare.

Hälsar eder Peter Harold

Kommentera

Konstfack eller konstfuck?

Bästa läsare!

Jag tänkte hålla mig från att kommentera den uppväxande konstnärsgenerationens uppmärksammade hys, dels spelandes sinnesskuja, dels vandaliserande av allmänna kommunikationer. För i själ och hjärta instämmer jag i att konsten skall vara fri.

Därför har jag funderat på om jag inte skulle åka till Konstfack och sätta mig vid deras entré och bygga en björn. Strypa en neger. Lägga en kabel (”Bajsa” är väl ett för starkt uttryck?).

Vad skulle syftet med en dylik ”installation” vara? Ja, primärt skulle min bajskorv (bajskorvar) kunna ses som en protest mot de prostester som Konstfackeleverna ger uttryck för. Men med min föga väladoftande kloakkringla vill jag egentligen belysa att även konst är något som vi konsumerar, och det vi konsumerar blir alltid… till skit.

Nyligen har en tokig dam betalat alldeles för mycket pengar för ett av Konstfacks verk. Nu är inte jag den som ondgör mig över någon för att den stackaren har gott om pengar, men inköpet bevisar just att konst är en konsumtionsvara, precis som vilken annan vara som helst. Skillnaden är bara att dessa konstfackselever lyckades göra skit av sin konst redan från början. Ja, enligt min ödmjuka åsikt.

Nä, som ni märker; jag lyckades inte hålla mig från att kommentera Konstfuck-elevernas hyss…!

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (11)

Röda khmer-rättegången. Och Burma…?

Bästa läsare!

Det är faktiskt så  att jag känner mig som en Jan Myrdals-klon när jag lutar mig framåt i fåtöljen och väser: ” – Ja, röda khmer-rättegången i all ära. Men Burma då…?

Nu vet ju frekventa besökare av Skrivarens blogg att jag är inte den som missar chansen att hugga hårt mot den mörka ideologi som kallas för kommunism. Men den nu inledda rättegången mot de föråldrade khmer-ledarna känns inte lika angelägen som den ständigt aktuella demokratiska kris som pågår i Burma.

Nej, jag förringar verkligen inte kambodjanernas lidande. De hade verkligen ett helvete, och jag har talat med folk som arbetade med att ta emot flyktingar från det landet. Folk vandrade tills de tappade fötterna. Och då hade de kommit lyckligt undan terrorväldet – eftersom de levde.

Foto: Gun Kessle

Foto: Gun Kessle

Men hur vi än anstränger oss kommer vi aldrig kunna ge dessa åtalade det straff de förtjänar (under förutsättning att rättsprocessen är juste och de verkligen begått de brott de anklagas för). Sticka ut naglarna på dem? Låtsas kväva dem? Elchocker? Långsamt förblöda? Eller utsätta dem för en lunch på valfritt långvårdsboende i Sverige? Nä, det sista vore grymt.

Uppriktigt sagt, det känns som att det som behövs nu – flera årtionden efter folkmordet mot det egna folket – är deras ånger.

Samtidigt, i samma världsdel, pågår ett annat förtryck. Fortfarande, trots en av världspressen uppmärksammad folkresning, har Burmas militärjunta blivit kvar vid makten. År efter år. Jag tycker att det är en skandal. En skandal att vi redan glömt det som är aktuellt.

Hur vore det att hjälpa de som fortfarande lider? För mycket begärt, eller?

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (4)

Drömbilar: VW Space Up!

Bästa läsare!

Mig veterligen har jag aldrig blivit upphetsad av en Folkvagn. Aldrig, aldrig någonsin. Det känns tvärt emot all rimlig logik att få ståpäls av en folka.

Ändå fick jag en ”Det känns så rätt”-känsla när jag såg de första bilderna på VW Space Up.

vwspaceup1

Den första personbil jag övningskörde med var en VW-buss av den uråldriga typen, den modellen vars deformationszon bestod av ett reservdäck som monterats i fronten under vindrutan. Bakhjulsdrift, svansmotor, sommardäck, höstfrost och en 17-årings lekfulla temperament var en spännande kombination. Det var aldrig säkert att man skulle komma fram, än mindre säkert vilken ända av bilen som skulle komma först.

Då hade jag hellre kört med en sån här VW-buss. Nej, som vanligt finns den inte. Det är egentligen en småbil (3,6 m lång) som fått bussliknande profil. Och why not? Det är lätttare att hitta en ledig p-ruta för en kort bil än för en lång.

Men det jag gillar mest är panoramataket med sina extra fönsteröppningar. Vissa bilar ger ju klaustrofobi när man sätter sig i dem. Med den här lär den risken inte vara möjlig. Dessutom ser man polishelikoptrarna i tid…

Teknisk kuriosa: Den här prototypen drivs av en elmotor i bakvagnen, så visst förvaltar den sitt arv från gamla Transporter 1. Fast hade Space Up varit serietillverkad lär den ju ha haft antispinn, antisladd och antipestosystem som standard. Allt för trafiksäkerhetens skull.

Än dröjer de riktiga drömbilarna, men håll ut!

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (10)

Fjollblogg 1.0

Bästa läsare!

Det där med dokumentbeteckningar är viktigt. Ni kanske har sett dokument som ”Rapport 1.0″. I det här fallet betyder det att detta är första publicerade versionen. Om man sen ändrar den blir det ”Rapport 1.1″ tills man publicerar version 2 som blir ”Rapport 2.0″. Så, nu har jag förmedlat huvuddragen av den 7 timmar långa dokumenthanteringsföreläsning jag utsatte mig för på jobbet.

Så om detta vore ett dokument (vilket ju bloggar på sätt och vis är) blir detta Fjollblogg 1.0. Ty kan man tänka sig något fjolligare än en karl som säger sig ha blivit frälst av…

…peeling?

Jo, det är sant. Jag råkade gripa åt mig en flaska duschkräm i all hast utan att se vad det var. När jag kom hem för att vaska av mig blev jag först förfärad. Det låg grus i duschkrämen! Blått grus!

Jag läste nu – för första gången – på förpackningen. Hur kunde det här ha blivit så fel? Varsamt började jag skölja bort krämen. Hm, det känns ju behagligt. En titt till på förpackningen. Äh, det är ju Nivea, de brukar ju inte ha rykte av sig att göra farliga produkter.

Nu började jag smått förstå att gruset hade en funktion. Faktum är att huden började kännas lite konstig. Den kändes… …ren!

Läsaren bör inte tro att jag är den som låter smutsen gro fast i huden, tvärtom! Men för första gången lämnade jag duschen med en behaglig känsla av renhet, och inte den annars blanka beläggning som mina duschkrämer i Big Family Pack annars brukar efterlämna.

Fjolligt? Japp. Nästan så att jag skäms. Men alla lemmar blev rena, och det är det som räknas. Eftersom jag uppskattar denna hygieniska upplevelse förmodar jag att kroppen påbörjat sitt förfall, och att detta är trösten för alla medelålderskrisande. När man uppskattar blått grus har man nog redan gjort allt i livet som är roligt och lagligt och möjligt att betala med egna pengar

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (7)

Obscen besöksstatistik

Bästa läsare!

Ni – eller i alla fall fler av er än normalt – ger mig en stor k*k i nyllet… Jag hade en hög besöks-peak under förra veckan. Den hamnar mitt mellan två mindre peakar. Jag skall inte klaga på någon enda besökare, men min graf över den senaste veckan besökssiffror är minst sagt obscen! ;-)

Samtidigt kan jag notera att inte enda besök idag är genererat efter sökning utifrån de perversa spörsmål som annars lockar hit läsare. Var är ni, snuskhumrar…? Har ni gett upp? :-)

Hälsa eder Peter Harold

Kommentarer (8)

Saabs framtid. Made in Russia?

Bästa läsare!

I morgon när denna text hunnit bli ett kvarts till ett halvt dygn gammal kan det vara klart att Saab Automobiles saga är all. Personligen tror jag dock att samtalen mellan USA:s regering och General Motors kommer dock ha en så komplicerad innebörd att vi kanske inte har en helt klar bild av att det handlar om nedläggning eller något annat.

Saab Automobiles, liksom Volvo PV, har haft sin största försäljning i USA. Det har gått hyfsat bra för dem där, även om Saab som vanligt aldrig (utom ett år) gått med vinst. Det gör man nämligen inte när man oavbrutet utvecklar nya bilmodeller som aldrig kommer ut på marknaden.

Saab har aldrig riktigt integrerats i GM:s produktkatalog. Nu när stora Opel Insignia introducerats kan man fundera på vad GM skall ha nästa Saab 9-3 till. Det är i praktiken samma bil. Insignia är på sätt och vis mer Saab än Saabs egna bilar. Och samma stupida tankegång måste ha drabbat GM-ledningen när de lanserade Cadillac-namnet … på en Saab!

Under senare år har GM haft Saab som en slags BMW. Fast med framhjulsdrift. Höga prestanda, komfort och premiumkänsla. Fast vad Saabs riktiga identitet bestått av har man inte haft ett hum om, vilket bevisas att man ogenerat klistrade på Saab-märket på en Subaru Impreza och en Cheva-van.

Det är svårt att vara ett premiummärke i USA, i synnerhet om man kommer från Europa/Sverige. GM har devalverat varumärket i USA under en tid då bränsletörstiga SUV:ar sålde som smör i solsken. Kanske kunde Saab ha haft en chans att stjäla marknadsandelar när bensinen ökade i pris, men så kom krisen i vägen, och därmed galopperande protektionism och patriotism: Buy American products!

Enda utvägen för Saab nu är att sälja fabriken till Ryssland. Produktionen kan vara igång inom 6 månader nånstans hitom Uralbergen. Lokalerna i Sverige får användas dels till de av Maud Olofsson utlovade vindkraftverken som vi ju skall få så många av, samt till produktutveckling av Saab Automobiles som bör kvarstå här. Sverige är ett bra land att utveckla bilar i. Vi har kyla och närhet till sommarvärme. Vi har bra utbildad personal (som dessutom är ganska billig). Finfina forskningsmöjligheter.

Det kvarvarande Saab Automobile skulle t.o.m. kunna försörja sig på att utveckla nya bilar åt andra bilmärken. Opel vet man redan en hel del om. Man skulle kunna utveckla bilar åt flera.

Kanske finns Saab Automobiles kvar 2010, kanske inte. Man har ett antal nya bilmodeller på gång. Det vore typiskt Saab att behöva stänga ner just innan man förverkligar en för märket historisk situation; d.v.s. att man äntligen får ut FLERA nyheter inom en kort tid, och inte med 5-10 års mellanrum.

Skall svenska regeringen gå med på att driva Saab i nationell regi skulle det ha varit om man kunde ha presenterat en ny folkbil, en modern ersättare till den populära Saab V4 till exempel.  Men en sådan bil måste byggas i över 170’000 exemplar. Och den måste vara färdigkonstruerad. Saab har inte ens en prototyp. Det ser mörkt ut för dem och svensk bilindustri… Jag förstår regeringen. Det kan vara så att miljardstödet skall användas till att skapa andra jobb än oefterfrågade biljobb.

Samtidigt måste branschen ställa sig frågan: Hur skall man hantera nästa högkonjunktur? Just nu känns det som att en sådan aldrig kommer att inträffa, när man läser tidningarna.

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (3)

« Newer Posts · Older Posts »
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.