Arkiv för Blogg

Chefsvikarie språkbråkar – moi!

Bästa läsare!

Sorry för min tystnad på denna blogg, men jag är stand-in för min chef. Jag har gjort det förr, men den här gången är det hard-core som gäller. D.v.s. att sitta med chefens branchkollegor och försöka att inte göra bort sig. So far so good… Men jag är helt utmattad vid dagens slut.

Därför har jag inte tid att blogga något om det ständiga ofoget att i tid och otid låna uttryck från det anglosaxiska språket när vi ändå har så många beskrivande svenska glosor. Något måste göras mot detta lingvistiska abuse av svenska språket…

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (8)

Den som söker… kommer hit.

Bästa läsare!

Ja, jag travesterar ogenerat på det bibliska talesättet ”Den som söker skola finna”. Och en del av de sökande människorna hittar hit till Skrivarens blogg…

faktasok

Fascinerande att detta kunskapssökande leder till denna blogg. Som jag kan se är det inte många som hittar vad de söker; ja, det får medges att Skrivarens blogg finns här (bock), och depression av obesvarad kärlek tycker jag att jag mer än väl lyckats älta om titt som tätt (bock) samt jag låtit länka in ett YouTube-klipp med Boeves psalm (bock).

Resten av sökningarna är fascinerande och sannerligen lämpliga tips för den stund det saknas bloggämnen. ”Straff i flickkläder” låter onekligen fantasieggande. Fast jag har ingen egen werfarenhet att bidraga med. ”Socialförvaltare suger” är lite tvetydigt i mina porrskadade ögon, men vad är så sensationellt att ligga näst underst i en böghög?

Nu skulle jag egentligen inte skriva om bloggväsendet denna gång, utan om överlevaren Wanja Lundby Wedin. Det gör jag inte. Istället länkar jag till Henrik Alexandersson som säger precis vad jag sade när jag läste Ibrahim Baylans pressmeddelande efter Wanjas möte med LO:s ”koncernledning”: Vaffan!

Så varför ältar jag ”blogg”? Jo, jag har fått spendera en kvällsstund med Lilla Fröken Harold som tjatat om att hon måste ha hjälp med att posta på sin egen blogg. Ja, den ligger på Passagen. Alltså det ”blogghem” som jag haft förnuft att fly ifrån. Men min dotter menar att det är lättare att få läsare på PassagenBlogg än att ligga anonymt på WordPress (ja, det är nu man brukar skrika bloggh*ra, men det tillåter jag inte eftersom hon bara är 9 år gammal. Eller nåt sånt).

Så med andra ord har jag i afton fått återuppleva menyrader som aldrig dyker upp (men alla reklambanners öppnas direkt) och att postningar far ut i tomma cyberrymden. Och lustigast av allt; endast hennes sista postning syns på bloggens förstasida. Strul som vanligt. PassagenBlogg i ett nötskal. Jag får väl stå ut med att missa hundratals läsare och istället ha en driftsäker blogg här istället. Och bloggämnen saknas ju aldrig. Och skulle det någonsin göra det – då läser jag bara vad ni sökt efter. Snuskhumrar! ;-)

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (4)

Spydiga Lilla Fröken Harold

Bästa läsare!

Jag överlåter åt min dotter att redogöra för dagens händelser (eller gårdagens händelser för er som läser detta på måndag). Det som bekymrar mig är att hon vet själv hur man surfar på Internet och t.o.m. skriver blogg. Jag anar att mitt liv kommer bli väldigt transparent på webben. Lilla Fröken Harold bloggar här. Jag förmodar att hennes blogg kommer vara mer läsvärd än min långt innan hon lärt sig att stava ordentligt. *mutter*

Vid middagsbordet frågade Lilla Fröken Harold mig om ”sadist” stavas med ett eller två ”d”. Hon sa att hon tänkte blogga om en av sina fritidspedagoger.

Känns som att jag kommer bli besvärligt nästa gång jag går på utvecklingssamtal i skolan…

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (9)

Jag tackar Ninacian! Och jag tackar er, kära läsare!

Bästa läsare!

PassagenBloggs vänligaste lingonblomma Ninacian har varit så snäll att hon tilldelat mig och ett antal andra bloggare en utmärkelse. Jag bugar och tackar!

Lite tråkigt är det dock att Ninacian bestämt sig för att sluta blogga. Jag skall inte ifrågasätta eller försöka övertala henne att fortsätta, för jag inser hur viktigt det är med inspiration när man har en blogg. Man bloggar för att det skall vara roligt (såvida inte man är en bitterf**ta som absolut måste ösa galla ur sig varje dag, fast den kategorin tillhör inte vår Ninacian). Och roligt har vi haft vi som besökt hennes blogg. Tack kära du!

När jag ändå är i tackartagen får jag även be att få tacka er läsare som besöker Skrivarens Blogg. Den fyller nu 1 år. Ok, jag vet. Den är en fortsättning av Läsarens Blogg som jag skrev på under några år på PassagenBlogg sedan… eh? Hösten 2005?

Det som förvånat mig är att så många läsare följde med flytten och att det dykt upp en och annan ny läsare som haft vänligheten att lämna avtryck i kommentarsfälten). Anledningen till det är att många av er läsare själva har bloggar som länkar hit. Utan er reklam hade denna blogg varit död.

För ordningens skull vill jag be er som länkar till Skrivarens Blogg att ge er tillkänna ifall jag glömt att skapa en länk tillbaka till er. Så därmed har jag på det mest diplomatiska sättet spridit min utmärkelse vidare till ännu flera mottagare, till alla er som finns på länklistan till höger.

Hälsar eder Peter Harold

P.S. Jodå, jag har grubblat på det där med att jag bloggat nästan varje vardag i 3½ år. Det blir många ord och postningar. Kan det kallas för tangentdiarré? D.S.

Kommentarer (6)

8 dar i veckan

Bästa läsare!

Med risk för att travestera Edgar Allan Poe genom denna rubriksättning, men det har varit si och så med helgfirandet. Jag har blivit inringd till jobbet både lördag och söndag. Och utan att man kan göra något åt det så dyker måndagen upp som ett skattebesked på posten. Alltså väntat, men inte välkommet.

Idag är en hektisk dag för mig, så det finns inte någon stund för reflektion. Å andra sidan åkte jag moppe till jobbet idag, så jag har fått tillfälle att meditera. Att sitta på två hjul är en fantastisk känsla egentligen, vare sig det ryker där bak eller om man trampar själv. Jag tror att det är fenomenet att man lutar inåt i kurvorna som ger den märkliga känslan. Balans. Och balans är ju det man vill uppnå genom meditation.

Det gäller bara att man inte somnar på sadeln…

Hälsar eder Peter Harold

P.S. Under helgen blev jag varse en händelse som förmodligen kan få en helsida i kvällspressen om några dagar. Känns intressant att få vara med vid nyhetens härd. Men vad saken gäller kan jag olyckligtvis inte yppa här. Det skulle allt se ut om jag konkurrerade ut Expressen och Aftonbladet…D.S.

Kommentarer (2)

Kör i 130…

Bästa läsare!

In. Ut. Nej, jag spelar inte på några sexuella associationer. Det handlar om min arbetssituation. In, snabbkoll på datorns kalender. ut, språng till nästa möte/aktivitet. Jag rusar fram i 130. Pulsslag eller hastighet, de är nog desamma.

Jag har bestämt mig för att inte sitta på kvällen och skriva nu under denna hektiska period, och istället läsa mig genom ”Mrs Branican”. Hon är nu i Australien och söker efter som försvunne make som kidnappats av infödingar. Boken är från 1892, så det är en gammaldags bok på många sätt.

Kan f.ö. berätta att jag numera sover som en stock på natten.

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (11)

Om Södertälje vill man inte tro…

Bästa läsare!

Om Södertäljebränderna är det mycket man inte vill tro, om jag får tro de många bloggar jag läst under kvällen. Jag skall inte peka ut några skribenter, men sammanfattar mina intryck av dem på detta viset:

1. Man tror inte att det är maffian som ligger bakom butiksbränderna. Och jag kan hålla med. Varför bränna ner en hel affär istället för att bara anlägga en ”varnande” eldsvåda i containern utanför? Nu kommer de nedbrunna Willy- och ICA-butikerna inte generera någon inkomst för eventuell beskyddarverksamhet. Dessutom har ju dåden skapat polisiär uppmärksamhet.

2. Man tror inte att det är vänsteraktivister som ligger bakom. Denna slutsats kan ju ha färgats av att vederbörande bloggskribenter själva är vänstergängade i dubbla lager… Fast man får väl förlita sig på att socialistiskt sinnade hulliganerna historiskt sett inte begått såna här brott. Om man undantar förstörda minkfarmar, nedbrända mjölkbilar, förstörda Mc Donalds-restauranger, våldgästande på Sverigedemokraternas partistämmor, klistermärkeskampanjer med idolen Che på elskåp…

3. Butiksbränderna beror inte på att de drabbade butikerna förestås av feta etniskt svenska butiksföreståndare som kör BMW 740i, och att alla småhandlare i Södertälje är av vilken annan nationalitet som helst förutom svensk. Själv kan jag inte kolla upp ifall förutsättningarna för denna teori stämmer, fast jag får medge att det skulle kännas besynnerligt att bifalla krav på näringsförbud för invandrare.

4. Vad skulle nynazisterna tjäna på att ICA, Willy och Tempo står i ljusan låga? Jo, några bloggar funderar på om inte det är högerextremister som ligger bakom dåden. I detta fall vill man inte tro att nynazisterna är oskyldiga. Bränderna i Södertälje är en slags nutida Kristallnatt, om jag uttolkar bloggskribenterna rätt. Extremhögern offrar de svenska butikerna för att ge Södertäljes invandrare dåligt rykte, är andemeningen. Frågan är om det isf är nynazisterna som står för de dagliga bilbränderna, skottlossningarna mot polisstationer, stenkastning mot ambulanser och brandbilar, etc, etc?

Personligen tror jag INTE att butiksbränderna har anlagts av konstfackstudenter eller viktväktaraktivister som hatar potatischips. OM jag har fel så betyder det att Sverige bytt namn till Kungariket Grönköping. Dock vill jag inte utfästa något lufte om att förpläga mig min hatt som straff för eventuell felbedöming.

Man kan notera att bränderna inte är helt bortglömda i medierna trots schlageryra. Skam vore annars. Eventuellt står vi inför landets farligaste kris. Inte ekonomisk, utan politisk, moralisk och kulturell. Då måste vi vara på tå. Både för att skydda oss mot yttre dumhet som såväl dito inre.

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (7)

Obscen besöksstatistik

Bästa läsare!

Ni – eller i alla fall fler av er än normalt – ger mig en stor k*k i nyllet… Jag hade en hög besöks-peak under förra veckan. Den hamnar mitt mellan två mindre peakar. Jag skall inte klaga på någon enda besökare, men min graf över den senaste veckan besökssiffror är minst sagt obscen! ;-)

Samtidigt kan jag notera att inte enda besök idag är genererat efter sökning utifrån de perversa spörsmål som annars lockar hit läsare. Var är ni, snuskhumrar…? Har ni gett upp? :-)

Hälsa eder Peter Harold

Kommentarer (8)

Aftonbladet och Skrivarens blogg

Bästa läsare!

Häromdagen uttryckte jag en glädje över att Skrivarens blogg satte ett nytt ”personbästa” i antal besök under en dag, vilket resulterade i en viss mallighet från min sida. Det rekordet passerades dock redan igår, till stor del tack vare Aftonbladet!

När jag gick förbi kiosken i går förmiddag var mordet på L** L****** den stora nyheten på tidningens förstasida. ” – Hm, är det inte henne jag bloggade om i förra veckan?” tänkte jag tyst för mig själv. Mycket riktigt. Igår hade jag därför över 200 extra besök.

Tyvärr varade väl inte de besöken längre än tills man upptäckte länken till Livs riktiga blogg. 5 sekunder? Jag tvivlar på att någon av de drygt 200 extra besökarna funderade på vad lilla jag – som alltjämt lever – har att säga om livet och vardagen. Visst är det märkligt att vi blir så fascinerade av människor…när de är döda?

Ja, det var väl därför jag själv skrev den där postningen om Liv. Och om Emilie som dog vid Alviksbron.

Medan besöksräknaren tickade hastigt här igår (det gör den dock inte idag, hrm…) passade man också på att dela ut Stora Bloggpriset till en rad sannolikt förtjänstfulla vinnare bland sannolikt lika förtjänstfullt nominerade (tre av dem finns i länklistan till höger). Personligen är priset i sig mindre intressant ur min synvinkel; blott det faktum att man hittar allt fler nyheter på bloggosfären långt innan den hamnar på gammelmediernas löpsedlar roar mig betydligt mer. Den tredje statsmakten har fått en effektiv utmanare. Och den utmanaren kan man inte tämja genom prisutdelningar och galamiddagar med inbjudna pseudokändisar. Även om man försöker…

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (6)

Liv Lundgren

Innan Liv Lundgren dog skrev hon i denna blogg om sitt liv. Då visste hon inte att hon inom ett par månader skulle bli mördad.  Hennes berättelse är lång och mörk, och det slut hon inte själv kunde skriva ger mig en känsla av förtvivlan.

/Peter Harold

Kommentarer (11)

Äldre inlägg »