Arkiv för Teknik & forskning

Det blir nog inte en PC för mig nästa gång

Bästa läsare!

Jag läser en artikel som försetts med rubrik i bästa krigstidsstil. Nej, det handlar inte om lille grisens försök att starta tredje världskriget från u-landet Nordkorea, utan om att Microsoft tappat försäljning med 14%. Och beklagligtvis är jag en av dem som dämpat denna nedgång. TYVÄRR!

Eländet heter MICROSOFT 8. Egentligen vet jag inte vad detta är, men jag vet vad det gör med ”min” nya dator. Härom månaden blev jag uppmanad av dotter och hennes mor att byta ut deras knädator med brutet skärmgångjärn mot en dito ny knädator. Första felet var att vi tog bussen i rykande snöstorm till Netonnets butik i Barkarbytrakten. Vädret kan jag ha överseende med, men det är lite av att köpa grisen i säcken när man handlar i en butik där alla datorer ligger i kartonger.

För säkerhets skull köpte vi ett nytt exemplar av samma fabrikat som förra gången. Det såg lovande ut eftersom materialkänslan var gedigen. Men där stannar listan över fördelar. När den nya datorn var igång försökte jag börja arbeta med den. Till min förfäran hitatde jag ingen startmeny. Istället fanns en massa rutor liknande det system jag har i jobbets mobiltelefon. De kallas visst för appar. Det tog mig en bra stund innan jag hittade en bekant miljö, d.v.s. ”skrivbordet”. Men fortfarande doldes alla praktiska funktioner som jag är van vid. Jag har fortfarande inte hittat vare sig ”Start” eller ”Program” i nedre vänstra hörnet. Öppnar jag en pdf-fil från Internet försvinner det virtuella Skrivbordet, och det går inte att ”kryssa” bort pfd-filen eller sätta den nere i listkanten. Istället måste jag göra hela jävla resan via app-läget, leta efter skrivbordet, und so weiter. Det som förr tog mig två sekunder att göra tar minuter. Jävla datorjävel. Fuck, helvetes jävla skitfuck!

När jag beskriver mina bekymmer svarar de som orkar lyssna med en huvudskakning och uttalar förbannelsens ord: ” – Microsoft 8…!”. Jag anar en viss skadeglädje, ungefär som om man träffat på ett supersexigt one-night-stand av kvinnligt kön (annat är inte att tänka på, anser jag) och kört hela kamasutra-programmet, skrutit om det och sedan några dagar senare skamset berättar att det svider när man pissar och ollonet börjar se ut som undersidan på en champinion. Inte för att jag varit med om detta, men ni förstår liknelsen hoppas jag.

En elak könssjukdom är nog precis vad jag önskar Microsofts programmerare. Ja, hela bolagsledningen borde få sig en rejäl svårbehandlad körare. Att önska att Bill Gates skyndsamt ska förpassas till helvetet är i det här sammanhanget alldeles för snällt. Nej, det bästa straffet borde vara att tvinga honom att använda sina egna produkter. I vanliga fall är jag helt emot tortyr, men under rådande omständigheter tycker jag att detta är ett straff som passar honom.

Sedan finns det massor att säga om själva datorn och vilka helveten den ställer till med utöver operativsystemet. Musrutan är känslig och kan spontant vid lätt andning få för sig att markera textfält som jag ovetande skriver över. Jag kan inte heller markera en text och sedan flytta fingret till verktysgfältet för att kursivera, för då försvinner markeringen. Är man lite darrig på fingret uppfattar datorn det som att man inte bara dubbekklickar utan trippel- och qvartelklickar. Kort sagt: jag hatar datorjäveln.

Nu frågar sig säkert vän av ordning varför jag inte byter till Mac när jag hade chansen. Ja, varför gör jag inte det?

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (12)

Med experters hjälp kan vi nog bli riktigt korkade…

Bästa läsare!

Så skönt! Lagom till påskhelgen får man veta att ägg inte alls är hälsofarliga ”kolesterolbomber” som experterna hävdat tidigare. Istället är den nya rekommendationen att vi nu skall äta ägg därför att det är så nyttigt och att man blir smart. Tja, med tanke på att embryot i ett ägg ju exponeras för innehållet så är det uppenbart att ämnena i detsamma inte kan vara omedelbart livsfarliga. Visserligen blir slutprodukten en hönshjärna, fast det beror snarare på vilken art som bott i ägget än att själva näringsämnena begränsar fjäderfäts förmåga att lyckas bygga bon av tegel och flygfarkoster av lättmetall och kevlar. I brist på materiell innovationsförmåga används kvistar och egna vingar av pippin.

Fast lite lurigt är det att som konsument i ena stunden vara nödgad att undvika ägg, och i nästa få skäll för att man äter för lite.

Det här med att bli smart är inte så lätt. Tydligen är det allt fler studenter i högskolorna som intellektuellt sett befinner sig på en trettonårings nivå. Vilket i sig inte alls betyder att vederbörande behöver vara utvecklingsstörd. Trettonåringar kan ibland uppvisa en förvånansvärd intellektuell kapacitet; vissa skriver vid denna tid i livet sin allra bästa poesi. Själv minns jag att just minnet var extraordinärt bra på mig i trettonårsåldern; jag vet inte hur många prov jag skrev med gott betyg trots att jag öppnade min studiebok först när jag satt i skolbussen på väg hemifrån. Och jag kunde memorera protokoll. Kommunfullmäktiges protokoll! Men numera… ” – Va? har jag varit på det där mötet? Nä, jag känner inte igen det…”

Fast visst har 13-åringar sina begränsningar. Annars skulle det ju inte vara ett problem att högskolorna har elever vars kunskapsnivå och intellekt refereras till 13-åringar. Kanske syftar man på den typen av tonåringar som gör upplopp ute i förorterna, såsom skedde igår kväll i Rinkeby/Tensta?

Svenska elever levererar allt sämre resultat, och problemen begränsas inte till grund- och gymnasieskolan, utan börjar nu märkas också på de högre utbildningsnivåerna. Nio akademiker vid Uppsala och Linköpings universitet har författat en debattartikel som i mina ögon ger en god indikation på att vårt kära kungarike åderlåts på kunskap:

Under en följd av år har vi som undervisar vid universitetet noterat sjunkande förkunskaper hos studenterna som kommer till oss från gymnasiet.

Att de flesta studenter inte har några grundläggande kunskaper inom vårt eget ämne, historia, har vi accepterat. Det är vår uppgift att lära ut historia, och vi kan anpassa vår undervisning efter studenternas kunskapsnivå.

Orsaken till att vi nu väljer att gå ut i offentligheten med ett veritabelt nödrop är att studenterna inte längre har det redskap som är nödvändigt för att över huvud taget kunna ta till sig humanistisk vetenskap: språket. Bland de studenter som nu kommer till oss direkt från gymnasiet har en majoritet problem med språket.

I några fall är dyslexi en bidragande orsak, men det är inte det som är grundproblemet. Problemet beror heller inte på att något fler studenter än tidigare har ett annat modersmål än svenska.

Tvärtom märker en hel del av våra studenter med invandrarbakgrund ut sig genom att ha ett bättre grepp om svensk grammatik än studenter med svenskklingande efternamn.

Språkproblemen yttrar sig i alla tänkbara undervisningssammanhang. Studenter missförstår muntlig och skriftlig information, klarar inte av att läsa kurslitteraturen, och förstår inte tentafrågorna. Men allra tydligast blir problemen då studenterna själva måste uttrycka sig i skrift. Utan hjälp av ordbehandlare är stavningen över lag eländig. Detta brukar vi emellertid överse med, eftersom man i de flesta situationer i arbetslivet har tillgång till datorer.

Jag har lagt in fetstil.

Visst, jag skall villigt erkänna att jag har flera ord som jag inte klarar av att stava rätt. Jag skyller på tilltagande medelålderssenilitet. Men jag vill påpeka att jag åtminstone (och inte åtminstonde som många skriver) försöker ta reda på hur ett ord stavas när jag blir osäker. Eller också formulerar jag mig på annat sätt för att slippa bruka det svårstavade ordet.

Jag tycker mig se detta ”förfall” väldigt tydligt i vardagslivet. Jag får allt oftare e-postmeddelanden där det trots ett par kortfattade meningar är omöjligt att vara säker på vad avsändaren egentligen önskar ha sagt. Jag ser också ofta en osäkerhet kring användandet av dubbla konsonanter, vilket kräver inlärning i ryggmärgen för att alltid bli rätt. Jodå, jag skriver också fel. I den här texten finns säkert massor av fel som jag inte upptäckt med mina egna ögon. Men det här är en text som jag kladdar ner på min lunchrast – debattartikelns upphovsmän talar däremot om presentation av akademisk text på universitetsnivå som uppenbarligen liknar skoluppsatser i högstadiet. Såna som skrivs ombord på skolbussen…

Vill detta i förlängningen leda till att forskningen i Sverige kommer landa på u-landsnivå? Mitt svar borde bli ett ”nej”. De här eleverna bör faktiskt inte gå vidare i yrkeslivet med denna akademiska inriktning. Den som inte kan utläsa orsak och sammanhang i en torr gammal bok är inte lämpad för akademiska studier av det här slaget, och gud förbjude, skall inte heller gå vidare och själv börja undervisa. Jag tror att det fenomen som de nio universitetslärarna/-forskarna beskriver beror på att vi numera tillåter oss att låta folk som inte är lämpade för högre akademiska studier göra det. Därmed inte sagt att jag vill se en utgallring av lågpresterande; nej, alla studerar inte för att ”bli något”. Vissa läser humaniora därför att de är djupt intresserade av ämnet trots avsaknad av begåvning (”Herman Lindqvist-nivå”, så att säga), och passion är inte samma sak som intellekt. Det har väl undertecknad om någon bevisat genom den här bloggen…!

Däremot finns det en risk att svensk forskning och högre utbildning rasar i kvalitet ifall vi anser att medelmåttan skall sätta måttstocken för svenskt utbildningsväsens ambitionsnivå. Den utvecklingen kommer bara leda till att vetenskapen byter ut sin tunga kunskapsbank mot lösaktigt åsiktsfabricerande, ungefär som rådande förhållande inom den politiska sfären. Vetandet utbyts mot tyckande. Och det behöver man inte vara docent eller professor för att bli bekymrad över.

Någonting säger mig att problemet inte heller kan lösas genom att de lågpresterande universitetsstudenterna äter mer ägg för att göra dem smartare. Det skapar bara dålig atmosfär i föreläsningssalarna…

Hälsar eder Peter Harold, vars akademiska meriter består av ett lastbilskörkort.

I mediebruset:
SvD: ”Man blir smart av att äta ägg”.
SvD: ”Ingen gripen efter oroligheter”.
UNT: ”Våra studenter kan inte svenska”.
Fria Tider: ”Studenter på 13-åringsnivå ny utmaning för högskolan”.

Kommentarer (4)

Vilken tredjedel av världen vill du se död, Per Gharton?

Bästa läsare!

I det föregående blogginlägget om det s.k. ”näthatet” lekte jag med tanken på att anklaga vissa av de utpekade journalisterna för att vara så intellektuellt lågpresterande i sina texter, så illa att jag skulle kunna ge bra många exempel på andra bättre texter ur bloggosfären, t.o.m. inlägg som författats av avdankade sjukpensionerade alkoholister. Och av en ren slump dyker miljöpartisten Per Gharton upp i Sveriges Radios program OBS som till stor del handlar om den s.k. ”klimatkrisen”, apropå ingenting…

Som vanligt låter den statskontrollerade och till fullo sossefierade public service-radion ett av sina politiska ess få ägna sig en stund åt kultursfären. Ingen del av medborgarnas vardag skall lämnas ifred från moraliska pekpinnar och politisk fostran. Per Gharton har läst klimatstrategen Jorgen Randers bok ”2052” i vilken en dystopi uppmålas orsakad av klimatförändringarna. Ja, ni vet den skenande temperaturen som stått still i sexton år enligt brittiska MET Office. Trots det måste någonting göras – och jag tror att det är både Ghartons och Randers budskap.

Per Gharton säger:

2052 är en både uppskakande, spännande och deprimerande bok. Den har en likhet med en annan bok med årtal som titel, Orwells 1984 – att den försöker föreställa sig hur framtiden blir om vi inte gör något i tid för att undvika vidareutveckling av negativa trender som redan är övertydliga. Men medan det i Orwells dystopi var individens frihet som stod i centrum handlar det för Randers om mänskligheten som kollektiv, vilket ibland ger resultat som man hajar till inför.

På ett ställe diskuterar han hur det går med klimatframtiden om vissa möjliga, men osannolika och i hans prognos oförutsedda händelser inträffar. Ett kärnvapenkrig som dödar 100 miljoner människor skulle bara marginellt sänka utsläppen av växthusgaser. En pandemi i stil med 1300-talets digerdöd skulle däremot göra susen. Med en tredjedel av världsbefolkningen borta skulle klimatproblemet vara löst!

I mina öron kunde jag höra hur lustfylld Per Gharton blev här. Klimatet kommer att räddas om en tredjedel av jordens befolkning dödas. Vilka? Ska vi börja med judarna igen, måhända? Kineserna och indierna utgör drygt en tredjedel av världens befolkning, det blir en bra avgränsning. Vilken metod föreslår du, Per? Atombomber? Kemiska stridsmedel? Svält? Eller skall vi tråka ihjäl dem genom att spela upp ditt inlägg i OBS nonstop i deras motsvarighet till public service…?

Nä, jag skall inte vara elak; han uttrycker inte rent ut sin sympati för en ny digerdöd. Man kan faktiskt till och med ana ett uns anständighet i Per Ghartons radiobidrag. Han har nämligen problem med Jorgen Randers syn på demokrati. Eller är det bara jag som lurar mig själv?

Randers ser de kortsiktiga demokratiska beslutssystemen som boven i dramat. Politiker, som måste följa väljarmajoriteter som främst prioriterar sina kortsiktiga materiella intressen, är maktlösa. Annat är det med Kina som med sin kraftfulla statliga styrning redan håller på att ta ledningen för övergången till solenergisamhället.

Ja, det var jag som lät mig luras. Här kommer det:

Kinas ekologiska satsningar är inte bara berömvärda, utan också en utmaning för världens demokratier. Om ett auktoritärt enpartisystem lyckas tackla mänsklighetens ödesfrågor bättre än demokratierna vore det den största katastrofala effekten av klimatkrisen.
[...]
Ändå menar jag att det är för tidigt att döma ut demokratin som verktyg för att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle.

Hur pass mycket för tidigt är det att räkna ut demokratin och folkrepresentationen, Per? Hur länge anser du det vara lägligt att vänta in en ”nödvändig” omställning till en ekologisk kommunistdiktatur? Månader, år eller årtionden?

Det är många före mig som liknat miljöpartister med meloner. Gröna utanpå, röda inuti och med bruna kärnor. Det som bekymrar mig är inte Per Ghartons ståndpunkt, för den känner jag till sedan länge. Nej, det som är värre är den okritiska hållning som Sveriges Radio har till klimatfrågan. Eller klimatkrisen som de kallar den, och som uttalas som om det vore ett faktum.

I samma program följde ett inlägg av Helena Granström som gick i samma anda som Ghartons. Återigen är välstånd något sjukligt som måste botas. Att synen på att utveckling är något ofrånkomligt är oroande. Back to the caves, people! I alla fall de två tredjedelar av mänskligheten  som överlever Gharton/Randers-doktrinen…

Helena påstår:

Med tanke på att växthuseffekten utgör ett tydligt exempel på den teknologiska utvecklingens inneboende osäkerhet, kunde man förvänta sig att en viss restriktivitet gällande tekniska lösningar skulle prägla debatten. Men tvärtom är de förslag som framförs för att avhjälpa klimatförändringarna nästan uteslutande av teknisk karaktär: elbilar, solceller och koldioxidfällor. De problem som tekniken orsakar skall med andra ord avhjälpas med mer teknik – det faktum att dessa nya innovationer med stor sannolikhet medför nya problem, lämnas utanför kalkylen.

Fel! Att påtvingade åtgärder för ”klimatets skull” står utanför kalkylberäkningen är inte helt sant. Det finns mängder av bloggar som energiskt påtalar vilken ineffiktivitet som finns i satsningen på t.ex. vindkraft, och jag har själv skrivit om det vansinniga i att tvinga världens fattiga till svält bara för att svenska politiker tror sig kunna styra klimatet genom att tvinga bilister att köra sina bilar på etanol. Jag har läst mängder av kritiska texter av s.k. klimatskeptiker som med vetenskaplig kunskap analyserar och bemöter vad politikerna – som t.ex. Per Gharton – försöker torgföra. Men på det örat lyssnar nog inte debattörer som Helena Granström.

Sveriges Radio tycks vara en skyddad verkstad för miljöpartister och kommunister. Jag är inte förvånad över att de så ivrigt vill ersätta TV-licensen med skattefinansiering. Folket kan ju få för sig att tröttna på skiten och sluta betala in avgiften. Så för att säkerställa dessa vänstertomtars inkomst skall skattebetalarna rånas istället. Jag blottar min hjässa för deras illvilliga list – de är framgångsrika.

Jag avslutar här med ett lästips på en betydligt mer substansiell artikel om klimatet och om koldioxid, nämligen Ann Löfving-Henrikssons gästinlägg på The Climate Scam.

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (5)

Järnvägars! Galningen vill införa Internet-skatt!

Bästa läsare!

Medan de svenska medierna med sitt beryktade tunnelseende stämmer in i jubelkören efter att USA:s första dam Michelle Obama gjort succé på Demokraternas partikonvent kan ju vi i bloggosfären – som ju faktiskt anser att bevakningen av utrikespolitiken inte skall devalveras till ett typiskt Hänt i Veckan-reportage – ta och koncentrera oss på vad hennes make pysslar med i Vita huset. Men vi börjar i Sverige.

Som bekant avser ju alliansregeringen spendera 3,5 miljarder kronor på gruvrelaterad infrastruktur. Detta kan man läsa om i bl.a. DN (som publicerat ett TT-telegram) här. Miljarder skall läggas ner på att fixa dubbelspårig järnvägstrafik upp till våra norrländska gruvområden. Bra för gruvindustrin. Men vi kommer ändå få höra om hur vi stockholmare suger ut Norrland på dess naturtillgångar. Så därför hoppas jag att kritiken mot oss södersvenskar är riktig; må era gruvor dra hem såpass mycket att det betalar sig att bygga järnväg åt er för våra skattepengar. Må ni tjäna så mycket på er malm att vi kan sluta betala Robin Hood-skatt till ödemarkerna…

Mutter.

NEJ, jag är inte ute efter att avbefolka Sveriges landsbygd. Tvärtom, jag skulle verkligen vilja se den leva. Och vara lönsam. Men hur många goda ord man än fäller om ”glesbygdssatsningar” och ”hela Sverige ska leva” så kommer ingen ifrån att mycket bedrivs med hjälp av konstgjord andning. Det vill säga med bidrag av offentliga medel. 

Tillbaka till president Barack Obama. Ni undrar förstås varför jag maler på om järnvägar till Lappland trots att jag började skriva om USA:s president utan att komma nånstans. Lugn, här är kopplingen…

Som bekant leder Barack Obama en administration som mer än mycket annat önskar ta kontroll över Internet och dess innehåll. Till dags dato har 95% av USA:s befolkning tillgång till bredband. Detta har skett genom satsningar genom och av den privata telekombranschen; 1 000 000 000 000 000 000 dollar har spenderats för att på mindre än 10 år för att amerikanerna skall kunna surfa smidigt på webben.

Det är här den amerikanske landsfadern (med svenska medieögon betraktad) kommer in i bilden. I ett närmast ”You didn’t do that”-aktigt anfall ifrågasätter Barack Obama varför den privata telekombranschen inte hunnit med de återstående 5% bredbandslösa amerikanerna. Hans lösning är att reglera Internet och införa en Internet-skatt i syfte att finansiera den fortsatta utbyggnaden. I sammanhanget kan det vara värt att påpeka lite försynt att den federala regeringen 1934 åtog sig att stå för landets infrastruktur avseende telefoni (med tillhörande rätt att ta ut skatt, idag på 15,7%). Det tog sjuttioåtta år innan 93% hade tillgång till fast telefoni. Och därefter började mobiltelefonin breda ut sig.

Det är bara att hoppas att de svenska gruvjärnvägarna är färdiga innan den svenska gruvindustrin dyker ner i nästa krisvåg …

Och till de svenska gammelmedierna: jag skiter i era reportage om att Michelle ”fick hela nationen att bli glädjerusig”. Inte minst med tanke på att hennes man gör mycket som ger anledning till gråt. T.ex. ett nytt krig vid Persiska viken. Fuck you.

Det är med förtjusning jag hoppas att Obama förlorar valet och att Hollywood gör en långfilm av hans gärning som tack för de år som varit (för många). Mina förslag på skådespelare som skall gestalta presidentens roll är Harrison Ford, Jim Carrey eller Jackie Chan. Det gör det ju hela jämlikt den kenyanska satsningen på filmen om finländske marskalken Negerheim, f’låt, jag menar Mannerheim.

Det lär f.ö. vara just Kenya som Barack Obama är född i. Men det är en annan historia.

Hälsar eder Peter Harold

Kommentera

Så kan EU tjäna på ett 3:e Världskrig

Bästa läsare!

Man skall inte förvåna sig över att en och annan prototyp förolyckas när man utvecklar avancerade obemannade stridsflygplan. Visserligen kan man ju tycka att det är besvärande att ett dylikt plan som är avsett att transportera kärnvapen till vilken plats som helst på jordklotet inom loppet av en timma bara försvinner i tomma intet (vilket betyder att det störtat på någon okontrollerad plats).

Däremot kan man ju fundera på vad denna typ av vapen kan leda till. Obemannade attack- och bombflygplan påminner inte så lite om det japanska flygvapnets kamikaze-piloter, vilka med sitt flygplan och sitt liv som offer styrde rakt mot sitt mål med ett högljutt BANZAI! följt av en hård smäll. Under 2:a Världskriget var de en terror mot amerkanska stridskrafter i Stilla havet.

Den nya amerikanska farkosten är visserligen inte ett obemannat självmordsplan, men man kan höja risken för uppdraget i och med att man inte behöver förlora en dyrbar pilots liv. Det öppnar för att attackplanet kan komma att brukas även mot mål vid de bäst skyddade områdena. I det här fallet betyder det huvudstäder och militärt strategiskt betydelsefulla objekt (t.ex. kärnvapenbaser, hamnar, flygplatser). Objekt som man hittills tvingats använda långdistansmissiler för att nå.

När det amerikanska överljudsplanet är i drift råder det ingen tvekan om vilket betydelsefullt övertag man erövrat. Tveklöst måste såväl Ryssland och Kina svara om de inte redan själva är igång med att utveckla samma slags vapensystem. Vi kommer ånyo se en militär kapplöpning, säkerhetspolitisk misstänksamhet och möjligtvis upprättandet av en ny terrorbalans.

Det positiva med det amerikanska systemet där man kan bomba ut mål var som helst inom 60 minuter är att dessa obemannade attackplan inte behöver placeras ut i gränsområden mellan rivaliserande supermakter. Om vi ser utifrån ett europeiskt perspektiv – och EU är verkligen inte en militär supermakt – så kan kampen mellan USA och Ryssland/Kina ske över Nordpolen/Stilla havet. För första gången behöver inte Europa användas som skådeplats när nästa världskrig dundrar loss.

Ja, det vore ju faktiskt inte helt främmande att EU under 3:e Världskriget får samma bekväma roll som Sverige hade under och efter 2:a Världskriget. Denna tanke är så angenäm att man nästan kunde önska att USA, Ryssland och Kina skulle… ja, med tanke på Euro-krisen och kinesernas övertagande av vår industri… nä, jag skall nog inte leka Dr Strangelove idag. Njut av vädret, kära läsare, och bekymra dig inte om det yttersta av människans vansinnigheter, såsom kapprustningar och krig.

Hälsar eder Peter harold

I mediebruset:
SvD: ”USA:s överljudsplan försvann”. Överljudsplan? Såååå 1900-tal. I Stjärnornas krig flyger de i överljusfart!!!
DN: ”USA:s militär provflyger världens snabbaste plan”. Upp som en sol, ned som en pannkaka.

Kommentarer (13)

Kunskap är makt – om kunskapen kommer till nytta

Bästa läsare!

Svenskt Näringsliv anser att staten skall ”sponsra” studenter mindre som pluggar humaniora än studenter som pluggar till riktiga jobb.

Åh, ursäkta! Det var min tolkning! He, he!

Biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni (Bara att stava hennes namn rätt kräver att man tagit en del universitetspoäng…) tycker att förslaget är dåligt. Ack, den tiden är förbi då borgerliga regeringar och arbetsgivarsidan gick arm i arm. *nostalgisk tår* Enligt den bitr. utb. min. Ny:ko S:buni (för att låta lite skriftspråk från Grönköpings Veckoblad) så är inte politikerna rätt beskaffade att avgöra vilka utbildningar som behövs.

Det har Sabubni rätt i. Det är en massa saker som politiker inte är rätt beskaffade i. Men nu handlar det om att samhället utbildar folk rakt ut i arbetslöshet. Det är alltså frågan om utbildningar som är bortkastade pengar. Och pengarna i detta fall är – som de flesta förstår – våra skattepengar.

Bloggaren Anders S Lindbäck beskriver vad som faktiskt sker idag genom detta systematiska resursslöseri. Om jag får flika in så noterar jag att de utbildningsinsatser som görs för att sätta arbetslösa människor i riktiga jobb har en tendens att vara utformade på så vis att man systematiskt kan utbilda sig långt bort från arbetsmarknaden. Jag har sett det med egna ögon. Det är tragiskt, både för den arbetslöse och för samhället i stort.

Jag vet att det är kul med humaniora. Jag studerar humaniora på hobbybasis. Och så har jag ett annat jobb som försörjer mig. Lösningen är tillfredställande, även om jag ibland önskar att jag kunde leva min vardag iförd morgonrock, sittandes i läsfåtöljen med en god bok och en rykande thékanna vid sidan av mig och göra en och annan anteckning i skrivblocket. När jag vinner på Lotto så… då ni!

Om jag får vara fräck – vilket jag inte blygs över att vara – så tror jag att vi skulle fostra många goda tänkare i vårt land om vi kunde lära dem att leva ett dubbelliv med ett trist försörjningsjobb vid sidan av en intressant och passionerad hobby ärad humanismen  under den andra delen av dygnets vakna tid. Nej, arbete är i sig ingen välsignelse – den myten tror inte jag alls på. Men man har inte förlorat något ifall ens tankar aldrig blir uppskattade, vilket ju är fallet för den humaniorastuderande som skall genomleva sitt yrkesverksamma liv medelst A-kassa.

I grund och botten vittnar det hela om ett förakt mot oss som har trista och produktiva arbeten och som förmodas aldrig grubbla över tingens ordning i såväl stort som smått. Tror mig! Det finns stora tankar även i den minsta människa, långt från de akademiska välpolerade studiesalarna.

Några av dessa små obetydliga människor hamnar här i bloggosfären…! Och dem bespottar ni, ni fina akademiker utan egen lön och som beklagar över att man ifrågasätter samhällets skyldighet att utbilda folk för arbeten som ingen vill betala lön för.

Kunskap blir inte makt förrän den kommer till nytta. Och egen lön är mycket makt.

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (5)

Sviktande sexdrift förklarar Internetfrånvaro?

Bästa läsare!

Säga vad man vill om detta, men jag är fullständigt övertygad om att porrindustrin medverkade till den globala Internet-boomen. Nu talar jag inte för hela jordens uppkopplade befolkning, men jag är säker på att möjligheten att se nakna stjärtar och bröst och allt däremellan för en låg kostnad – samtidigt som man fick tillgång till dagstidningar, myndigheters och postorderfirmors hemsidor, wikipedia, etc – var en av de faktorer som fick folk att definitivt ta steget ut i cyberrymden.

I ärlighetens namn skall jag erkänna att mitt påstående är en teori, men det kan inte vara en slump att en litterärt inriktad hemsida jag drev förut bara hade mellan 5-50 besök per dag, och min kompis betydligt mer erotiska sajt slocknade när servern överbelastades – varje dag! Och hör hur högt antiporr-folket skriker på censur; då måste det ju verkligen finnas en efterfrågan.

Ett gäng väldigt seriösa företrädare för allt mellan Stiftelsen för Internetstruktur till Studiefrämjandet och Handikapades Riksförbund har skrivit en debattartikel i SVD:s Brännpunkt där de noterar att 1,5 miljoner svenskar inte är ute på Nätet (och porrsurfar, min anm.), och 1,3 miljoner av dessa är över 50 år. Få se, hur är det med sexdriften i den åldern? Hm. Hm-hm.

Skribenterna i debattartikeln hänvisar till en rapport där de ouppkopplade får ”förklara sig”:

Två av tre av dem uppger att de redan har telefon, radio, tv och dagstidning och är nöjda med det. De saknar helt enkelt intresse för Internet.

Låt oss lämna min porrhypotes för den här gången, och istället analysera detta utryckta citat. Två av tre ÄR NÖJDA med att de redan har telefon, radio, tv och dagstidning. Detta får de 20 artikelskribenterna att gå i taket. Nästan 1 miljon svenskar är nöjda med att inte ha Internet. Huga! Att de bara får tänka så! dundrar det hos Organsiations-Sverige, som själva aldrig visar några tecken på att vara nöjda i något fall – utom med möjligheten att själva göra en insats/få offentliga bidrag.

Jodå, jag är själv på gränsen till Internetmissbrukare, och inser svårigheten att fara iväg någonstans där jag inte kommer on-line inom 48 timmar. Jag anser också att Internet – inte minst tack vare en engagerad och mångfaldig bloggosfär – är det bästa som hänt den svenska – nej, den globala – demokratin sedan allmän rösträtt infördes.

Men det skulle aldrig falla mig in att TVINGA folk att bli Internetbrukare. Dessvärre är det i den riktningen vi går mot. Tvång och inskränkt valfrihet. Det blir svårare att gå till ett postkontor eller möta en myndighet öga mot öga, eller för ens den delen att inhandla vissa varor utan att vara uppkopplad.

Vet ni om att det finns gamla (huga!) människor som är nöjda (huga igen!) med att bo ute på landet med blott vatten från egen brunn, värme i form av egenhuggen ved, starkdryck från den egna siburatorn och den vida naturen i omgivningen som enda underhållning (såvida de inte har en handvevad trattgrammofon och ett sortiment knastigra stenkakor för att lyxa till det)?

Vad är det för fel med nöjda människor om de vill ha det så här?

Till skillnad från de 20 skribenterna säger jag så här till miljonen nöjda icke uppkopplade svenskar: ” – Kul för er att ni är nöjda med tillvaron. Fortsätt som det behagar er, det är ert eget fria val att avstå från Internets fördelar”. Jag vet dock inte hur jag skall få fram detta budskap till dem. De är ju gubevars inte uppkopplade så att de kan läsa det här…

Hälsar eder Peter Harold

P.S.
Bloggkollegan Per Hagwall har fått in en replik ang. utvidgningen av den svenska sexköpslagen i SvD. Jag delar hans uppfattning, både ifråga om att sexköpslagen är en morallag, och att en eventuell tillämpning av lagen skapar en del problem.
D.S.

Kommentarer (8)

Klimatpsykos

Bästa läsare!

SvD gottar sig i folks ångest över klimatförändringarna. De värsta dystergökarna säger att de har sorg; världen är på väg att gå under, och det beror helt och hållet på människan och all teknik som är i hennes tjänst. Och den som till äventyrs skriver kommentarer som motsäger skälen till all klimatångest riskerar att bli censurerad/raderad av SvD:s moderatorer. Det är inte bara sorgligt, utan rent av skamligt.

Jag har dock en hästjur att föreslå de ångestdrabbade svenskar som nu ser sina och barnens liv rinna ut i ökensanden… klä av er nakna, gå ut i snön och rulla runt ett tag. När ni sedan någon dag efteråt går till doktorn med lunginflamation kan ni vara tacksamma för att människan med sin moderna teknik kan ta fram mediciner som kan bota både denna sjukdom och många andra. Och skulle ni föredra att låta naturen ha sin gång istället… ja, var så god. Charles Darwin hade teorier om den saken också. Vilket vi andra som överlever kan vara glada över.

I övrigt känner jag mig oroad över att folk med klimatpsykos är så benägna att skylla på människan. Det är en synnerligen farlig grogrund för klimatterrorism, d.v.s. aktivister som dödar människor för ”miljöns skull”. Frustrerade människor kan göra frustrerande saker. Det märkte vi ju i lördags…

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (8)

Climategate – ett påhitt av den onda tobaksindustrin?

Bästa läsare!

Ok, rubriken är inte 100% seriös. Men det var inte gårdagen SVT:s ”Vetenskapens Värld” heller.

SVT visade igår något som de själva skulle vilja kalla en dokumentär om det s.k. Climategate. I filmen beskriver man hur forskare under lång tid kommit fram till att jordens klimat håller på att förändras och att detta skett p.g.a. människans utsläpp av växthusgaser, företrädesvis koldioxid. Mot dessa vetenskapsmän har oljeindustrin organiserat en mångmiljonsponsrad påtrycksningsverksamhet i form av konservativa tankesmedjor som har på sin agenda att agera precis som tobaksindustrin gjorde på 1950- och 1960-talet. Och någon av dessa konservativa gruppers anhängare har till och med varit så ful att han hackat sig in i vetenskapsmännens dataserver och kopierat deras e-postkorrespondens. Och när hackern gjort detta har de elaka tobaks… eh, klimatförnekarna valt ut formuleringar som väcker tvivel om forskarnas goda intentioner. Nu har SVT gett oss den enda rätta sanningen, så nu skall vi inte tvivla på att jorden är på väg att överhetta.

Pust!

Jag såg på programmet med stort intresse. Huvudtesen var att forskningen är korrekt och att det är fastställt utom allt rimligt tvivel att människan påverkar jordens temperatur, och att man hittills lyckats höja den med 0,8 grader. Dessutom kunde man fastslå att det var korrekt av forskarna att radera data som visade att den globala temperaturen dramtiskt minskat under senare år. Att forskarna skrivit i sin e-post att meninsgmotståndare måste bekämpas var bara ett roligt skämt som ”klimatförnekarna” missförstått.

”Klimatförnekarna” representerades i reportaget av en industriidkare i gruvbranschen och en VD på en höööööögerorienterad tankesmedja. Och dessa ställdes mot de kunniga och oskyldigt utpekade forskarna som anklagats för att hitta på klimatförändringarna för att få ännu mera forskningsanslag. Ingen tvekan om villka vi tittare skulle sympatisera med…

Jag har studerat ämnet under ett par års tid nu. Det jag vet är tillräckligt för att kunna bedöma att reportaget inte var opartiskt. Man lät en expert uttala sig om att antalet forskare som är skeptiska till teorin om antropogent initierad växthuseffekt bara är ett fåtal (illustrerat med två eller tre skuggade silhuetter) ställt mot alla de hundratals (600?) forskare som författat de rapporter som FN:s Klimatpanel publicerat.

Inte ett ord i reportaget om att en av dessa rapporter kom ur en propagandaskrift (den som angav att Himalayas is skulle ha smält bort om 25-30 år). Inte ett ord om att det även bland de 600 forskarna som FN:s Klimatpanel arbetat med finns de som uttrycker skepsis mot ett kategoriskt ställningstagande om att människan förändrar jordens klimat. Man sade inte heller något om att de klimatmodeller som tagits fram (och som förutspår en ”överhettad” jord) inte följer den faktiska temperaturutvecklingen. Det rådde total tystnad i reportaget om att experten Mann i sin redovisning av global temperaturutveckling struntat totalt i den medeltida värmeperiod (som var varmare än dagens globala temperatur) bara för att kunna framställa en graf som liknar en liggande hockeyklubba.

Jag törs nästan påstå att SVT medvetet valt att censurera dessa fakta för att tittarna skall övertygas om att politikerna skall få mandat att styra medborgarnas liv ännu mera (orden ”propaganda” och ”hjärntvätt” dyker osökt upp i mitt huvud), företrädesvis genom högre skatter och ökad kontroll av människors rörlighet.

Därför är jag inte förvånad över att utbildningsminister Björklund anklagas för att vara gammaldags när han anser att skoleleverna skall lära sig geografiska namn i geografiundervisningen istället för att ägna den lektionstiden åt natur- och samhällsorienteradeorienterade ämnen som ”hållbar utveckling”.

Sverige och planeten jordens medborgare är under attack. Och de anfallande utgörs av talibaner. Miljötalibaner. Det är bara att inse det.

Under tiden fortsätter miljoner människor att dö av AIDS, malaria och andra sjukdomar, och ännu fler har inte tillgång till rent dricksvatten. Men dessa problem måste – säger politikerna och klimatalarmisterna – prioriteras ner till förmånen för kampen om det globala klimatet.

Tro mig; det enda som överhettas är undertecknad, vilket är en konsekvens varje gång man tar del av SVT:s stolligheter. Och så är det tragiskt att de gröna vintrar som bl.a. stollarna i Naturskyddsföreningen säger beror på den globala uppvärmningen inte alls är så gröna – trots våra hiskeliga utsläpp av koldioxid. Snökaos på väg. Haha!

Hälsar eder Peter Harold

Länkar:

Climatescam (där reportern utpekas bland kommentarerna som aktivist i miljögruppen Attack)

Kommentarer (7)

Genpolitik för politisk kontroll?

Bästa läsare!

Sedan några år finns en intressant debatt om vem som har rätt att ta patent på människors gener. Jag vill minnas att den isländska regeringen sålde sin befolkning till ett läkemedelsbolag för några år sedan. Personligen är jag fascinerad över frågeställningen, och funderar på att lämna in en patentansökan på solnedgången…

Men frågan om människans gener och kontrollen över densamma är viktigare än man kan tro. Enligt sajten Medical Daily har University of California lyckats hitta en gen som gör folk till liberaler (och vi får väl förmoda att det rör sig om liberaler enligt amerikanska mått, vilket är ungefär en mix av sossar och folkpartister). Genen heter DRD4.

Man har redan ansett sig hitta gener som kan ge en indikation på om en person är benägen att begå brott, har anlag för fetma eller riskerar att utveckla skadliga sjukdomar. Detta är inte bara en fråga om medicin, utan en fråga om information om individen. Ett blodprov kan ge en bild av vem du är eller vem du kan komma att bli. Man kan aldrig räkna bort det sociala arvet, men ponera om ”samhället” skulle finna det lönsamt att selektera barn utifrån sin arvsmassa – då är vi vips tillbaka till den bruna tidsåldern med rasbiologiska institutet.

Jag är inte rädd för att doktorerna skaffar sig kunskap så att de kan leka Gud och skapa liv. Tvärtom, jag är övertygad om att Gud är tacksam för all hjälp han kan få eftersom Skapelsen har haft sina skavanker i ett antal miljarder år nu (i vart fall en helvetes massa miljoner år). Vore kul om vi kunde göra all cancer botbar, till exempel.

Jag är däremot rädd för att politiker i sin iver att vilja kontrollera oss medborgare kräver oss på vårt DNA för att kunna oskadliggöra potentiella motståndare. Det har trots allt inte gått över 100 år sedan våra politiker tvångssterilicerade människor på grund av deras förmodade genetiska egenskaper.

Så vi medborgare skall vara på vår vakt; det finns inget gott som en politiker inte kan göra något ont av…

Hälsar eder Peter Harold

SvD

Kommentera

Older Posts »
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.