Posts Tagged saab

Trollhättan – där de talar så roligt.

Bästa läsare!

Jag förmodar att det är i Trollhättan de talar så roligt. För det var i alla fall därifrån två dambekanta till mig kom ifrån. Och de var sannerligen roliga. Det räckte med att de öppnade munnen; vad det de än sa så var det skoj. Är det måhända dialekterna som skapar lynnet, eller lynnet som skapar dialekten?

Fast i dessa tider lär det visst inte vara så skoj att vara Trollhättebo. För det är där Saab Automibile AB har sitt högkvarter och fabrik. Och det är sannerligen inte skoj där. Det räckte med en finanskris, och så var bilkrisen total. Är det måhända bilkriserna som skapar finanskriserna, eller finanskriserna som skapar bilkriserna?

Den här gången har jag svaret på frågan. Det är finanskriserna som skapar bilkriserna. Helt plötsligt får inte företagen lån att köpa tjänstebilar, eller lån att utveckla nya bilar. Och då dröjer det inte länge förrän vattnet i kvarndammen sinar.

Nu är det visst tänkt att Saab Automobiles skall lyfta sig ur sin kris. Många anklagar ägaren, Old General Motors, för att ha skapat Saabs kriser. Det är egentligen inte riktigt sant. Saab har nästan aldrig lyckats hålla näsan över vattenytan. Trots det tror man att det skall gå bättre den här gången.

Så här skall tydligen nästa Saab 9-5 Sedan se ut:

2010Saab9-5sedan

Och så här skall kombin av samma modell se ut:

2010Saab9-5kombi

Jag har aldrig ägt en Saab (även om det var nära 2 ggr), men i mina ögon ser det här inte ut som riktiga Saab:ar. Snarare som någon amerikansk mellanklasskärra med japanskt påbrå. Om det senare vore fallet skulle ju Saab kunna skatta sig lyckliga ur kvalitetssynvinkel. Men under skalet finns nog en Opel Insignia. Inget dåligt i det, bortsett från att tyskarna hellre köper en Opel än en Saab, och jänkarna – där Saab sålt de flesta av sina bilar på export – är nog numera måttligt intresserade av att köpa en ickeamerikansk bil, i synnerhet från ett företag som de inte lyckades klara av att äga.

En arbetskollega frågade mig vad jag anser är fel med Saab. Mitt svar hade inte med teknik att göra: ” – Felet med Saab är att bilmärket strider mot alla företagsekonomiska naturlagar. Det går med förlust år ut och år in, årtioende efter årtionde, och ändå får det fortsätta finnas. Andra bilmärken av Saabs omfattning har försvunnit sedan det svenska bilmärkets senaste glansdagar; brittiska Rover, amerikanska Plymouth, japanska Isuzu (med undantag för någon fabrik i Thailand som tillverkar puck-up:er i märkets namn). Men Saab rullar bara på med underskott i bokslutet.”

Jodå, jag använder paranteser när jag pratar…

Men kanske är det så att den främsta anledningen till att Saab Automobiles ständigt överlever är dialekten som talas på högkvarteret i Trollhättan. Hur eländiga försäljningssiffrorna än är så blir man glad när nån med äkta infödd dialekt läser upp dem. Kanske kommer allt ordna upp sig nu när Saab ”flyttar hem” på riktigt? Vi får väl hoppas det.

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (9)

Saabs framtid. Made in Russia?

Bästa läsare!

I morgon när denna text hunnit bli ett kvarts till ett halvt dygn gammal kan det vara klart att Saab Automobiles saga är all. Personligen tror jag dock att samtalen mellan USA:s regering och General Motors kommer dock ha en så komplicerad innebörd att vi kanske inte har en helt klar bild av att det handlar om nedläggning eller något annat.

Saab Automobiles, liksom Volvo PV, har haft sin största försäljning i USA. Det har gått hyfsat bra för dem där, även om Saab som vanligt aldrig (utom ett år) gått med vinst. Det gör man nämligen inte när man oavbrutet utvecklar nya bilmodeller som aldrig kommer ut på marknaden.

Saab har aldrig riktigt integrerats i GM:s produktkatalog. Nu när stora Opel Insignia introducerats kan man fundera på vad GM skall ha nästa Saab 9-3 till. Det är i praktiken samma bil. Insignia är på sätt och vis mer Saab än Saabs egna bilar. Och samma stupida tankegång måste ha drabbat GM-ledningen när de lanserade Cadillac-namnet … på en Saab!

Under senare år har GM haft Saab som en slags BMW. Fast med framhjulsdrift. Höga prestanda, komfort och premiumkänsla. Fast vad Saabs riktiga identitet bestått av har man inte haft ett hum om, vilket bevisas att man ogenerat klistrade på Saab-märket på en Subaru Impreza och en Cheva-van.

Det är svårt att vara ett premiummärke i USA, i synnerhet om man kommer från Europa/Sverige. GM har devalverat varumärket i USA under en tid då bränsletörstiga SUV:ar sålde som smör i solsken. Kanske kunde Saab ha haft en chans att stjäla marknadsandelar när bensinen ökade i pris, men så kom krisen i vägen, och därmed galopperande protektionism och patriotism: Buy American products!

Enda utvägen för Saab nu är att sälja fabriken till Ryssland. Produktionen kan vara igång inom 6 månader nånstans hitom Uralbergen. Lokalerna i Sverige får användas dels till de av Maud Olofsson utlovade vindkraftverken som vi ju skall få så många av, samt till produktutveckling av Saab Automobiles som bör kvarstå här. Sverige är ett bra land att utveckla bilar i. Vi har kyla och närhet till sommarvärme. Vi har bra utbildad personal (som dessutom är ganska billig). Finfina forskningsmöjligheter.

Det kvarvarande Saab Automobile skulle t.o.m. kunna försörja sig på att utveckla nya bilar åt andra bilmärken. Opel vet man redan en hel del om. Man skulle kunna utveckla bilar åt flera.

Kanske finns Saab Automobiles kvar 2010, kanske inte. Man har ett antal nya bilmodeller på gång. Det vore typiskt Saab att behöva stänga ner just innan man förverkligar en för märket historisk situation; d.v.s. att man äntligen får ut FLERA nyheter inom en kort tid, och inte med 5-10 års mellanrum.

Skall svenska regeringen gå med på att driva Saab i nationell regi skulle det ha varit om man kunde ha presenterat en ny folkbil, en modern ersättare till den populära Saab V4 till exempel.  Men en sådan bil måste byggas i över 170’000 exemplar. Och den måste vara färdigkonstruerad. Saab har inte ens en prototyp. Det ser mörkt ut för dem och svensk bilindustri… Jag förstår regeringen. Det kan vara så att miljardstödet skall användas till att skapa andra jobb än oefterfrågade biljobb.

Samtidigt måste branschen ställa sig frågan: Hur skall man hantera nästa högkonjunktur? Just nu känns det som att en sådan aldrig kommer att inträffa, när man läser tidningarna.

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (3)

Politikerna fiskar efter Volvo

Bästa läsare!

Göteborgs tillträdande ordförande i kommunstyrelsen, Anneli Hulthén, hoppas på att staten kan gå in som delägare i Volvo, vilken är en ambition som de svenska skattebetalarna inte delar.

Hon skriver i SvD Brännpunkt:

”Jag är öppen för att staten under en övergångsperiod går in och tar över ägandet av såväl Volvo som SAAB. ”

Här vibrerar jag av upphetsning, redo att få rusa fram med mitt ivriga pekfinger. Jag hatar när politiker uttrycker sig slarvigt. Och det gör Annelie Hulthén. Hon talar nämligen om Volvo Cars och Saab Automobiles. Inget av dessa företag har med Volvo eller Saab att göra – längre. De är blott två varumärken som ägs av Ford Motors respektive General Motors.

Nå, det må så vara att en kommunchef tillåts slarva med företagsbegreppen. Men det Hulthén är ute efter är att politikerna skall ta över svensk bilindustri. Jag betackar mig. Har inte politikerna redan gjort stor skada för dessa två ”svenska” bilmärken genom det – ursäkta uttrycket – hejdlösa koldioxidsvammel som pågått i över två års tid?

Sedan 2006 har det pågått en organiserad statsunderstödd hatkampanj mot bilismen och bilindustrin. Inte undra på att det går dåligt för Volvo och Saab nu när Sveriges politiker tävlar om att pungslå bilisterna med bensinskatt, skatt på försäkring, miljöskatt, koldioxidskatt och sedan moms på bränslet och skatterna. Jag citerar ett uttalande från en tidigare ordförande i MUF: ” – Det skall svida att köra bil”.

Och det gör det. Det svider i plånboken. Men alltjämt är bilen ett av de smidigaste sätten för oss svenskar att ta oss mellan bostad, arbetsplats, fritidsanläggning, butiker och semesterorter.

Jag hoppas innerligt att regeringen inte faller till föga för Anneli Hulthéns smygkommunistiska idéer om att göra Volvo Cars och Saab Automobiles till ett statsägt Svenska Personvagnar AB. Däremot hoppas jag att både Volvo och Saab hittar nya ägare som inte har den belastning som den amerikanska bilindustrin har. Eftersom Europa är överetablerat skulle hoppet för dessa två ”svenska” bilmärken faktiskt vara störst om kineserna eller ryssarna tog över. Just nu håller faktiskt kineserna på att starta upp den gamla Rover-fabriken i Storbritannien. Kinesiskt ägarskap behöver inte automatiskt vara dåligt.

Fast det får gärna införas en ny regim i Kina först som accepterar de grundläggande kraven för mänskliga rättigheter.

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (7)

Åka Volvsaab?

Bästa läsare!

Det sägs att de flesta biltillverkare i Europa har kniven mot sina strupar som en konsekvens av pågående lågkonjunktur. Man kan också säga att det är ganska självförvållat. Trots det är jag benägen att visa på lösningar – om än inte lösningar på alla problem.

Låt oss börja med Volvo och Saab – eftersom de betraktas som svenska bilmärken. Där har nu föreslagits ett förstatligande. Det är en dum idé. Om vi verkligen vill att Volvo och Saab skall försvinna skall vi låta näringsminister Maud Olofsson eller någon annan politiker bli bildirektör. Det har också föreslagits att man skall slå ihop de två bilmärkena. Också en måttligt bra idé. Volvo och Saab tävlar redan idag inom samma begränsade marknadssegment (sedaner och kombibilar i övre mellanklassen, samt var sin SUV).

Alltså har både Volvo och Saab mycket att vinna ifall de stannar kvar hos sina ägare eftersom de har tillgång till fler plattformar (fler bilmodeller i andra storlekar och lägre utvecklingskostnader). Kan de inte stanna hos Ford respektive General Motors skall de se till att få annan ägare. Skall vi tänka på sysselsättningspolitik bör Volvo gå till Renault-Nissan och Saab till Fiat. Här kan man erhålla win-win-situationer utan att det uppstår alltför mycket kanibalism inom bilföretaget. Personligen är det just detta alternativ jag föredrar eftersom det är en belastning att ha amerikanska ägare.

Varför Volvo till Renault? Jo, Volvo behöver vara kvar på den amerikanska marknaden, och där finns redan Nissan (ägs av Renault)representerade. Volvo måste fortsätta ha USA som viktig exportmarknad.

Varför Saab till Fiat? Jo, dels har man samarbetat tidigare (historiskt arv), dels finns det en stor potential i att Saab får utveckla och tillverka Fiat-koncernens alla stora modeller (t.ex. ersättarna till Fiat Croma, Lancia Thesis och näst-nästa stora Alfa) utöver sina egna modeller. Och Saab får för den svenska marknaden tillgång till en kompakt folkbil i form av en Fiat-tillverkad Saab 9-1 eller vad den kan tänkas heta. Saabs USA-export vet jag dock inte hur den skall överleva. De behöver en partner. Kanske tillsammans med något kinesiskt märke som vill etablera sig i Förenta staterna?

Någon som har några bättre idéer än dessa?

Hälsar eder Peter Harold

Kommentarer (4)

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 25 other followers