Bästa läsare!
Jag har från olika håll fått förfrågan om hur man skall rösta vid nästa val. Frågan är ställd utifrån den senaste tidens FRA-debatt, samt ett utbrett missnöje bland s.k. borgerliga kärnväljare. Men även en och annan (eller faktiskt bara en enda om jag skall vara ärlig) vänstertomte undrar om det finns något frihetsivrande parti (efter mina bloggpostningar om furst Kropotkin). Ja, den nämnda vänstertomten avskyr Mona Sahlin, och personen ifråga har börjat tvivla på om socialism verkligen är den enda tänkbara utvägen, inte minst sedan personen upplevt (s) föra borgerlig realpolitik och de borgerliga föra en frihetsinskränkande politik.
Kort sagt, det har uppstått en vilsenhet i många människors politiska åskådning. Man frågan nu efter ”det tredje alternativet”.
Det är vid sådana här tillfällen det finns grogrund för missnöjespartier. Ett utpräglat sådant är Sverigedemokraterna. Jag vill inte rekommendera någon att rösta på dem. De [sd] innebär ingen som helst ideologisk förnyelse. Och det finns redan tillräckligt med ingrodd främlingsfientlighet i de etablerade partierna som i det tysta kommer leda till att allt (sd) säger om migrationsfrågor kommer bli real life inom sinom tid. Därtill har de flesta (sd)-politiker som erhållit något uppdrag som förtroendevald visat sig vara riktiga klåpare. Och klåpare slutar ofta med att de hamnar i rollen som ”nyttig idiot” förr eller senare (jag tänker på t.ex. Ny Demokrati 1991).
Nej, då vore det bättre att man satsade sin valsedel på att välja något som står för ett ideologisk tillskott i debatten/politiken.
I samband med FRA-debatten har ordet ”liberal” blivit något fint. Att ordet tidigare varit fullt beror på att liberal förknippats med folkpartiet, och folkpartiet har en och annan gång iklätt sig rollen som stödparti för (s), vilket retat mången borgerligt sinnad väljare. ”Liberal” har i folkpartimening blivit liktydig med ”labil”.
Nu har liberalbegreppet ryckts ut ur alla fp-sammanhang genom deras agerande i FRA-frågan, utom med ett enda ljust undantag; ty det var en riksdagsledamot från (fp) som var den enda bland de borgerliga representanterna som röstade mot FRA-propositionen. Så liberal kan nu brukas av många andra intressenter.
Vi har t.ex. Klassiskt Liberala Partiet, KLP (dock icke att förväxla med bloggsignaturen KLP-Kaffelattepappan). Men vi har också det s.k. ”Piratpartiet” som engagerat sig i synnerhet starkt i debatten om s.k. fildelning. Och så har vi samhällsdebattörer i kretsen kring Frihetsfronten, Timbro och gud vet vad. Alla dessa håller nästan jämt skägg med den liberalaste arenan i Sverige; bloggosfären.
Låt oss säga att i dettaa liberala smörgåsbord kan man finna minst hundra, säkert tusen, olika liberaler, av vilka de flesta redan röstar på ett etablerat riksdagsparti. Frågan är dock om man kan få dessa mängder av ideologiskt uppblommade liberaler att samsas i det som skulle kunna vara ”det tredje alternativet”?
Ett renodlat parti, kallat Liberalerna, tror jag inte på. Det finns för många viljor. Då vore det bättre att man behöll alla dessa grupperingar och samlade deras enskilda kandidater under en samverkande lista, kanske kallad ”Frihetslistan” (med organisatorisk inspiration från ‘EU-kritiska’ ”Juni-listan”).
Jag tror att ett sådant namn är bättre än att blanda in ordet ”liberal”. Liberal är i realpolitik intet förpliktigande. Vem som helst kan bli liberal, precis som vem som helst kunne plötsligt kalla sig för feminist just när det begreppet var som populärast. Och en lista ger större frihet för de enskilda kandidaterna att profilera sig utanför en partilinje.
Men att stå för frihetliga värderingar, det kräver mera stake än goda ord. Så den som ställt upp som kandidat eller förespråkare för ”Frihetslistan” är medveten om att det finns ett mål med ens politik.
Jag släpper nu ut frågan till de som är intresserade av att diskutera möjligheten att skapa ett frihetligt alternativ i svensk politik under ett samlingsnamn som ”Frihetslistan”.
Hälsar Eder Peter Harold
[Frihets-listan eller Frihetslistan; jag valde det förra ur grafisk synvinkel om någon undrar varför jag felaktigt väljer att skriva med bindestreck]
Peter Harold - Skrivarens blogg 
http://henrikalexandersson.blogspot.com/2008/07/dags-att-starta-ett-nytt-parti-njaee.html
-> Henrik Alexandersson
Hm… när Mrs Harold säger ”nej” brukar det betyda ”kanske”. När hon säger ”njae” är det i själva verket ett entusiastiskt ”Ja!!!!”. Däremot har jag aldrig hört henne säga ett riktigt ” – Ja” rakt ut, utom förstås när vi gifte oss då det bara fanns två svarsalternativ. Därför har jag lärt mig att uppskatta folk som inte är ja-sägare… 😉
P.S.
Om Mrs Harold inte säger något är det definitivt ett nej.
D.S.
Den största friheten för mig är att själv få välja!
För att inte hamna i sitsen återigen att riksdagsledamöterna blir sig själv och sin partiledning närmast – ”groupthink”, partipiska, sätter sin egen lön, hotad politiker-karriär, fallskärmar, pig-avdrag, gräddfiler, dold agenda, svikna löften, kohandel, prestige etc, så förespråkar jag att man inför en viss andel demokrati direkt från medborgarna!
Vad kan vara mer rättvist och demokratiskt än att alla medborgare kan rösta i sakfrågor varje gång och inte bara vart 4:e år på ett parti? I de stora frågorna vill medborgaren rösta, i de små frågorna vill de som är berörda rösta. De politiska partierna, gammal-media och bloggarna argumenterar för ja- och nej-sida. Men i slutändan är det du som röstar, om frågan är viktig för dig, annars avstår du.
Jag tror inte på 100% direktdemokrati utan jag tror på en gyllene väg med en viss procentandel av riksdagsrösterna. Var den gränsen går vet jag inte, men det visar sig med tiden. Som det är nu, vilket har visats med FRA-lagen, fungerar inte den representativa demokratin utan det börjar närma sig diktatur.
Aktiv Demokrati är ett direktdemokratiskt parti som kan fungera i rådande riksdagssystem. AD:s riksdagsledamöter röstar enligt medborgarnas resultat i webbomröstningar.
Säkerheten i ett sådant system kan hållas med samma säkerhet som vi deklarerar eller genomför banktransaktioner på internet. Dessutom kan man jämföra med oberoende opionsmätningar.
I stället för att ge upp och rösta blankt i nästa val så föreslår jag att man lägger sin röst på Aktiv Demokrati!
http://aktivdemokrati.wordpress.com
http://www.aktivdemokrati.se
-> Fridolf
Det finns ett aber med demokrati, och det är att majoriteten alltid får styra över minoriteten. Man måste sträva efter att politik skall så sällan som möjligt påverka medborgarnas val och beslut.
Ponera att regeringen (och oppositionen) varit eniga och lyckats skrämma de svenska väljarna till att uppskatta att vi använder FRA till skydd mot terrorism (denna tanke hade nog inte varit helt omöjlig om vi t.ex. haft en självmordsbombare i tunnelbanan). Då hade kanske 60-70% av folket ansett att det är helt ok att staten avlyssnar all trafik i kabel. Integretetsproblemet hade ändå kvarstått.
Den här gången har vi FRA-kritiker haft tur; makthavarna föll på sin arrogans och ”vi” i bloggosfären fick ut budskapet i gammelmedierna till slut. Men nästa frihetsinskränkande fråga kanske inte omhöldas med samma medgörlighet av medierna.
Men skall politiker tillfrågas, och skall vi öka medborgarinflytandet på de beslut som ändå skall tas i de politiska församlingarna, då är ditt förslag till aktiv demokrati väl värt att beakta!
Men om nu alla är eniga varför skall då inte lagen genomföras? Skyddet mot minoriteter är att majoriteten troligen inte är intresserad av att ta ställning i minoritetsfrågor. På så sätt maximeras rättvisan. Men visst vi kan förstärka minoritetsskyddet ytterligare t ex genom att begränsa hur många röstningar var och en kan deltaga per år. Då vill man inte slösa denna röst på något som inte berör en själv.
-> Fridolf
Jo, så skulle man ju kunna göra, fast min tanke är att skapa ett samhälle som är så lite beroende av politiska beslut (politiska regler) som möjligt att man sällan skall behöva ha problem med att en grupp bestämmer över en annan. En utopi kanske, men väl värd att sträva efter.
Jag tror inte det fungerar praktiskt. Det du beskriver kallas för anarki. Vi måste kompromissa någonstans för att samhället skall fungera. Se http://blogg.passagen.se/exodus_400/entry/frihetsaxeln och http://stoppa-storebror.se/
Piratpartiet, Aktiv Demokrati, Frihetslistan och andra småpartier mot FRA-lagen och 4%-gränsen till riksdagen kanske skulle bilda ett ”koalitionsparti” för att komma över 4%-spärren i riksdagsvalet? Sedan fördela mandaten mellan sig och verka för de hjärtefrågor som koalitionen bildades för. T ex ta bort 4%-spärren och FRA-lagen?
-> Fridolf
Beklagar att spamfiltret fördröjer publiceringen av din kommentar, men nu kan den i a f läsas av alla.
Ja, min tanke med ”Frihetslistan” är just att dessa partier och andra skall samverka (valteknisk samverkan). Tyvärr är namnet ”Frihetslistan” anstruket av mindre angenäma politiska åskådningar, men någon kommer säkert på ett bättre namn. Och ja, jag anser också att 4%-spärren skall bort.
Precis, en valteknisk samverkan där man bara förväntas vara överens om att 4%-spärren skall bort!
Jag har föreslagit detta i Piratpartiets forum. Se: http://forum.piratpartiet.se/Topic113796-271-1.aspx
Kommer man väl in i riksdagen finns goda chanser att allmänheten och media uppmärksammar partierna. Dessutom inga mer taktikröster för att komma över 4%-spärren.
-> Fridolf
Jag kom tyvärr inte åt den länk där diskussionen fördes, men jag tror att Piratpartiet känner för stor medvind för att vilja associera sig med andra liberaler. Det pågår ju just ni en tävling om att vara ”liberaligast” inom svensk politik. Men min dom står fast, endast samarbete kan få in de liberala krafterna i Sveriges riksdag.
Peter, du verkar ha rätt där i ditt antagande. Piratpartiet tror att de kommer in på egen kraft, tack vare bl a att det tillkommer många nya yngre väljare. Vid en hastig genomläsning av diskussionen bakom länken, verkar det som de inte är så intresserade av samverkan just nu.
Kanske då läge att i stället fråga andra småpartier om de är med på en teknisk samverkan (Aktiv Demokrati, KLP och Juni-listan, …) ? Men det krävs någon med tillräckligt intresse (mer än jag har) som driver detta och kontaktar partierna!
-> Fridolf
Jag kan i o f s ta på mig att kontakta partierna, men en samverkande lista vore att föredra med stöd från Piratpartiet. Jag tror inte att Piratpartiet på lång sikt kan fortsätta med sin ”coola” piratimage; förr eller senare måste de närma sig ett mer jordnära förhållande till politiken. Och jag erbjuder dem den chansen genom ”Frihets-listan” som i sin tur kan bli en bred politisk liberal bas.
Peter, Jag tror du hittat precis sätt i verkligheten.
Hö-vä är gammelpolitik och det måste in ett tredje alternativ i riksdagen!
Är det då dessutom inte ett vanligt, opålitligt vågmästarparti som både skrämmer och man riskerar att kasta bort sin röst på, pga 4%-spärren, ja då kan vi få se på förändring.
Jag har mailat Rick F om saken men de svarar inte…
Du har helt rätt i att PP borde vara med i samarbetet, troligen har de inte insett det själva ännu bara.
Vem röstar in ett parti som inte tänker lägga sig i t.ex. skol-, försvarsfrågor? Även om man hatar FRA så är det lite väl mkt begärt att man bara vill använda sin valsedel till den protesten.
(I EU-valet som många annars kanske struntat i tror jag mkt väl att PP kan ha en chans, men det är ju något annat.)
Större risk istället att man väl i valbåset röstar på ett annat missnöjesparti (med iaf en formulerad politik på papper som inte SER för hemsk ut)
Att prata om liberalism är däremot lite otaktiskt, många på vänsterkanten har fått höra sedan vaggan att det är något fult. USA är liberalismens hemvist, och de är onda där.
Demokratism, det vore däremot en korrekt benämning.
Med DD tror jag att antalet beslut som tas kommer att minska, vad folk vill ha är inte fler regler, tvärtom. Därför kommer varje nytt lagförslag att stötas och blötas på en helt ny nivå med DD. FRA-debatten på bloggen är ett bra exempel.
Även om inte alla frågor kommer att engagera så enormt så blir det ialla fall större demokatiskt inflytande eftersom alla har chansen att tycka till.
Dagens internetanändare har vista sig mkt kunnig på att vaska fram sanningen om de frågor de engagerat sig i, givetvis skulle de klara det även i andra än integritetsfrågor som den om FRA-lagen.
Har du läst AD:s partiprogram?:
http://aktivdemokrati.se/ads%20websida/partiprogram.html