Dödens vackra ansikte på Alviksbron

Bästa läsare!

Härom veckan återupptog jag mitt tvåhjulspendlande till och från jobbet, så nu passerar jag ånyo Alviksbron.

Till min stora förfäran såg jag en massa blommor uppställda vid staketet, hundratalet meter från landfästet mot Alvik. Jag förstod direkt att det var fråga om självmord. Backen uppför bron är för flack för en hjärtattack, även med min urusla kondition.

Jag saktade ner farten och såg alla hälsningar och ett foto som visade den avlidna. Det var en ung kvinna, ganska söt, och uppenbart i början av livets blomning. Varför i h-e har hon hoppat? började jag fundera. Vilka skäl har en ung människa, uppenbart attraktiv och med en stor krets av människor som älskade henne, fått tanken att klättra över staketet?

emilie

Jag tänkte faktiskt ställa den frågan i den här bloggen. Inte minst därför att jag skulle vilja ha ett svar. Men idag fick jag veta vad som hänt. Den dödas mor är en bekant till min blivande ex-svägerska. Svägerskan var själv med på minnesceremonin över Emilie.

Förklaringen till dödsfallet får min frustration att växla till förtvivlan. Före nyåret hade den 23-åriga tjejen och hennes pojkvän gjort slut. Någon gång före nyåret hade hon varit på fest med sina kompisar. Senare på kvällen försvann hon iväg och man visste inte vart hon tog vägen. Några dagar senare kunde man konstatera att en jacka som hittats vid Alviksbron var hennes. Man började leta i vattnet och återfann kroppen under bron till föräldrarnas förskräckelse.

Jag har alltså fått svar på mina funderingar. Jag känner nu två saker: 1) Jag borde inte ha varit nyfiken. 2) Det här var så in åt h-e onödigt.

Tro mig, jag är faktiskt vän till idén med aktiv dödshjälp. Fast den här tjejen behövde inte dödshjälp. Hon behövde hjälp med livet. Om jag kunde skulle jag reversera jordklotet 30 dagar bakåt och ändra på det här. Men det går inte. Och det beklagar jag.

Det skulle behövas ett högre staket på Alviksbron. Det är inte många år sedan en 24-årig moder tappade sin 3-årige son ner i vattnet från 25 meters höjd. Fast han flöt lyckligtvis i sin bylsiga overall och kunde plockas upp av räddningstjänsten. Kanske hade Emilie hunnit få en nyktrare syn på livet om hon haft ett högre staket att klättra på. Kanske. Det vore i alla fall värt att beakta för Stockholms stad.

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Detta inlägg publicerades i Privat och märktes , . Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Dödens vackra ansikte på Alviksbron

  1. fen skriver:

    Jag tänker att ett högt staket på en bro inte stoppar en person som vill avsluta sitt liv.

    Ett krossat hjärta och tanken att leva ett liv utan den man älskar mer än sitt eget liv, den smärtan är så stor att det näst är en ”överlevnadsinstinkt” som styr till att göra vad som helst för att få slut på smärtan.

    Om man vill bygga högre skyddsmurar bör man kanske satsa mer på utbildning i psykologi i skolan.

  2. Peter Harold skriver:

    -> Fen
    Nej, jag vet att den som gett sig katten på att ta livet lyckas med det på ett eller annat sätt. Men jag undrar om just den här flickan – med tanke på hur hennes vänner beskriver henne – verkligen hade tänkt igenom vad hon gjorde. Broar har en symbolisk betydelse för självmordsbenägna, och låga räcken underlättar spontant initierade självmordsförsök. Att hoppa från en bro kräver inte förberedelser.

    Jag anser f.ö. att tunnelbaneperrongerna också är en miljö som måste åtgärdas – inte enbart för självmordskandidaterna utan även för vingliga fyllon och pensionärer samt stressade 08 som inte ser dem de knuffar ut på spåret.

    Om du gissar att jag är skyddsombud på mitt jobb så gissar du rätt. ALLT är farligt… 😉

    Idén om psykologi i skolan tycker jag är bra.

  3. ginger06 skriver:

    Tragiskt! Visst känns det verkligen onödigt när en ung människa begår självmord. De unga har så mycket framför sig om de bara väntar. Man blir så himla ledsen. Själv kan jag inte låta bli att undra om jag kunnat gjort något för att förhindra dvs om jag varit tillgänglig… hur skall inte föräldrar känna… en mardröm för dem.

    Det är svårt att förstås sig på självmord, tycker jag. En så djup förtvivlan det måste ligga bakom för att tycka att det kan vara värt att offra livet.

    Fast i somliga fall har jag tyckt att det har verkat fel och fegt att ”smita” från ansvar på det sättet. Och när det händer i religiöst syfte, undrar jag om personen blivit hjärntvättad och inte är medveten om att den blir mördad/utnyttjad i någon annan persons eller förenings syfte.

  4. Peter Harold skriver:

    -> Ginger06
    Ja, jag satt och talade om det här med min dotter på tunnelbanan idag, och sa att om hon någon gång känner sig så ledsen – av vilken anledning som helst – vill jag att hon skall prata med mig. Jag blev lite förvånad över hennes svar; hon hade själv funderat mycket på varför man begår självmord. Hon berättade att hon själv haft stunder då det känts bättre att inte ha fötts (hon har varit väldigt sjuk under sista halvåret) men att det samtidigt finns en längtan efter att fortsätta leva. Trodde inte jag skulle ha en så allvarsam diskussion med henne än på ett par år, men nu kom det. Kanske lika bra det.

  5. Nina skriver:

    Jag vet vilken plats du menar och detta är så oerhört tragiskt och det berör djupt. Visst kan man hindra eller försvåra försök som sker i impuls och tillfällig förtvivlan. De allra flesta som överlever är tacksamma och lyckliga över att de misslyckades och brukar kunna få bra hjälp då.

    Väldigt tråkigt att höra att din dotter varit så sjuk. Kommer hon bli bra?

  6. Peter Harold skriver:

    -> Nina
    Oja, hon är mycket bättre numera. Eftersom jag börjat kalla henne för Lill-Bitchen igen så kan du nog ana att det är prima liv på henne numera. Hon har inte haft något anfall på flera veckor nu, så det känns skönt.

  7. Nina skriver:

    *ler* Vad skönt att höra och ja det är skänt att du kan kalla henne det igen!

    🙂

  8. Maria skriver:

    Tunnelbaneperrongerna måste ju utrustas med glasdörrar mot plattformskanten när det blir dax att köra förarlöst. Det kommer ju att förhindra att människor väljer att ta sitt liv under ett tunnelbanetåg. Som skyddsombud kanske du blir aningen mer nöjd när du får höra att antalet som skadas/avlider i just olyckor på tunnelbanan minskat sedan grindarna vid plattformsändarna satte upp – på den tiden jag var skyddsombud.

    Finns inga räcken höga nog att stoppa folk som inte vill leva. Och är dte inte en rätt – att få dö när man vill oavsett ålder?

  9. Peter Harold skriver:

    -> Nina
    Och som bonus är hon på väg att bli en sportfåne. Men det får hon berätta om i sin egen blogg…! 🙂

    -> Maria
    Jag hoppas innerligt att de sätter upp glasdörrar långt innan dess.

    Din sista fråga gör det svårt för mig att välja om hjärtat eller hjärnan skall få svara… 😉

    Jodå, jag anser att folk skall få dö när de vill det. Samtidigt vill jag att man gör det besvärligt för de som bara vill ta livet av sig p.g.a. ett tillfälligt infall. Själv är jag glad att jag lät bli när det var som jobbigast under min sjukdomstid. Visserligen trodde jag inte då att jag skulle våga hoppas…

    När det kommer till gamla och sjuka som tigger om att få sluta sina liv med värdighet kan jag bara säga var så god. I deras fall är döden den enda boten. När det rör sig om olycklig kärlek finns det hundra andra sätt att bota smärtan. Fast jag tror samtidigt på individens rätt att bestämma över sitt liv. Jag önskar bara att jag kunde göra det lättare för dem att välja livet.

  10. Dana Hofford skriver:

    Jag cyklar ofta över Alviksbron och såg också blommorna o bilden. Undrade länge vad som hänt. Tack för att du tog reda på det och skrev det här.

  11. Peter Harold skriver:

    -> Dana Hofford
    Och jag får tacka för att du skrev en kommentar här!

  12. Pingback: Fem år och 1500 bloggpostningar senare – detta var Skrivarens Blogg | Peter Harold - Skrivarens blogg

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s