Ettåetthalvttusen för 2½ timmars barnskrik

Bästa läsare!

Jag har köpt kärlek i helgen. Belopp: 1400 kronor. Och visst, jag fick mycket riktigt min dotters kärlek, även om jag anat att den redan funnits. Fast det var ju en dröm som kom i uppfyllelse för henne: Ett storkalas för alla bästisarna.

Det var f.ö. den första födelsedagen som hon och jag firat tillsammans. Tidigare år har hon alltid firat hos sina kusiner eftersom de samlar födelsedagarna till gemensamt tillfälle, men i år var det de som fick komma till min dotters kalas istället. Och det kostade mig ovan nämnda belopp.

Jubilaren hade sedan i vintras begärt (krävt) att vi skulle boka festrum på Andy’s lekland i Sickla. Konceptet är enkelt; man sätter upp en gigantisk klätterställning i två eller tre våningar, bygger upp tre rutchkanor (varav två är som stup) och klistrar upp skyltar med upplysningen om att föräldrarna ansvarar för sina barn och låter därefter tyngdlagen göra jobbet.

Nu skall ni dock veta att den roligaste grejen på leklandet är klädskåpen för besökarna ute i vestibulen. Plötsligt var alla skitung… alla barnen puts väck. Det hade börjat med att jag letade efter ett av barnen som jag inte sett på flera minuter medan de andra lekte i rutchkanorna, och när jag gått två varv runt den gigantiska klätterställningen var alla ”mina” barn borta. Fem panikslagna minuter senare uppenbarade de sig vid vattenflaskan på mitt bord. De hade roat sig med att låsa in varandra i de minsta klädskåpen…

Om nu någon säger till mig att jag måste vara rubbad för att jag slängt ut så mycket pengar på ett kalas så… ja, du har helt rätt. Rubbad. Tokig. Helt från vettet. Utan tvekan sanslöst knäpp. Ett megahån mot alla svältande barn i Afrika. Etc. Etc.

I gengäld lyckades jag begå den stora upptäckten (en våning nedanför Andy’s) att Willys sötaste kassörska heter Isabelle. Men det är en helt och hållet annan historia.

Avslutar dock med en iakttagelse: Min dotter förändras. Snabbt. För tre år sedan var hon så blyg att när hon mötte klasskompisarna utanför affären där hemma så sa hon knappt ett knyst till hälsning. Nu i helgen var hon hur social som helst, och kramade kompisar som hon inte sett på ett halvår. Och dessutom tycks hon ha förändrats rent fysiskt; byxorna som mostern gav var två storlekar för små! 🙂

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Detta inlägg publicerades i Privat. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Ettåetthalvttusen för 2½ timmars barnskrik

  1. chris skriver:

    Det viktigaste var ju att det blev en bra dag för din dotter. Ibland får det kosta. Satt och tänkte efter när jag läst ditt inlägg. 1400 är det så mycket egentligen. Mina pågar fyller år på hösten, så vi brukar ordna till ett riktigt Hallowenparty då. Alla de timmar man la ner på rekvisita, kostymer, läskig mat och spökgodis + all städning efteråt. Så är nog 1400 helt okey.
    Kram Chris

  2. Kvinnosoppa skriver:

    Haha..det kostar att ligga på topp! Att ha kalas hemma är väl inte så mycket billigare med allt som ska handlas osv…

    Jag är tacksam att dessa barnkalas är över, men lite kul är det allt.

    Jag tillverkade tårtor till olika kalas med mycket kreativt skapande. Allt från bilar, nyckelpigor, prinsessor… När vi pratade om dessa tårtor för lite sedan kom ingen ihåg…Jo den där nyckelpigan kom de nog ihåg…

    Soppkram

  3. Peter Harold skriver:

    -> Chris
    Ja, det blev ju en bra dag för henne, så det är ju det som räknas. Ser nu på hennes blogg att nästa år skall det vara ett grillparty istället… Om det är en nyck eller ett hänsynstagande till min ekonomi kan jag inte bedöma just nu. Fast nog är grillad kyckling och en entrecote mer mums för pappa än klibbig gräddtårta med strössel…! 😉

    *kram*

    -> Kvinnosoppa

    Skam, kommer de inte ihåg dessa tårtor?!! Nå, vi vet ju att när det kommer till barn har tacksamhet lika kort bäst-före-datum som mejerivaror… 😉

    *kram*

  4. agath skriver:

    Hej Peter!
    Det är väl altid roligt att glädja sina barn,sen att det kostade lite
    vad gör det, det är över 300 dagar till nästa gång inte sant*ler*

    Och barnen växer så de knackar,i den åldern ibland hinner de
    varken gå in nya skor eller kläder förrön de är för små.Men det
    är tidens gång.
    Jag önskar dej en fin Måndag.
    Ha det bäst

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s