Sprit i skolvaktmästeriet

Bästa läsare!

Jag vet. Rubriken låter som om den vore hämtad ur en lokaltidning som äntligen avslöjat årets scoop. Årets lokala scoop. Men i själva verket tänkte jag ägna mig lite åt nostalgi.

När jag var 18 år började jag arbeta i ett skolvaktmästeri. Vi talar om modern tid. Vasa-skeppet var bärgat sedan flera år och musierats; vi hade hunnit med två borgerliga regeringer i efterkrigstid; Ingemar Stenmark åkte nerför; svenska kronan åkte utför, och franska biltillverkaren Talbot hade blivit nedlagt. Det sistnämna en i dag passande referens.

Även om jag var vaktmästare under modern tid så skedde i stort sett 95% av all kopiering med stencilapparat på denna skola. Man skrev texten på ett särskilt papper som lades i en vals och så vevade man fram det antal kopior man önskade. De tio första exemplaren blev riktigt bra, de följande 10 hyfsade och därefter blev texten allt grötigare tills det 30:e exemplaret endast kunde delas ut till den elev som ändå memorerat budskapet.

Doften!

Färgöverföringen skedde med hjälp av sprit. Med tanke på det rykte skolvaktmästare runt om i landet har haft fanns det nog en rejäl andel kräkmedel i lösningen. Själv kom jag aldrig på tanken att provsmaka. Däremot blev jag groggy av ångorna. Det kunde förklara varför vaktmästarna var så sävliga.

I samband med att jag kom till vaktmästeriet infördes fotostatkopiatorn på skolan (dock utan att de två händelserna hade något samband). Det var globalt sett ingen nyhet, men i vårt skoldistrikt var teknikskiftet lika banbrytande som när hjulet uppfanns. Det var bara ett aber: Fotostatkopiatorn fick enligt tillsynsläraren endast användas för att kopiera papper som skulle skickas, t.ex. till skoldirektören. Sålunda fick geografi-, matte- och svenskaprov alltjämt skrivas på de doftande pappersarken med blålila text. ”Vad heter huvudstaden i *‘*‘*’*‘*’**”, kunde man med nöd och näppe utläsa på det 30:e exemplaret…

Och vi skolvaktmästare fick vakta denna vita dyrbara maskin som om det varit Den Heliga Graal.

Det fanns ju vissa som bröt mot tillsynslärarens hårda regel. T.ex. lärarvikarien som behövde kopiera 25 sidor ur en bok. Efter fjortonde sidan fastnade ett pappersark i maskinen. ” – Vad gör vi nu?” frågade lärarvikarien och såg ut att kunna svimma vilken sekund som helst.

Jag själv ansåg mig inte vara formellt involverade i denna ”piratkopiering” men bistod med en hjälpande hand att avlägsna bevisföremål 1A. Vilka reglage skulle man dra och vrida på? Vilka lock skulle lösgöras? En ringsignal i korridoren räddade lärarkandidaten som måste gå till klassrummet för sin lektion. Kvar blev jag med kommunens mest högteknologiska maskin. Jag hade aldrig känt mig så ensam. Vilken sekund som helst kunde dessutom tillsynsläraren dyka upp.

Till slut lyckades jag på såväl lämpliga som olämpliga sätt pilla ut det fördömda pappersarket. Det hade begåvats med trettio tvärgående veck. Fenomenal maskin! Fler veck än kopior. Teknikens under…!

Därefter återstod monteringen av komponenterna. Det tog mig tjugo minuter. Tre minuter senare dök tillsynsläraren upp. Jag spelade oskyldig. Trots det hördes ett upphetsat väsande från henne. ” – Någon har varit här och kopierat! ”. Jag försökte spela ännu mer oskyldig – vilket jag de facto var. Men ändå var det i denna situation en svårpresterad roll.

” – Jag har skrivit upp siffrorna på räkneverket, och det stämmer inte. Någon måste ha varit och kopierat här…”

Jag nickade. Mest av lättnad. Det hade inte varit kul att behöva besvara frågan vem den skyldiga var. Och än mindre roligare att behöva ljuga för att beskydda personen. Tillsynsläraren suckade uppgivet.

” – Ja, ja. Det viktigaste är att dom inte har sönder maskinen. Den är känslig och den får inte öppnas av någon annan än en tekniker…”, fortsatte hon.

Jag kastade en snabb blick på klockan, gav ifrån mig ett ” – Oj, jag måste till sopförrådet och öppna för sopbilen”. Att jag så lägligt tog fel på sophämtningsdag var jag tvungen att förtränga!

Sedan dess har fotostatkopiatorerna blivit allt mer avancerade. Fast fortfarande, efter över tjugo år i arbetslivet, är det jag som får hjälpa kollegorna när kopieringsmaskinerna jävlas. Men det är tacksammare numera; den maskin vi har äger en liten bildskärm som talar om exakt hur man skall göra för att ta loss ett fastnat papper. Det svåra är bara att förstå datorns stiliserade skisser.

Och sen har ju kopiatorerna en rad finesser. Dubbelsidor. Häftning. Udda- och jämnasidesutskrifter. Etc etc. Ja, de kan till och med förstora. Vilket kvinnan på bilden här ovan dock missförstår.

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Detta inlägg publicerades i Utbildning & forskning. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Sprit i skolvaktmästeriet

  1. Henke skriver:

    I nästa liv vill jag bli kopiator… 😉

    /Henke

  2. liberum-weto skriver:

    Inte undra på att du hellre skriver nytt än kopierar numer.

  3. Tack för att du påminde mig om den tiden. Jag skall snart börja skriva mina Anekdotminnen II och då skall spritstencilerna definitivt vara med på ett hörn.

  4. Ninasol skriver:

    Ville bara önska Herr´n en God Jul.

    Kram

  5. redaktörn skriver:

    Och jag som trodde det var ett ”gör det själv mammografi”.
    God Jul!

  6. Peter Harold skriver:

    -> Henke
    *asgarv*
    Jag också!

    -> Liberum-Weto
    Kan dock inte utesluta risken för re-cycling eftersom jag ju är halvdement. Händer ibland att jag surfar på nätet och hittar mina gamla postningar, varvid jag ser ut som en fågelholk i ansiktet och undrar hur i helskotta just det blogginlägget kom till…

    -> Tigerkaxman
    Och jag kommer att presentera en kontorsklenod från forntiden: Pennvässaren! 🙂

    -> NinaSol
    Tusen tack, och ha en god jul du också! 🙂

    -> Redaktörn
    *asgarv* Go’ jul du med!

  7. Kinks skriver:

    God Jul..

    Du vet väl vad man gör under en mistel.. 😉

  8. Agath skriver:

    Hej Peter!
    Jag ville bara komma in och önska
    dej en GOD JUL:
    Ha det gott.

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s