Och vad tror ni fattades på ”Körsbärsblommans dag”?

Bästa läsare!

Den här helgen har jag sannerligen rört på gubbfläsket. Jo, det finns de som hävdar att jag inte har något, men det kanske beror på att jag gladeligen rör på mig. Nog skrutet om det. Jag och Lilla Fröken Harold (aka Lilla Mae) besökte Körsbärsblommans dag vid Kungsträdgården i den kungla huvudstaden sistlidna lördag. Sakuradagen, som den också kallas.

Vi i publiken – som satt i ömsom snålblåst och ömsom värmande solsken – bjöds på invigningstal av den japanska ambassadören (undrar om hans tal var skrivet fonetiskt?); opera (man sjöng Mendelsohn men okänt vilken koppling den sången hade med körsbärsblomster att göra); kimono-uppvisning; haiku-dikter; koto-spel och cosplay.

Det enda som saknades på denna tillställning var själva körsbärsblomstret. Visserligen hade det bildats lovande knoppar på träden, men vi får nog vänta till nästa helg innan det är dags att uppleva prakten i de rosafärgade alléerna runt badbassängen.

För min del var kimono-uppvisningen dagens höjdpunkt (näst efter synen av scenen i vattnet och kontakterna till PA-anläggningen 2 cm över vattenytan, fräs…). Det som kändes befriande var att se gamla japanska gummor trippa över manegen på en äkta uppvisning. Här fanns inga anorektiska 17-åringar med kall blick och stela inrepeterade kroppsrörelser. Vilka härliga kläder! Undrar varför en kimono känns mindre provocerande än en burkha eller nikab?

P.g.a. lång resväg och tilltagande pinknödighet missade jag det s.k. cosplayet, men min dotter stannade kvar för att bevaka det med stor entusiast (till skillnad från henne promenerade jag även hem). Jag hade redan sett mig mätt på dessa seriefigurer med människokropp där de stod back-stage. Fjolligt och rart, på något udda vis. Jag vete fan vilken seriefigur jag skulle kunna klä ut mig till. Janne Långben? Charlie Chaplin? Nä, det är svårt nog att vara sig själv.

Hälsar eder Peter Harold

Fler bilder på Lilla Mae:s blogg.

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Detta inlägg publicerades i Stadsliv. Bokmärk permalänken.

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s