Drogerna: Ibland får även liberaler komma till tals…

Bästa läsare!

Först som sist: jag personligen använder inte droger. Detta kan kanske förklara varför jag inte så sällan känner mig socialt obekväm och… ja, för att vara helt frank… förbannat uppstoppad. Visserligen är det många som skulle säga att min bild av mig själv är direkt felaktig, men jag bara beskriver hur jag känner det.

Sålunda är detta blogginlägg författat av en nykterist tillika ständigt drogfri person. Så hur kan det då komma sig att jag anser att svensk drogpolitik måste omprövas?

Tja, det är väl libertarianen i mig. Individens rätt till sin kropp. Så länge man inte skadar andra borde friheten för varje människa optimeras. Det finns många lagar som inskränker denna frihet, och dessa lagar baseras oftast på moralisk uppfattning. Andra lagar som t.ex. mot droger baseras både på moraliska värderingar och medicinsk expertis, dock ej i balans med varandra.

Dagens Nyheters skribent Magnus Linton recenserar antologin ”Narkotika” i en artikel som bär rubriken ”Nu rasar grunden för svensk drogpolitik”. Egentligen är jag inte alls förvånad att denna nya vinkling dyker upp i medierna. Visserligen märks det en attitydförändring kring narkotika rent generellt i samhället; låt mig som exempel nämna de äldre ungdomarna som träffas vid sjön Trekanten vid Liljeholmen i Stockholm och ogenerat ”röker på”. Anstötligt och förfärligt i varje moralisk mening, men förstör de något för andra människor genom att röka upp studiebidraget?

Tja, om det är sant att alla droger är så beroendeframkallande och förgiftande som politikerna säger, så förstör de indirekt för andra männsikor. Ett samhälle där alla lallar omkring som ett Bob Marley-spöke lär knappast fungera särskilt effektivt (förmodar jag, bör jag tillägga). Så med andra ord är det inte för individens bästa som politikerna kriminaliserat denna typ av rökverk.

Paradoxalt nog tillåts vanliga cigaretter, trots att dessa bevisligen hos många rökare orsakar cancer (inte för alla, men det vet man först långt senare i livet) och hos passiva rökare framkallar allergiska besvär. Fast cigarettförsäljningen är både laglig och skattebelagd, så ett förbud mot rökning skulle knappast leda till att cancern utplånades – men däremot till förlorade skatteintäkter för staten. Samma gäller alkohol, den drog som figurerar i omkring 50% av alla singelolyckor bland bilister.

Så vad vill jag ha sagt med detta? Jo, jag vill uppmärksamma läsaren på att staten sällan har individens bästa i sina tankar. Så är det med den svenska drogpolitiken, som dessutom är kopplad till rättspolitiken. Politikerna kräver en kvot av polisingripanden relaterat till narkotikabrott; det finns exempel på att polisen därför griper samma pundare flera gånger per dag istället för att gripa (valfri östnations) maffia  som tar in skiten (knarket).

Oavsett politik kommer pundaren knarka. Istället för att jaga och stigmatisera dennes tillvaro kanske det vore idé att låta pundaren få sitt knark under kontrollerade former. Som en bonus kommer då (valfri östnations) maffia att berövas en idag ohotad inkomst. Ja, i den bästa av världar kanske han kan få injicera sitt knark hos farbror doktorn och därtill få eventuella sjukdomar tillsedda. Vilket kommer innebära att fru Andersson på Parkvägen 14B  förhoppningsvis slipper hitta en död knarkare med HIV-smitta i soprummet nere i källaren.

Suck, det finns så mycket att göra för att förbättra livet för knarkarna. Den metod som man använt hittills med predikan och våld har uppenbarligen inte fungerat. Så det är hög tid att fundera på andra metoder. En god början är att tänka i nya banor. Det är väl det som beskrivs i den bok som DN recenserat.

Ha en trevlig kväll – och skada ingen annan än dig själv!

Hälsar eder Peter Harold (f.d. förbudsivrare)

Bloggkollegor skriver om ämnet:
Gothbarbie: ”Varning för flygande grisar”. För att vara kille är den här tjejen jäkligt bra. Hon finns med i min länksamling sedan tidigare.
Waldemar Ingdahl: ”Harm reduction-perspektivet”. Om man bortser från att han har ett namn som ingen levande svensk använt sedan Birger Jarls dagar och klär sig som när jag var en lill-vuxen tonåring så har han helt rätt i sitt blogginlägg. Knarket är ett faktum; vad göra för att minska skadorna för både individen och samhället?
Magnus Brahn: Direkt till blogg. Magnus har kritiserat svensk drogpolitik under många år; han skriver förtjänstfullt om annat också.

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Detta inlägg publicerades i Brott & straff, Demokrati och frihet. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Drogerna: Ibland får även liberaler komma till tals…

  1. Waldemar Ingdahl skriver:

    Detta lär oss historien, Waldemar är progg. Ett av de äldre namn som gavs i reaktion på vågen av amerikanska namn 10-20 år innan. Klädedräkten är också en tidstypisk reaktion

    Hälsningar

    Waldemar

    • Peter Harold skriver:

      Been there, done that. När alla killar skulle vara antingen hårdrockare eller syntare i skolan klädde jag mig till vardags i slips i ren och skär protest. Det är dock först i vuxen ålder som jag beklagar att mina föräldrar inte döpte mig till Archibald.

      Fortsätt vara Waldemar!

      /Peter

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s