Att återvinna en lågenergilampa kräver mer energi av brukaren

Bästa läsare!

Jag har läxat upp Mrs Harold. Nej, det betyder inte alls att jag är kapabel stt stoppa in huvudet i lejonets gap eller åka i tunna utför Niagarafallen. Visst är det en jämförbar utmaning att våga livet, för det är det man gör när man talar om för Mrs Harold att hon gör fel…

Så. Vad är det hon gjort? Jo, hon har kastat en lågenergilampa i soppåsen. Ajabaja, sade jag och blev miljöpartist för några minuter. Eller egentligen inte. Lågenergilampor är bland det dummaste (nåja) som uppfunnits sedan kaffekoppar för vänsterhänta – i alla fall för oss som bor i norra Europa där vi hittills kunnat tillgodoräkna oss värmen från glödlamporna i bostadsuppvärmningen. Nu får elementen jobba lite mer för att ersätta de förlorade watten. Visst ökar en glödlampa energiförbrukningen om sommaren, men då är det ju ljusare längre tid av dygnet och man behöver inte ha tänt lika ofta. Nå, det där kan man ju diskutera hur mycket man vill. Det var miljösabotören Mrs Harold detta inlägg handlar om.

Ni har säkert sett polisfilmer där en nervös förhandlare tvingas fram för att be gisslantagaren att inte mörda sin gisslan. Med samma ödmjuka taktkänsla försökte jag upplysa Mrs Harold det förkastliga i att kasta de förkastliga lamporna. Med lugn och sansad röst berättade jag för henne att det finns kvicksilverhaltig gas i dessa. Hon tittade skeptiskt mot mig. Jag insåg att gärningsmannen mitt framför mig inte förstod allvaret i problemet.

” – Gasen är så giftig att Kemikalieinspektionen har en rekommendation om att ifall en varm lågenergilampa spricker sönder måste man evakuera rummet i minst en halvtimma…”
” – Den där lampan är iskall. Och framför allt lyser den inte längre. Det är därför jag kastat den!

Nu är inte Mrs Harold den enda som sorterar lågenergilampor ihop med bananskal, fiskrens och snoriga näsdukar. Expressen kostade idag på sig en extremt kort artikel om problematiken under rubriken ”Lågenergilampor ett miljöproblem”. Givetvis presenteras detta miljöproblem utan min inledande harrang om kaffekoppar för vänsterhänta. Och inte ett ord om det demokratiska problem som dessa fördömda lågenergilampor är symptom på. Alla vackra ord till trots så infördes EU-förordningen genom en enskild tjänstemans engagemang. Att tjänstemannen hade goda kontakter med de europeiska tillverkarna av lågenergilampor är ju underförstått…

Expressens artikelrubrik är inte unik. I slutet av förra årtiondet publicerade finska svenska YLE en svensk artikel med rubriken ”Lågenergilampor inte miljövänliga”. I artikeln benämner man lågenergilamporna vid dess rätta namn: problemavfall. Lustifikt är ju att kvicksilver annars är förbjudet i EU.

Sålunda sade jag till Mrs Harold att hon inte kunde kasta lampan tillsammans med kökssoporna. Istället skall föremålet föras till den kommunala miljöåtervinningsstationen. Denna är tillgänglig medelst 35 minuters tunnelbane- och bussresa från hennes bostad. Eller 10 minuters resväg med taxi. Jag erbjöd mig att ta bilen till miljöstationen om hon gav mig lite bensinpengar. Den kommentaren fick gisslantagaren nästan att avrätta sin gisslan och jag flydde…

Själv har jag bunkrat upp med fyra flak konventionella glödlampor. De sprider både ljus och värme i min bostad. En bonus är att det inte längre känns som att jag lider av starr under de första tre minuterna jag går in i ett rum; jag har en lågenergilampa i vardagsrummet och det är omöjligt att hitta rätt bok i bokhyllan på flera minuter. Som att ha starr eller treva sig fram i ett rökfyllt rum. Minus kvävningen då. Där skall jag också sätta in en hederlig glödlampa i taket.

I övrigt skulle jag vilja se att man tar fram en EU-förordning som förbjuder EU.
Ja till lågenergilampor för den som vill – men utan tvång mot oss andra!!!

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Detta inlägg publicerades i Energi. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Att återvinna en lågenergilampa kräver mer energi av brukaren

  1. Anonym skriver:

    Bara att instämma, energin i form av värmen är sällan bortkastad, men det hör man aldrig från experthåll.
    Sen att kvicksilver är ett utav dom giftigaste ämnen som finns och varje litet mg vi får i oss stannar kvar i kroppen för evig tid, ja det gör det hela bara ännu mer absurt… 😦

    /Henke

  2. oveg skriver:

    Och en verkligt viktig anledning för Sverige att gå med i EU var ”för att kunna påverka”.

    • Peter Harold skriver:

      Ja, våra politiker har alltid haft en verklighetsfrånvänd syn på Sveriges roll i världen. Någon jantelag tycks man inte leva under på den nivån. Kul för dem.

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s