Söndagskrönikan: Skithustankar om upphovsrätten

Bästa läsare!

Det är lite genant att erkänna det, men ibland känner jag mig som mest kreativ när jag sitter på dasset. Jag vet inte vad det är som driver tankarna i oväntade riktningar, men jag brukar väldigt ofta gå från toaletten med nya idéer. Kan det vara så att psyket påverkas av att kroppen blivit av med ”slaggprodukterna” och systemet kan återgå till att försörja ”centraldatorn” med fräsch energi?

Nåväl.

Jag satt på ”tronen” och noterade att under handfatet stod en refillpåse med Gunrys flytande tvål med honungssmak. Eller doft. Uppe på handfatet står däremot Bliws ergonomiska tvålpump med innehållet ”skogsviol” utmärkt. Det är bara det att det luktar/smakar honung om innehållet. Ergo: det kan icke vara Bliw-två i blivtvålpumpen.

Mina tankar gick direkt till skiv- och musikindustrin samt databranschen. Den som köper en film eller en CD-skiva får absolut inte förevisa den offentligt, kopiera den, återgestalta den i form av en runsten eller lägga in bildsekvenserna i ett blädderblock för att på så vis återskapa de rörliga bilderna. Ja, det är inte exakt så film- och skivbolaget formulerar det, men de förbjuder allt kreativt användande av produkten annat än i avsedd spelare inför avsedd konsument. Och följer man inte dessa regler så kommer man brinna i helvetet. Eller stämmas på ett belopp som motsvarar 125% av alla ekonomiska tillgångar på planeten. Typ.

Tänk om Bliw gjorde samma sak med sina tvålpumpar.

DENNA PRODUKT ÄR ENDAST AVSEDD FÖR BLIWS TVÅLSORTIMENT. ÖVRIGT NYTTJANDE SAMT UTBYTE AV INNEHÅLL MOT ANNAT FABRIKAT ÄR ETT AVTALSBROTT OCH ETT OLOVLIGT PATENTINTRÅNG. TVÅLPUMPEN ÄR ENDAST AVSEDD FÖR ENSKILT BRUK OCH FÅR EJ ÖVERLÅTAS, HYRAS UT ELLER VIDARESÄLJAS. DU HAR GODKÄNT VILLKOREN GENOM ATT LÄSA DENNA TEXT.

Vad? Tycker du att jag är löjlig? Jaha. Men varför är det så himmelsvidd skillnad mellan brukarens frihet av innehållet i en tvålpump kontra innehållet en CD-skiva? Uppriktigt sagt, är inte Britney Spears och hennes likars musik också en förbrukningsvara. Topplistemusik räcker sällan längre än innehållet i mina tvålar; efter någon vecka är det någon ny hit som spelas var 20:e minut i samtliga musikradiokanaler (utom P2 då, tack och lov). Det faktum att musiken egentligen är konstnärligt oviktig bevisas ju av att melodierna utgör pausmoment mellan de eviga reklamblocken…

Sedan jag köpte mitt elektriska stagepiano har jag inte lyssnat en minut på skvalradio här hemma. Ändå hörs från min lägenhet hårda rockriff, techno, jazziga trudelutter och annat som jag i ögonblick av kreativitet (denna gång utanför toaletten) uppfinner, spelar och glömmer bort. Tack skiv- och nöjesindustrin för att ni skrämde bort mig. Nu har jag äntligen fått en chans att förstå musik. På riktigt!

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Detta inlägg publicerades i Brott & straff, Musik. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Söndagskrönikan: Skithustankar om upphovsrätten

  1. cark1 skriver:

    Jag försöker också bli av med skvalradio men den sätts lik förbannat på varje dag, på P4 där samma #¤¤%#$€£ skvalmusik förekommer. Jag sätter mej därför vid min dator, sätter på iTunes och lyssnar på min musiksamling. Där brukar jag få samma funderingar kring upphovsrätt som du får på toaletten. Musikbranschens företrädare är bara så tröttsamma med sin fascistiska retorik. Bästa sättet är väl att helt enkelt ignorera dom i fortsättningen.

    • Peter Harold skriver:

      Japp, man kan ju uppmuntra artisterna till att arbeta direkt gentemot konsumenten/publiken. T.ex. att gå på dera skonserter. Du vet väl om att Status Quo kommer till Sverige nu i sommar…?

      😉

  2. Stig Olsson skriver:

    Det jag retar mig på mest är att dessa pengar som musikjättarna gapar om inte är något som kommer artisterna tillgodo utan bara är något som gör ett redan asrikt företag ännu rikare!?

    Så att ladda ner filmer eller musik är inget jag kan betrakta som ett brott som nästan likställs med överlagda sadistiska mord!?!?

    Nä, jag varken lyssnar på radio eller, knappt, ser på TV, där jag väljer med omsorg, jämfört med tidigare och ser på nyheterna på rt.com som känns mest opartisk för mig.

    Så jag håller med om en permanent bojkott av denna smutsiga bransch!

    Förresten, varför ska t ex inte en snickare få betalt i 70 år varje gång någon använder den av honom tillverkade stolen eller bordet? För det har ju trots allt ett bra användningsområde och gör nytta!?

    • Peter Harold skriver:

      Det värsta är att politikerna anser att nedladdning är värre än mord (nåja) och det är de som fastställer lagarna som drabbar oss medborgare. Så att ignorera och bojkotta är nog det enda som hjälper. Och om man inte kan hålla sig kan man försöka välja produkterna med omsorg och måtta.

      Vad gäller stolar vet jag att det funnits en process där en hemmasnickare gjorde en kopia av en stol som han köpt. Patentintrång (mönsterskyddad design) tror jag att det rubricerades som i rätten. Bakom varje framgångsrik affärsidkare står en advokat…

  3. Stig Olsson skriver:

    Förresten, jag kopierade in den på min blogg också, för den är så läsvärd tycker jag 🙂

  4. Ksoppa skriver:

    Hej, visst är det roligt när tankarna får rusa och här är en till som kom på att man ska lita på sin intuition och de vilda tankarnas kreativitet när man just sitter där på….

    Förra veckan förbannade jag min godtrohet över att hänga smycken på toa och upptäcka att tre ringar var borta när dotter hade haft ett 20-tal ungdomar (blandat fransmän och svenskar) på party. Har letat och letat men fått konstatera att de faktiskt är borta.

    Så satt jag där och fick upp tankar om vad Saida skulle sagt ”de är i ett land, långt borta…. eller i den liggande trosskyddsasken”. När tanken slagit mig fick jag tag i asken och där i botten låg de…. 🙂

    • Peter Harold skriver:

      He, he! Salig saida minns jag. Jag undrar om någon någonsin undersökte hur ofta hon giss… siade rätt?

      Jag tror att toaletten är alldeles rätt ställe att sitta och sia. Sia är ju trots allt bara två bokstäver från ”skita”… 🙂

      *kram*

Lämna ett svar till Peter Harold Avbryt svar