Söndagskrönikan: De rikas förmögenheter kan inte fylla statskassornas svarta hål

Dollars funnel.

Bästa läsare!

Jag har under några dagar funderat på att skriva om USA där det numera talas om svält bland medborgarna i sviterna av den ekonomiska depression som råder. I svensk press kan man istället läsa om en helgonförklarad nobelpristagare vid namn Barack Obama som försöker tygla de elaka republikanerna så att man skall kunna hantera det förestående ”the fiscal cliff”.

Om jag minns korrekt från mina självstudier av amerikansk politik från när jag i 6:e klass i mitten av 1980-talet (ja, man kan lugnt påstå att jag inte var ett normalt barn) så har kongressen (USA:s riksdag) vetorätt mot presidentens förslag första gången denne framlägger sin proposition. Så om jag förstår saken rätt så måste republikanerna ”ta sitt ansvar” och komma fram till en bättre lösning tillsammans med demokraterna så att inte president Obamas ursopiga budgetproposition blir verklighet.

I svenska medier framstår det som att USA:s ekonomiska bekymmer inte kastar någon skugga på den sittande presidenten, och att han inte har en plan för att rädda sitt lands ekonomi. I SvD låter man honom påskina att problemen istället  beror på ledamöterna i kongressen:

” – Vanligt folk, de gör sitt jobb, de håller sig inom tidsgränser, de sätter sig ner och de diskuterar saker, och då händer saker. Om det finns oenighet, klarar de upp oenigheten. Intrycket att vårt valda ledarskap inte kan göra samma sak är svårbegripligt för dem, kommenterar en irriterad president.”

Detta sagt av den president under vars regering den amerikanska statsskulden ökat med lika mycket som under alla år mellan George Washington och George W Bush, som en amerikansk bloggare vid namn Michel Suede påpekade om jag inte missminner mig. I vilket fall som helst är Obama en i Sverige älskad snackpåse utan tillstymmelse till verkstad.

Vad Barack Obama önskar – vars budgetarbete kritiserats av både republikaner (självklart) och demokrater (iögonfallande) – är att kongressen skall trolla med knäna och hitta på något som inte skall svida i väljarnas plånböcker. Kruxet är att ingen känner till en sådan magisk metod. Som bekant finns ingen grekisk trollformel mot statsskulder, än mindre italienska och det är samma problem på den keltiska sidan. Tro mig, man har provat.

Problemet är att USA:s regering spenderar mer än den tjänar, och att man gjort så under väldigt lång tid, faktiskt ända sedan Jimmy Carters dagar. Barack Obama vill höja skatterna för både vanliga inkomsttagare och för ”de rikaste” genom federala skatter och pålagor. Det är hans sätt att ”ta ansvar”, jämte att plocka pengar ur luften, d.v.s. att be den fristående bankägda penninghanteraren Federal Reserve att trycka fler sedlar (eller ändra siffror i datorn) som sedan den federala staten kan spendera så att (del av) statsskulden hamnar hos konsumenterna tack vare ökad inflation (Kallas även för ”stimulanspaket”, vilket mest gynnar regeringen och storföretagen).

Vad händer när staten plockar pengar ur knegarnas plånböcker via skattsedeln? Jo, det blir mindre pengar kvar till investeringar och konsumtion. Och när man inte investerar kan inte näringslivet utvecklas, och när konsumenterna konsumerar mindre får näringslivet mindre att göra. Arbetslöshet och fattigdom följer. Det finns alltså en poäng med att inte ha höga skatter, något som måste upprepas med jämna mellanrum – även här i Sverige.

Så vad är lösningen? Tja, lösningen skulle man ha genomfört för länge sedan. Ni minns säkert mina hyllningar till den amerikanske republikanske kongressledamoten Ron Paul under primärvalskampanjen tidigare i år. Ron Pauls mantra var bl.a. att ”staten måste sluta spendera skattebetalarnas pengar på krig utomlands och den kostsamma federala byråkratin”. Dr. No som Ron Paul skämtsamt men träffande kallades för vågade till och med skälla på dåvarande republikanske presidenten och partikamraten Ronald Reagan när denne inte presenterade en balanserad budget på 1980-talet (Reagan satsade mångmiljardbelopp på sitt Star Wars-projekt vilket lade grunden till den storlek för det militärkomplex som idag hålls vid liv av det etablissemang som utser de två partiernas presidentkandidater). Reagan sade att Ron Paul hade helt rätt. Men Reagan valde att fortsätta göra fel för en god saks skull, och så även hans efterträdare. Jag tror att Bill Clinton under något eller några år kunde presentera en balanserad budget innan han gick back igen. Barack Obama har vid några tillfällen inte ens lyckats presentera en budget…

Numera utgörs USA:s statsskuld av mer än landets totala bruttonationalprodukt. Trots att en 100%-ig statsskuld fått USA att tidigare be sina agenter i Världsbanken börja gå in och operera i u-länders regeringsadministrationer när dessa passerat denna syndiga nivå ser det ut som om att utvecklingen i USA kommer fortsätta i fel riktning, även långt efter att Barack Obama gått i pension.

USA:s regering kommer sannolikt inte sluta kriga utomlands (Krigsorganisatören John kerry har blivit ny utrikesminister – jubel i Tel Aviv), och eventuella besparingar i statsapparaten brukar statistiskt sett enligt elaka tungor resultera i två nya tjänster för varje indragen. Mycket av detta beror på de två partiernas ringaktning av den egna konstitutionen, och i strid med denna eller dess andemening bygger ut den federala statsapparaten för att ta över mer av delstaternas ansvar. Ungefär som vi i Europa låter våra politiker och byråkrater göra genom EU, om jag tillåts vara ärlig under några rader.

Därför är enda ”lösningen” att pungslå skattebetalarna, vilka man i övrigt litar föga på varför dessa måste övervakas med Orwellska metoder. Eftersom de samtidigt är väljare vill Barack Obama dra sina motståndare (republikanerna) med sig i fördärvet, men för att rädda sitt eget skinn aviserar han alltså skattehöjningar riktade mot ”de rika”. Vilket faktiskt är kosmetika eftersom det inte är möjligt att ta ut så pass mycket skatt av de rikaste att budgetunderskottet kan täckas, än mindre fylla upp statsskulden. Dessutom – även om den federala regeringen försökte med denna rånmetod – skulle de mest välbärgade flytta själva eller sina förmögenheter utomlands.

Fast nu vill USA:s regering skatta alla sina medborgare oavsett var på jorden de lever. Detta säger ju en hel del om Barack Obamas syn på sina medborgare. Ja, han har ju till och med rätt att utan föregående rättegång beordra mord på sina undersåtar. USA har blivit ett konstigt land. Men det talar vi ju inte gärna om – i alla fall inte i de professionella svenska gammelmedierna som är upptagna med kändisskvaller och bantningsreportage. För att tala och skriva illa om Barack Obama, det gör bara ondskefulla rasister…

Häpp!

För övrigt kan vi notera att även den socialistiska presidenten i Frankrike, Francois Hollande, lanserat en s.k. ”rikemansskatt” (varför heter det inte rikehensskatt när det annars är så jävla viktigt att avmaskulinisera både språket och samhället?) som skulle träda i kraft under nästa år. Lyckligtvis konstaterade det franska författningsrådet att presidentens nya lag var olaglig; det är alltid positivt att de lagkunniga inte viker sig för makthavarna eftersom lagen ju skall värna medborgarnas intressen. Måtte det franska författningsrådet vara lika måna om låginskomsttagarnas rättssituation också…

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Detta inlägg publicerades i Politik, Söndagskrönika. Bokmärk permalänken.

18 kommentarer till Söndagskrönikan: De rikas förmögenheter kan inte fylla statskassornas svarta hål

  1. kallepelle skriver:

    Tänk att socialismen är sig så lik i alla länder. De rika skall plundras skriker även vänsterpartisterna i Sverige (alltmedan Tjyvman fabulerar reseräkningar på löpande band och eldar hundra tusingar i Almedalen).

    Nu snodde IRS min sista dollar men rättvist nog fick Rockfeller pynta flera miljarder han! (och alltid spiller en del av pengalasset över i fogdarnas fickor!).

  2. Peter Harold skriver:

    Jag tycker mig ha läst på någon blogg att just IRS är en av alla de organisationer, liksom TSA, som ”fått mer att göra” och därmed ett tillskott på agenter.

  3. anna skriver:

    Fast skatteverket har inte raggat fler ”agenter”- däremot är de så kallade ”arbetsförmedlarna” många fler med många fler ärenden. Kan man ju undra varför när ”branschen” inte har ngt att erbjuda ändå eftersom jobben tom blivit färre… Det är ju som att anställa fler lapplisor när bilarna blivit 3 ggr så många samtidigt som parkeringsplatserna blivit färre eftersom större markytor tagits för att bygga hus. Man ”säljer” alltså någonting som inte finns. Vilken härlig marknadsekonomi; efterfrågan sätter priset, även på helt fabulerade ”varor” och tjänster som inte finns. Som bankerna som lånar ut pengar som inte finns… Jag svävar ut nu, men gick igång på det här du skrev om att höjda skatter ger större fattigdom. Det kan väl ändå inte vara hela sanningen? Det är väl också många andra faktorer som detta med att banker lånat ut alldeles för mycket förut, bostadsbubblan och arbetslösheten som bretts ut då gigantiska företag flyttat sina företag, kina osv…? Det har väl inte Obama ngt med att göra? Han har ju inte suttit så länge.

    • Peter Harold skriver:

      Njae, det är inte riktig marknadsekonomi vad gäller P-platser eftersom det är politikerna som bestämmer var de ska finnas och hur många. Nu vill politikerna bestämma att vi som bor i storstad helst inte ska åka bil dessutom. Varför? Jo, därför privatbilisterna står ivägen i bilkön för våra viktiga politiker…
      😦

      Tro det eller ej, men Obama har skuld i den amerikanska utlåningskrisen också eftersom han var en av aktivisterna bakom den lag som tvingade bankerna att låna ut pengar till husköpare som inte hade råd att amortera, i områden med företrädesvis många svarta. Man förbjöd bankerna att säga nej till dessa kunder. Men sen så sponsrar ju bankägarna Obamas och Romneys valkampanjer, så att när banken går dåligt får de hjälp av staten. Politikerna skapar en finans- och penningpolitik som är osund och som drabbar de fattigaste. Som jag skrev har politikerna i USA gjort fel i årtionden, och nu kommer det surt efter.

      • anna skriver:

        Bilismen har ju också ökat markant i storstäderna pga konkurrensutsättningen som medfört många fler företagsbilar. Istället för som förut då man körde en stor lastbil körs istället tusentals småbilar, i hemtjänsten exempelvis som förut inte var så utbredd efftersom fler gamla bodde på hem istället för som nu, hemma. Så att alliansen vill begränsa bilismen stämmer bara vad gäller privatbilismen. Antalet parkeringsplatser har samtidigt minskat samtidigt som man bygger fler lägenheter som medför ännu fler bilar. Osv. Jo, jag förstår vad du menar. Obamas skuld till generös utlåning verkar klinga lite bekant; är det inte alliansen som vill att alla, även folk som lever på bidrag- också ska få kunna köpa sina lägenheter? Men den blev det ändå en begränsning och nu får man bara låna 80% av köpesumman, tror jag?

        Men den amerikanska penningpolitiken kunde ju ha funkat om folk som överlånat kunde ha fått avskriva delar av skulden? Det är ju en sådan lag som behövs även där, för att en generös belåning ska kunna fungera. Det skulle ju innebära en enorm skillnad. Om staten kan gå in och täcka upp statliga banker, borde ju samma sak gälla medborgare. Menjag är usel på ekonomisk politik och dåligt påläst. Det verkar det enda logiska dock…

        Gott nytt 2013!

        • Peter Harold skriver:

          Fast när en bank skriver av en skuld innebär det att någon annan får betala för förlusten, t.ex. de som skött sin ekonomi och undvikit överbelåning (dvs andra kunder). Gott nytt 2013 till Dig också! 🙂

          • anna skriver:

            Och gör bankerna inte det, eller rättare sagt staten- så betalar samhället ändå ett ännu högre pris. I form av högre kriminalitet (på ngt sätt måste ju folk få ihop sitt uppehälle) och sjukdomar som hade undvikits annars, barn som måste omhändertas av samhället då inte familjen kan ta hand om de, arbetslöshet som ökar eftersom avsaknaden av bostad inte går ihop med att få jobb osv osv. Nej, jag tror inte ett dyft på att ”hårda tag” ger bättre ekonomi till statskassan. Det har väl Thatcher visat, om någon.

            Gott nytt år, igen. (Kommit hem redan eftersom små barn måste gå och lägga sig i tid, oavsett datum… )

            • Peter Harold skriver:

              Njae, vi har ju sett vad som skett i och med att de boende inte kunde betala amorteringarna/räntorna och bankerna i sin tur stora kreditförluster samtidigt som den övriga finansmarknaden behövde pengar. Som vanligt är det ju den som är närmast politikerna som får sitt först (guess what, det är inte gräsrötterna…) vilket leder till att staten beställer mer pengar av Federal Reserve (ägt av ett antal storbanker) som via staten distribueras ut på marknaden och når konsumenterna som i sin tur får se värdet på sina pengar sjunka.

              Hårda tag kan vara bra, men det beror på vem som skall drabbas. Idag handlar det om att knegarna skall spara när det i själva verket är staten som lever över sina tillgångar. Det tycker jag är orättvist. Jag hoppas banne mig att inte den svenska regeringen börjar bära sig åt som jänkarna gjort.

              God fortsättning föresten! 🙂

          • anna skriver:

            De berömda ”microlånen” till företagsamma fattiga kvinnor i utvecklingsländer har ju dessutom visat sig vara en samhällsnyttig insats. Trots att de inte inbringar någon ”vinst” för banken som lånar ut. Ekonomierna är ju olika i olika länder givetvis- men jag tycker att man lätt kan dra slutsatsen att det här med ”betalningsmoral” är en fråga om principer som är djupt rotade i det borgerliga tänket. ”Man SKA betala- oavsett om det kostar mer att driva in skulden än det hadfe kostat att låta folk slippa skuldräntorna”.

            En jävligt dumsnål princip om du frågar mig. Och absolut INTE samhällsnyttig. Det handlar mer om att de borgerliga UTGÅR ifrån tanken att folk som KAN, KOMMER att fuska osv. Det finns dock många belägg för att de allra flesta INTE skuldsätter sig med flit eller fuskar med flit.

            Så det så! Snedtänder på ditt resonemang ibland!

            • Peter Harold skriver:

              Microlån är bra för både fattiga män och kvinnor (hushåll) där det finns en småskalig affärsidé som ger hushållet en inkomstförstärkning samtidigt som service- och tjänsteutbud utökas lokalt. Men microlånen (i u-länderna) är ju betydligt mer liberalt grundade än den politiska styrningen som de amerikanska politikerna ägnade sig åt/ägnar sig åt. Jag förstår vad du menar, och jag instämmer med att konsekvenserna är hemska för de drabbade i USA. Jag är ute efter att man måste ta lärdomar av det här. Det går inte att leva över sina tillgångar. Gissa vad jag tänker om att vi strävar efter ytterligare stigande priser på bostadsrätter… det bara skriker ordet ”BUBBLA” om detta.

              Jag är allvarligt bekymrad.

              • anna skriver:

                ”Bubbla” är för övrigt en förträfflig beskrivning av det svenska samhället- där också alltför många medborgare med all icke önskvärd tydlighet, visat att det just är en ”bubbla” vi levt i. Om du frågar mig hade jag önskat att få stanna kvar i bubblan. Låt oss hoppas att denna bubbla har spruckit för många och därmed kan se klarare vad som händer med den lilla ankdammen.

                Jo, jag är också bekymrad.

    • Peter Harold skriver:

      …och fattigdomen kommer av att industrierna i USA har stannat samt en politisk motvilja till att se hur illa det är. Man talar nu om att folk svälter eftersom inte ens hjälporganisationerna kan hjälpa till. Det finns exempel på att kriminella nätverk tagit över städer och håller hela stadsdelar som gisslan. Detroit är numera no go-zon för turister av säkerhetsskäl.

  4. anna skriver:

    Jag syftar självklart på svenska skatteverket osv i de första meningarna, om ngn inte skulle greppa det. Var lite luddig ser jag.

  5. Hans skriver:

    Sant är att Clinton gjorde några ingrepp och fick plussiffror under ett par år. Dilemmat är att USA kunnat leva på stor fot utan att få smisk?!
    Fannie och Freddie skulle ha skakat om mer, nu vågar jag knappt tänka på vad som komma skall…

    • Peter Harold skriver:

      Ja, politikerna har ju makt att stimulera ekonomin, och eftersom de flesta stater har någon form av offentligt finansierad välfärd frestas ju politikerna till att göra allt för glädja väljarna, vare sig det är skattehöjningar, stimulanspaket eller finanspolitiska åtgärder (hålla låg ränta, etc). Verktygen är många för regeringarna att omfördela, dölja, försena och påskynda olika parametrar i det ekonomiska systemet. Kan väl jämföras med att cykla, spela trombon och klistra kuvert på en och samma gång. Nu har USA:s ekonomi cyklat omkull efter för mycket politiskt musicerande så att man tappat balansen. Och EU vill upprepa alla misstag i USA gjort. Jag är varken trygg eller lycklig…

  6. Kinks skriver:

    Kära Peter Harold

    Jag önskar dig ett gott nytt år!!

    Kraaaam och kindpuss!

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s