Intressant om krigets profitörer – men när får vi läsa om Rotschilds i Svenskan?

Bästa läsare!

Svenska Dagbladet har publicerat en intressant artikel om familjen Quandt som i texten pekas ut som profitörer med koppling till de tyska nationalsocialisterna under 2:a Världskriget. Temat är att Hitlers trogne bisittare Joseph Goebbels plastbarnbarn är mångmiljardärer och äger bl.a. motorkoncernen BMW.

Ett litet utdrag:

Joseph Goebbels biologiska barn mördades av sin mor i krigets slutskede, innan hon själv tog livet av sig. Men den nazistiska propagandaministerns styvson, Harald Quandt, överlevde. I dag är Haralds fyra döttrar ljusskygga miljardärer. Och de har två världskrig att tacka för sin förmögenhet.

[…]

När Tyskland kapitulerade fyra år senare, började Günther Quandt omsätta de vinster han fått under kriget. 1922 köpte han majoriteten i Accumulatoren-Fabrik AG (AFA), en batteritillverkare baserad i Hagen som skulle komma att tillverka batterier till tredje rikets u-båtar och V2-raketramper. Sex år senare tog han över Berlin-Karlsruher Industriewerken AG (BKIW), ett företag i tillverkningsindustrin som tidigare varit en av Tysklands största vapenproducenter. Efter krigsslutet hade företaget tvingats sadla om, som ett led i landets avrustningsavtal, och fokuserade i stället på att tillverka symaskiner och bestick. Under andra världskriget skulle företaget återigen börja producera krigsmateriel – den här gången Mausergevär, ammunition och luftvärnsmissiler.

Om man var aktiv inom industrin på 1940-talet var det nog svårt att inte bli involverad i produktionen av krigsmateriel. Och det hade nog varit svårt att säga till myndigheterna att ” – Nej, vi vill inte tillverka vapen, för det tycker vi är fel” under pågående krig. Hur skulle läsaren själv göra ifall Sverige drogs in i ett krig (som hypoteteiskt sett varar längre än en vecka)?

Skall man se något positivt på det hela så skall man notera att regimerna (både de allierade och nazisterna) betalade för de vapen man behövde till sin krigsmakt. Det innebar att hundratusentals familjer trots allt fick lön och kunde leva ett någorlunda normalt liv mellan bombattackerna, så gott nu ransoneringskorten tillät.

Familjen Quandt är på intet sätt ensamma om att vara krigsprofitörer. Det finns en värre klass av dessa, och det är de som inte bara vinner ekonomiskt på staternas krigsföring, utan också medvetet försörjer dessa krig genom att låna ut pengar. Eller till och med startar dem. Här skulle SvD kunna exempelvis publicera en artikel om bankfamiljen Rotshild. De är involverade i fler krig än de två världskrigen – till stor harm för många medborgare i en rad länder. Några exempel:

  • När Rotschilds bank i Förenta staterna 1811 inte tillåts att trycka sedlar (den amerikanska kongressen menar att denna rätt skall vara förbehållen regeringen). Rotschild bestämmer sig för att låna ut pengar till den brittiska staten så att England kan förklara krig mot sin forna koloni. Resultatet blir ett nästan 3 år långt krig där bl.a. huvudstaden Washington bränns ner 1814. Syftet var att USA skulle tvingas in i en skuldfälla för att finansiera sitt försvar.
  • 1815 gör Rotschilds en god affär genom att köpa brittiska obligationer och aktier till ett lågt pris p.g.a. den osäkra utgången i kriget mot Frankrike inför slaget vid Waterloo. Men Rotschild hade agenter hos de två krigsmakterna som kunde ge information om den troligaste utgången. Rotschilds investering belönade sig tjugofalt.
  • 1861 erbjuder Rotschilds den amerikanska presidenten Abraham Lincoln att låna pengar för att finansiera Nordstaternas krigsmakt mot utbrytardelstaterna (Amerikanska inbördeskriget). Rotschilds vill ha en ränta på mellan 24-36% och rätt att etablera en centralbank i USA. Lincoln svarar med att börja trycka egna sedlar vilket skapar frustration runt om i världen. Nordstaterna vinner kriget men Lincoln mördas. Rotschilds ambition var återigen att försvaga USA:s ekonomiska situation (skapa en statsskuld och ett beroende till banken).
  • 1914 har Rotschild tagit kontroll över nyhetsbyråerna Wolff (Tyskland), Reuters (Storbritannien) och Havas (Frankrike). Rotschild lånade ut pengar till både Tyskland och Storbritannien inför det stundande världskriget (som inte kunde undvikas eftersom krigsretoriken basunerades ut via de Rotschildkontrollerade nyhetsbyråerna).

Detta är dock bara början på en lång möjlig lista där Rotschilds antingen påtagligt eller subtilt medverkar och profiterar på olika krig eller mellanstatliga konflikter. Men att författa en uttömmande text om denna bankfamilj låter sig tyvärr inte göras utan att man blir anklagad för att vara en konspirationsteoretiker, vare sig man enbart redovisar historiska fakta eller presenterar spekulationer om vad Rotschild lyckas göra i det fördolda tack vare sin kontroll över medierna. Och det tror jag inte Svenska Dagbladet vill utsätta sig för…

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Detta inlägg publicerades i Medierna, Politik. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Intressant om krigets profitörer – men när får vi läsa om Rotschilds i Svenskan?

  1. Hans skriver:

    Ack ja, Bofors hade ju samverkan med Krupp om kanoner. Tur för oss det, ty utan det betvivlar jag att vi kunnat sälja så pass många luftvärnskanoner världen över. Och alla parter som köpte 40 mm´s kanonen va rmäkta nöjda så med illvilja kan vi väl påstå att Bofors förlängde kriget och lidandet?! The moral majority med tolkningsföreträde vill alltid problematisera och peka på på vårt skändliga leverne…

    • Peter Harold skriver:

      Jag tycker ljudet från de svenska luftvärnskanonerna är lite pyttiga (har själv legat på ett LV-regemente), men det är väl kanonkulan som skall göra jobbet, så det är kanske ok att det smäller mer om den än om röret… 😉

  2. Stig Olsson skriver:

    Det vore intressant om det gick att hitta anknytningar mellan Roschilds och Wallenbergfamiljen också, för jag känner mig rätt säker på att det finns saker att hitta 🙂

    • Peter Harold skriver:

      Njae, det skulle kunna vara via den fördolda bankklubben Institut International d’Etudes Bancaires, men där har Handelsbanken surnat till och sagt att den typen av hemlighetsmakeri vill man inte medverka till, och H-banken ägs av Wallenbergarna om jag inte missminner mig. Jag tror att Wallenbergarna gynnats mest av att frottera sig med sossarna under Erlanders och Palmes tid, och kanske inte genom att vara lika aggressiva som Rotschilds (vars namn jag inser att jag stavat fel – det saknas ett ”h” någonstans).

      Här i Sverige är nog den politiska adeln vårt största problem.

  3. serben skriver:

    Hittade till din blogg igår. Kommer nu ihåg att Aktuellt gjorde ett reportage för ca ett år sen att Sverige är den största vapenexportören per capita. Tål att tänkaspå i samband med SvD artikeln.

    • Peter Harold skriver:

      Att få till en sådan siffra per capita är nog inte så svårt eftersom Sverige är ett förhållandevis folktomt land men med avancerad industri som tillverkar produktiva produkter. I alla fall gjorde vi det förr i tiden…

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s