Nu skall vi gräva guld med bajonett i Mali…

Bästa läsare!

Jag nås av nyheten om att försvarsdepartementet och utrikesdepartementet är i färd med att planera en svensk militär insats i Mali. Uppdraget är att kriga mot rebellerna i landet som av och till ockuperat städer som Timbuktu i Sahel (ett område som en gång i tiden kallades för Sudan innan detta nationsnamn fick en mer avgränsad innebörd). Jag önskar inte lycka till. Snarare tvärtom. Låt bli!

Först av allt anser jag att vi skall omvärdera vår uppfattning som godhetens apostlar. Jodå, jag vet att vi har ett utmärkt renommé; vi stod utanför både 1:a och 2:a Världskriget [Kan jag använda singularisform här?]; vi har avstått från att massakrera Norge när de lämnade den skandinaviska unionen; vi har ersatt kungaväldet med parlamentarisk demokrati (även om riksdagen i mångt och mycket bara är ett transportkompani åt regeringen); vi har haft Olof Palme (vilket innebär att vi sedan många år haft väldigt god relation med länder som styrs av tvivelaktiga ledare); och vi har numera avvecklat vår försvarsorienterade krigsmakt till förmån för att kunna agera som väpnat vaktbolag åt storbolagens och riksbankernas intressen runt om i världen. Med andra ord är vi duktiga på flygfoto och att sprida jämlikhet och mänskliga rättigheter. Eller duktiga och duktiga… detta är i vart fall vad som förväntas av oss. Vårt pekfinger i luften är vårt svärd.

Nu kan man kanske undra vad vi skall göra i Mali? Och varför vi skall göra något? Svar på första frågan: Flyga med Herculesplan med en budget om 80 miljoner kronor. Alltså lite mer än kostnaden för de materiella skadorna efter de senaste veckornas upplopp runt om i Sverige. Se där vad man kan få för pengarna om man ger fan i att vandalisera – med adress till vänsterradikala organisationen ”Megafon”.

Svar på den andra frågan är lite mer komplicerad. En orsak står att finna i att vi häromåret under FN:s direktiv hjälpte libyska rebeller att störta diktatorn Khadaffi. Det var under denna insats som Sverige bidrog med flygfoto. Jag har dock ett svagt minne av att våra JAS-plan togs till Libyen per båt, men jag kan minnas fel. När rebellerna vunnit tog de över Khadaffis vapenarsenal. När man plundrat färdigt arrangerade rebellerna ett par konvojer som rullade söderut över Saharaöknen varefter man började ockupera den ena ökenstaden efter den andra i syfte att införa sharia-styre. Sharia är islam, ifall någon undrar. Vad som skett är att FN-insatsen i Libyen baktänt. FN:s allierade är nu fienden. Precis som USA:s allierade i Afghanistan i kampen mot ryssarna tiotalet år senare blev en fiende. Någon läsare som kan ge en kvalificerad gissning om hur rebellerna i Syrien kommer visa sin tacksamhet i framtiden nu när EU gått med på vapenexport till dem? Mm, precis…

Det som är lite bekymmersamt är att – om jag skall tro Ivar Arpi på SvD – är att över 60% av muslimerna i Mali vill ha sharia. Och 90% av befolkningen i Mali är muslimer. Med andra ord; förutsättningarna att sprida jämlikhet och mänskliga rättigheter i de områden som tagits av rebellerna (och även de områden som inte ännu behärskas till fullo av islamister) är synnerligen dåliga.

Mali är ett av världens fattigaste länder. Man har en lång tradition att tillverka ansikten i trä och lera. Man odlar spannmål i de få områden som är bördiga och har även en lokal fiskeindustri (som enligt uppgift lider av att europeiska trålare tar en stor del av bestånden). Medan politiker och andra förståsigpåare talar om jordens förestående undergång p.g.a. klimathotet noterar Mali dessbättre att nederbörden varit genomsnittlig eller rikare sedan mitten av 1990-talet. Att Mali är en av världens fattigaste nationer kan te sig märkligt med tanke på att landets främsta exportvara (80% av exportinkomsterna på mineraler) består av guld. Och kanske fick vi här en förklaring till varför FN är så benägna att sprida fred, jämlikhet och mänskliga rättigheter i Mali…

Sverige vill självfallet vara med och ”ta sin del av ansvaret”. Olyckligtvis lär våra trupper inte se en skymt av guldet som går till de sydafrikanska gruvbolagen innan det skeppas vidare till den underjordiska depån i Manhattan under Federal Reserves kontor. Det är nämligen där många nationer har deponerat sina guldreserver. Fast på senare tid har Tyskland bett om att få hem sitt guld, och Schweiz umgås också med planer på att göra likadant. Vilket kan bli ett bekymmer eftersom Federal Reserve påstås ha hyrt ut guldtackor i ett pyramidspelsliknande arrangemang. Det är sålunda önskvärt – för västvärlden – att guldhandeln nu inte störs av kamelknullande skäggtomtar som predikar avteknologisering och bekämpande av hungersmärtor medelst koranläsning, om jag får uttrycka mig lite vårdslöst om än uppriktigt.

Hälsar eder Peter Harold

 

I mediebruset:
Expressen: ”Bildt – Mali kommer att bli en tuff uppgift”.
SvD: ”Svenskar skall delta i Mali-styrka”.
SvD Opinion: ”Hjälp gärna Mali, men försvara också Sverige”.
Fria Tider: ”Svenska soldater till Mali

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Detta inlägg publicerades i Nyheter. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Nu skall vi gräva guld med bajonett i Mali…

  1. cfr skriver:

    Varför skall Sverige uppfostra muslimer?

    Det är helt bisarrt att svensk trupp skall läxa upp muslimer i deras hemländer, låt dem utveckla sin mångkultur på det vis de finner bäst utan att vi lägger oss i. Det var knappast gratis att slå sig loss från svartrockarna i våra trakter för några hundra år sedan och det kommer heller inte att vara gratis för muslimerna att skaffa sig en mer anständig tillvaro.

    Hemma i Sverige skulle vi aldrig få för oss att uppfostra muslimerna, snarare gör vi tvärtom och lägger oss vinn om att bereda dem möjlighet att upprätthålla sin egenheter, exempelvis kan en religiös man erhålla 30 000 SEK för att han enligt sin kulturella instruktion har markerat mot en oren svensk kvinna.

    Den vite mannen kan aldrig luftlandsätta någon form av demokrati, det är en fullständigt befängd önskan. Demokrati som vi känner och uppskattar den är ett långdraget och tålmodigt byggande av institutioner, det handlar inte alls om patentlösningen att hålla allmänna val, vilket är det absolut sista steget i den maslowska demokratitrappan.

    Låt nu muslimerna vara ifred på sin hemmaplan och låt dem mogna i upplysning alldeles själva. Så sköter vi oss på vår kant.

    • cfr skriver:

      Glömde kriarättningen:

      Riksbank finns bara i Sverige, i övrigt (och även i Sverige) benämns det centralbank. Riksbanken är Sveriges centralbank.

      Häpp.

    • Peter Harold skriver:

      ”Det är helt bisarrt att svensk trupp skall läxa upp muslimer i deras hemländer, låt dem utveckla sin mångkultur på det vis de finner bäst utan att vi lägger oss”

      Nu skall jag erkänna att jag känner mig både oskolad och fördomsfull, men jag kan inte räkna upp så värst många muslimska länder som kan kallas mångkulturella. Malaysia är väl det första landet jag kommer att tänka på, men där verkar ju det landets premiärminister vilja be kineserna att fara åt helvete eftersom de (i hög grad) röstade på opppositionsblocket. Men jag håller med dig. Svenska trupper som bekostas med svenska skattepengar gör ingen nytta i dessa delar av världen. Om de åtminstone kunde få skjuta och spränga för att döda…

      • cfr skriver:

        Min tanke med ordet mångkultur var att (något litet ironiskt) peka på den lätt snurriga idén att när människor från olika dysfunktionella länder kommer till Sverige, så förväntas de genomgå någon form av metamorfos och helt plötsligt lägga bakom sig allt det som var viktigt att strida om när de befann sig på hemmaplan.

        Att sunni och shia just i Sverige med iver skulle suga i sig den svenska grundlagen – som föreskriver mångkultur – och omedelbart börja krama varandra är inte troligt, bara en blond och blåögd svensk politiker kan tro något sådant.

        Så länge Sverige och andra länder lägger sig i muslimernas samhällsutveckling så kommer det med jämna och ojämna mellanrum att smälla i västvärlden och jag i någon mening förstå att muslimerna ruttnar på den vite mannen som alltid skall lägga sig i deras livsföring.

        Låt muslimerna vara och låt dem utvecklas på det sätt de finner gott, dock att denna utvecklingsprocess inte skall ta plats i västvärlden utan den bör istället skötas hemma.

        När muslimerna har skapat sin ”Life of Brian” och producenten och regissören kan gå fritt på muslimska gator så har stora steg tagits och västvärlden och muslimska länder kanske kan närma sig varandra.

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s