I Nordkorea skräder man inte med orden när politiska fångar avrättas (och i Sverige bombas mediernas politiska motståndare).

Bästa läsare!

Jag har underliga vänner. Vissa av dem vill åka till Nordkorea. Av vilket skäl har jag inte vågat fråga. Den enda orsak jag kan komma på är att att landet måste vara en dröm om man tänder på asiatiska kvinnor i polisuniform med sammanbitna ansiktsuttryck. Faktiskt, dessa damer är ganska respektingivande att se in action. Ungefär som mopsar. De är inte tillräckligt stora för att äta upp en, men det gör fan så ont om de bjuder på ett bett.

Den nuvarande diktatorn i kommunistlandet Nordkorea – Kim So Fat eller vad han nu heter? – är lite jobbigare än en mops (vars ursprung faktiskt är Kina). Visserligen tänker man mest på grisar när man ser honom, men i så fall är det frågan om ett vildsvin. Ett dödligt vildsvin. Förvisso skall jag erkänna att jag häromåret åkte till Hallstahammar i Västmanland för att få syn på detta djur – vildsvinet, inte despoten – men att resa till andra sidan jordklotet för att få tillbringa en och en halv vecka i en kommunistdiktatur är en böjelse som tarvar sin förklaring. Numera är mitt intresse för vildsvin – de äkta – väldigt svalt. Jag har nämligen hört att deras betar kan orsaka kostsamma plåtskador på bilar.

Om Nordkorea och dess blodtörstige diktator har jag bloggat om härom månaden. Då med anledning av att hans forna flickvän avrättats som straff för pornografibrott (en heminspelad rulle med pojkvännen). I förra veckan var det dags för nästa himlafärd där Kim So Fat lät avrätta sin farbror som straff för ”kontrarevolutionär verksamhet”. En mindre att duka för under familjens stundande julmiddag. Det officiella pressmeddelandet ger en synnerligen mustig beskrivning som antyder att dödsstraff var nog det snällaste den dömde kunde tilldelas:

The accused is a traitor to the nation for all ages who perpetrated anti-party, counter-revolutionary factional acts in a bid to overthrow the leadership of our party and state and the socialist system.

Jang was appointed to responsible posts of the party and state thanks to the deep political trust of President Kim Il Sung and leader Kim Jong Il and received benevolence from them more than any others from long ago.

He held higher posts than before and received deeper trust from supreme leader Kim Jong Un, in particular.

The political trust and benevolence shown by the peerlessly great men of Mt. Paektu were something he hardly deserved.

It is an elementary obligation of a human being to repay trust with sense of obligation and benevolence with loyalty.

However, despicable human scum Jang, who was worse than a dog, perpetrated thrice-cursed acts of treachery in betrayal of such profound trust and warmest paternal love shown by the party and the leader for him.

Älska ditt parti mer än du älskar dig själv, tycks devisen lyda. Och det otäcka är att denna andas barn finns i vårt eget rike. Visst, vännerna i Revolutionära Fronten skulle ju aaaaldrig medvetet mörda någon motståndare här i Sverige. Men i tumultet kan lätt en olycka hända. Oupps, precis när jag skriver dessa rader får jag ett meddelande om att någon utlöst en sprängladdning hos en av dem som hängts ut i Expressen som ”anonym kommentator” i ”hatsajter” (SvD). Och i morse läste jag en intressant artikel på Fria Tider som handlar om Expressens koppling till den militanta vänsterrörelsen i landet via den socialistiska underrättelsetjänsten Researchgruppen. Jag vill faktiskt rekommendera den artikeln (länk). När man ser det medierna döljer så blir man faktiskt förvånad över att Expressens chefredaktör Thomas Mattsson kan ha så dåligt omdöme att han anställer kriminella våldverkare för att kunna smutskasta tidningens kritiker.

Sett ur den synvinkeln är Sverige på väg i en farlig riktning, rakt mot Kim So Fats Nordkorea.

Du har ingen heder kvar, Thomas Matsson. Vänstern är minst lika ond som ”extremhögern”, till vilka du inkluderar dina politiska motståndare numera genom de oförnuftiga uthängningarna. Att en ”liberal” dagstidning lierar sig med socialistiska våldsverkare tyder på att redaktionens ideologiska kompass är ur funktion. Expressen befinner sig i en akut man knappast övergående förtroendekris. Thomas Matsson kan ta Aftonbladets Jan Hellin i hand.

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Demokrati och frihet, Medierna. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till I Nordkorea skräder man inte med orden när politiska fångar avrättas (och i Sverige bombas mediernas politiska motståndare).

  1. Stig Olsson skriver:

    Måtte bägge tidningarna sjunka ner i djupet tillsammans!

  2. kallepelle skriver:

    @SO
    Har dom inte nått bottnen redan? Skiten bör läggas ned. Boycotta den dyngan så är det snart slut!

  3. elina skriver:

    Vad har du mot vildsvin? Enda griskött man kan äta, är liksom ekologiskt.
    Övrigt håller jag med föregående talare. Har boikottat i halft liv men det tycks alltid komma nya läsare vilka älskar skiten.

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s