Den animerade Gerald Celente om sitt möte med JFK:s skjutne medpassagerare

[Ett opublicerat blogginlägg som blivit liggande i utkast-mappen sedan i höstas.]

Bästa läsare!

Egentligen hade jag tänkt skriva ett annat blogginlägg om John F Kennedy med anledning av att det är 50 år sedan han sköts till döds medan presidentens kortege åkte genom Dallas. Men det har redan skrivits och sagts mycket om JFK och mordet, och jag kan tyvärr inte tillföra så värst mycket till ämnet. Jag var inte ens där då dådet inträffade (vilket i sig är ett ganska bra alibi för min del).

Istället hade jag tänkt skriva lite om futurologen Gerald Celentes profetia om en global ekonomisk kollaps under Q1 2014, men jag skulle behöva plugga lite nationalekonomi innan jag ger mig i kast med en sådan text. Istället vill jag presentera ett klipp där Celente berättar om sitt möte med den forne Texas-guvernören John Connally, mannen som satt på ett fällsäte mitt emot president Kennedy och blev träffad i bröstet, höften och vristen av ett(?) gevärsskott. Samtalet ägde rum 1992, och John Connally hade en dyster profetia om vad som väntade USA och världen, trots att det kalla kriget avslutats och en baby boom uppstått i all optimism.

Hela reportaget finns här (1 timma). Han förväntar sig att Barack Obama gör en ”Wag the dog” för att lura bort uppmärksamheten kring USA:s katastrofala ekonomi.

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Den animerade Gerald Celente om sitt möte med JFK:s skjutne medpassagerare

  1. Cello Jr skriver:

    Jag ifrågasatte igår på min blogg statligt hemlighetsmakeri överhuvudtaget och framförallt hur dokument med bäring på händelser under andra världskriget fortfarande kan vara hemligstämplade.

    Även de från Kalla kriget kan väl i stor utsträckning anses kunna offentliggöras, såvida det inte finns
    risk för att informatörer i t ex Ryssland ännu kan straffas för brott från 1980-talet. Eller amerikanska agenter i Kina under kalla kriget.

    Generellt syns mig de flesta hemligstämplar vara ett sätt att dölja sanningen för allmänheten.
    Här tänker jag främst på förlisningen av MS Estonia för snart tjugo år sen.

    Regeringar kommer och går, staten består. Dvs. staten vakar svartsjukt över sina hemligheter, och varje ny regering får överta bevakningen av dem. Ett slags hemligheternas kontinuitet eller frimureri.

    Här en lista på hemligstämplade dokument som kommer att offentliggöras inom de
    närmaste decennierna.

    2040 Kommer hemligstämplade papper om JFK:s psykiatriska hälsa att offentliggöras.

    2041 kommer de sista dokumenten om Rudolf Hess att offentliggöras.

    2037 kommer ”känsliga” dokument om hertigen av Windsor och hans fru Wallis
    Simpson offentliggöras. En orsak till den långvariga hemligstämpeln som det spekuleras
    om bland journalister är att drottningmodern skulle ha varit för en förhandlingsfred
    med Hitler.

    http://www.smithsonianmag.com/40th-anniversary/nine-historical-archives-that-will-spill-new-secrets-966931/

    • Peter Harold skriver:

      ”2037 kommer ”känsliga” dokument om hertigen av Windsor och hans fru Wallis
      Simpson offentliggöras. En orsak till den långvariga hemligstämpeln som det spekuleras
      om bland journalister är att drottningmodern skulle ha varit för en förhandlingsfred
      med Hitler.”

      Låter både intressant och rimligt. Så sent som för någon månad sedan läste jag en text som handlade om att Hitler krävde att man inte skulle attackera de flyende styrkorna som lämnade Frankrike/Belgien eftersom det var en gest med syfte att få till en fredsförhandling. Jag tycker att det är skitjobbigt att i ena örat höra om hur Hitler ville ha världsherravälde, och samtidigt se dokumentation på att han inte bara ville gå med på en fredsförhandling, utan att han även uttryckte önskemål om detta. Måhända är det hans ständiga upprepande av att det var Judisismus (stavar jag rätt?) som låg bakom att förhandlingarna inte kom igång och att kriget fortsatte, och att man därför inte vågar citera honom? Inte för att jag tyr mig till nazismen på något vis, men det är alltmer uppenbart att segrarmakten skrivit en enfaldig bild av historien. Och det är samma berättelse som förtiger att Storbritannien planerat en ockupation av Norge och fanns sig förbiseglade av tyskarna.

      P.S.
      Eftersom jag inte har Google-konto kunde jag inte skriva att jag faktiskt satt och läste din länk till DSM om Estonia i förra veckan. Ett sådant sammanträffande!🙂
      D.S.

  2. Cello Jr skriver:

    Peter Hitchens (lillebror till Christopher) skrev för några år sedan om de kval han fått
    genom läsandet av Nicholas Bakers ”Human Smoke” och Pat Buchanans ”Churchill, Hitler
    and the Unnecessary War”. Här länk:

    http://www.dailymail.co.uk/news/article-560700/Was-World-War-Two-just-pointless-self-defeating-Iraq-asks-Peter-Hitchens.html#ixzz2RD8gy4sS

  3. Cello Jr skriver:

    Hitlers bäst-före-datum tycks aldrig gå ut. Det dyker ständigt upp en ny Hitler som hotar väst
    och Israel, eller Israel och väst. Det är mot den bakgrunden enögdheten i hollywoodfilmerna
    om andra världskriget bör ses. Nyanserade filmer som The Thin Red Line (en fantastisk fiilm)
    drunknar i bombastiska Saving Private Ryan och Band of Brothers etc.

    http://www.imdb.com/title/tt0120863/

    Men den hollywoodska mytomanin har gamla anor. Ett av de värsta exemplen är den
    intelligensförolämpande Frank Capra-filmen/”dokumentären” ”Why we fight: Prelude to
    war”.

    Se den och säg vad du tycker!

    Detta gör mig kluven. Jag fyller 65 i år, är uppvuxen i en strikt borgerlig, övre medelklass-
    miljö, med en far som hade täta affärsförbindelser med USA, även reste där och i Kanada,
    bl a träffade en Rothchild i Philadelphia, för att diskutera finansiering. Mina
    föräldrar var förutom moderater/högerpartister genomamerikaniserade i livsstil,
    och med tanke på din superba musikbloggs nedvärdering av jazz, nästan religiöst övertygade
    fans till Miles Davis och andra ikoner inom modern jazz.

    I den mån jag numera är hollywood- och sionistkritisk, så beror det på strategiska
    överlevnadsöverväganden: hur skall väst överleva islamiseringen?

    Carroll Quigley skriver i inledningen av Tragedy and Hope att väst haft en sällsynt
    förmåga att olikt andra civilisationer överleva grundvalsomskakande påfrestningar,
    men frågan är om vi kan upprepa det gamla bravurnumret med tanke på
    vår hedonistiska motvilja att reproducera oss själva, och med tanke på
    den demografiskt sett mer vitala islamska civilisationen.

    Jag försöker alltså fokusera på verkligheten, det som pågår mitt framför våra
    ögon. Vad som nu sker är så ödesmättat, att även en libertarian borde överväga
    att dumpa all ideologisk ballast, och slå följe med de enda någorlunda försvararna
    av Occidenten, dvs. nationalisterna.

    Med andra ord ser jag en ohelig allians mellan libertarianer som du och de
    flesta nationalister som en möjlig räddning!

    • Peter Harold skriver:

      Med andra ord ser jag en ohelig allians mellan libertarianer som du och de
      flesta nationalister som en möjlig räddning!

      Den alliansen manifesteras ofta i Hans-Hermann Hoppes texter.

      Jag skall kolla din filmrekommendation vid tillfälle. Är på resande fot nu. Dock ej USA eller Kanada… 😉

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s