Expressen – Dess kusliga likhet med den våldsbejakande politiska extremismen i Sverige.

Bästa läsare!

Jag sitter och bläddrar i en s.k. departementsrapport med nummer Ds 2014:4. Jag gör det inte på grund av att jag är tvingad till det, utan därför att det är min rättighet att ta del av innehållet i handlingen. Fast om jag säger att titeln på dokumentet lyder ”Våldsbejakande extremism i Sverige – nuläge och tendenser” så förstår ni vad som lockar mitt intresse. Det är alltså en rapport som ligger inom mitt intresseområde (i synnerhet rörande militant islamism).

Dessvärre måste jag erkänna att jag kommit väldigt sent ut på spelplanen för att diskutera Ds 2014:4. Gammelmedierna har nämligen redan rapporterat om rapporten. Sveriges Radio förkunnade att ”Fler attentat kan planeras” (länk) och gav en komprimerad bild av läget:

– De våldsbejakande islamistiska gruppernas hot riktar sig mot personer och individer, som de upplever kränker islam. De är inte intresserade av att ändra något styrelseskick i Sverige. Medan den politiska extremismen vill förändra styrelseskicket i Sverige, säger Doris Högne Rydheim.

Doris är f.d. rektor på Polishögskolan och har sammanställt departementsrapporten. Men denna bloggartikel handlar inte om enskilda personers förtjänster, utan om några reflektioner som jag gör efter att ha skummat genom handlingen. Utifrån SR-reportaget tycks all politisk extremism ha som mål att förändra styrelseskicket i landet. Men läser man i själva rapporten så finner man att det största hotet kommer från (den autonoma) vänstern (som egentligen inte alls är så jävla autonom som man kan tro) – inte från den traditionella ”extremhögern” som det annars talas vitt och brett om:

Vit makt-miljön bedöms sakna både direkt avsikt och förmåga att agera mot det demokratiska systemets grundläggande funktioner, men personer inom miljön ägnar sig också åt otillåten påverkan och bedöms utgöra ett hot mot enskilda personer, ibland genom brott med hatmotiv.

I klartext: Vit makt-rörelsens företrädare fokuserar sig på att bråka och slåss med sina ideologiska meningsmotståndare, vilka de är moraliskt jämbördiga med enligt min ödmjuka mening. Men allt prat om att nazisterna vill erövra makten och införa nationalsocialismen som statsbärande ideologi är rent nonsens som man bara kan ägna sig åt att babbla om ifall man är en kvällstidnings- eller statsmediareporter.

Ja, kvällstidningarna dyker upp i min tanke när jag läser ett annat stycke i rapporten. Från sidan 64 kan man läsa följande:

Här finns ett samlingsbegrepp som avser flera brott, av Brå och Säkerhetspolisen kallat ”hembesök”109, där den som ska angripas söks upp i sin hemmiljö, inte sällan när familjen är hemma. Begreppet kan göra att det låter bagatellartat men ett hembesök är ett angrepp på demokratiska rättigheter och funktioner och kan innebära grova våldsbrott, spräng- och brandattentat.

Angreppet kan också bestå i att den angripna personenblir misshandlad eller uthängd genom att budskap klottras på bostaden.

[…]

Ett liknande tillvägagångssätt är att det sprids information i ett bostadsområde om att det bor en person med viss ideologisk uppfattning där. Kampanjen ”lär känna din lokala nazist” bedrevs av de autonoma under några år i mitten på 2000-talet. Den tillkom i syfte att skrämma personer och göra det så obehagligt för dem att vara politiskt aktiva, att de skulle sluta engagera sig politiskt. Denna kampanj har omvandlats till att bli en del av den autonoma miljöns gängse skrämseltaktik. Det har blivit ett etablerat sätt att försöka tvinga personer att hoppa av från organisationer eller sluta föra fram en viss åsikt. Den autonoma miljöns syfte är att vid sådana ”hembesök” agera så kraftigt att det också har en avskräckande effekt även för andra personer.

Obs! Jag har markerat med fetstilt!

Känner vi inte igen det här konceptet från en sentida serie av händelser? Jo, just det. Kvällstidningen Expressesens uthängningar av anonyma kommentatorer via Disqus som följes upp med hembesök hos ett antal utvalda personer. Syftet med hembesöken har väl inte klarlagts, bortsett från att man försvarar publiceringen utifrån ”ett allmänintresse”.

Det faktum att man publicerade namnen på de anonyma kommentatorerna därför att dessa använt ”hatiska” begrepp, som ”batikhäxa”, kallat C-ledaren Annie Lööf för kopparödla (det tog en stund innan jag förstod varför, men sen garvade jag), och benämnt skribenten Lisa Bjurwald som ”en babblande virrig vandrande katastrof”, säger en hel del om hur Expressen ser på sin roll som politisk uppfostrare istället för att förmedla nyheter och granska makthavarna. [länk]

Det jag ville ha sagt är att under stundom går demokratins försvarare arm i arm med de krafter som har som mål att förinta densamma. Om inte annat använder de varandras metoder för att skada de som inte tycker precis som dem.

Det är min övertygelse att Expressen som prissatt papperstidning kommer att vara ett minne blott inom en inte alltför avlägsen framtid, och att dyngan bara kommer spridas digitalt eller att man övergår till annonsfinansierade gratisupplagor á la Metro (med stöd av staten för att få ut politikernas budskap till pöbeln). Jag kan inte påstå att jag kommer att sakna Expressen som den ser ut idag. Måhända är det bara nostalgi i kombination med dåligt minne, men jag saknar desto mer det Expressen som fanns under Bo Strömstedts tid, även om jag säkert skulle hitta brister under bläddrandet i ett tillräckligt gammalt exemplar.

Aftonbladet skall vi bara inte tala om, oavsett epok (inkl. dess nazistvänliga gestaltning under 1930- och 1940-talet som du kan läsa om här). Ja, om vi nu inte backar så långt tillbaka i tiden att vi hamnar på Stora Nygatan 22 där bladet trycktes under 1880-talet… Fast det är en annan histora. Åtminstone historia.

Vad gäller uthängningar i medierna kan konsekvenserna bli förödande. För min egen del kan jag bara tänka mig vad som kunde ha hänt ifall någon lagt ut uppgifter om min bostadsadress i samband med att jag blev mordhotad medan jag skrev i Läsarnas blogg om en dömd islamistisk terrorist (och hotbilden är egentligen densamma idag). Expressen har knappast hela bilden klar för sig vilken fara de utsätter enskilda människor för när de sätter likhetstecken mellan personnamn och en anonym signatur. Då imiterar man inte enbart den våldsbejakande politiska extremismen, utan man blir också dess tjänare.

Please, köp inte Bonniers och Shibstedts dynga, kära läsare.

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Brott & straff, Demokrati och frihet, Medierna. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Expressen – Dess kusliga likhet med den våldsbejakande politiska extremismen i Sverige.

  1. Mycket bra Peter……tyvärr så har redan minst en av de som ”hängdes ut”/”fick hembesök” av Expressen fått sin dörr ”bombad” men stor risk för hela familjens hälsa, rejäl laddning, …….tror att det är kausalitet och inte bara korrelation…

    • Peter Harold skriver:

      Ja ja, fast så länge ingen journalist blivit hotad så är dådet inte ”ett angrepp mot demokratin”… Massmedierna är som konventionella tumstockar – måtten är olika på respektive sida.

  2. Rune skriver:

    ”Jag kan inte påstå att jag kommer att sakna Expressen som den ser ut idag.”
    ——————————————-
    Nej, precis. Tidningen är inte ens en skugga av sitt forna jag. På femtio och sextiotalet var det en tidning som stod på folkets sida och det var ju givetvis detta som gjorde att den fick så stora framgångar.

  3. elina skriver:

    Nä, vi köper inte den dyngan sedan eoner tillbaka. Och när jag blev gravt hotad av … .(läs islamister) insåg jag direkt att pressen var min värst fiende. Det var lite trist att min enda bok kom ut just då och jag fick bara avstå från all publicitet. Sånt är livet men jag lever än. S. Rushdie är min stora idol..

  4. Cello Jr skriver:

    Jag och min fru sade – efter ca tre decennier – upp preumerationen på DN.

    Året innan gick vi även ur Svenska Kyrkan. Numera köper jag *aldrig* ett lösnummer av någon
    papperstidning. De känns, förutom censurerade och regimvänliga, som obsoleta.

    Ser knappt ens på ”underhållning” i SVT eller TV4 eller på nyheterna. Merparten av
    min nyhets-och radio- samt tv-konsumtion sker via internet, och jag fyller ändå 65 i år.

    Vet inte om jag är unik, men tror inte det. Möjligtvis tillhör jag en minoritet, men i så fall
    en växande.

    Staten oroar sig för att denna växande minoritet bojkottar statskontrollerade medier och
    – grotesk komik – menar att detta leder till ett ensidigt samhällsperspektiv! Tvärtom, faktiskt.
    Ensidigheten står de traditionella medierna för.

    • Peter Harold skriver:

      Jag kan säga att det är många ungdomar som också väljer bort mainstream media numera. Mest till förmån för det som är streamat…

      Numera har jag svårt att titta på TV utan att känna mig fördummad.

  5. Cello Jr skriver:

    En tanke slår mig när jag denna söndagsmorgon ligger och läser bloggar på Riktiga Nyheter
    på min ”padda”: manipulatörerna vill kanske sänka alla papperstidningar genom att fylla
    dem med skit. Precis som man först släppte internet fritt, tjänade förmögenheter på det
    samtidigt som man fick koll på sina hemliga fiender genom NSA:s massövervakning och
    nu kan inskränka yttrandefriheten på internet.

    En läsare på Fria Tider menar även att USA:s krig i Mellanöstern går ut på att tömma
    dessa oljerika länder på folk och omplacera dem i Europa.

    Tänkvärt.

    • Peter Harold skriver:

      Folket i Mellersta östern är knappast i vägen för oljan. Teheran säljer gladeligen olja till alla som betalar (med petrodollar eller annan lämplig valuta). Och de multinationella oljebolagen kan göra affär med i stort sett vilket land som helst utan att det syns utåt.

      Jag vet inte ifall politikerna direkt skapade Internet för att inskränka yttrandefriheten; det är nog snarare så att politikerna i efterhand börjat arbeta intensivt för att begränsa Internet. För femton år sedan saknades kapacitet att lagra loggar om web-trafik, chattkonversationer och mejlarkiv. Det fanns inte heller verksamma lagar mot yttrandefriheten. Innan det gick att spela film och musik var det en allmän hävd att ”det finns ingen upphovsrätt på Internet”. Det var på den tiden det ekonomiska intressent inte var lika hotade av mediebolagen.

      Men allt styrdes upp med väl underblåst moralpanik, och sen var det bara att hala in…

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s