När tredje statsmakten blev en terrormakt – medborgare flyr SVT:s kameror

Bästa läsare!

Häromdagen såg jag en artikel som jag blev tvungen att läsa två gånger utan att jag riktigt förstod den till fullo. Ni får prova själva. Det är en bloggartikel av SVT:s Pontus Mattsson som skrev om hur han och fotografen Niclas Berglund försökte ”hitta socialdemokratiska borlängebor” som skulle kunna tänkas sympatisera med Sverigedemokraterna, med anledning av att Jimmie Åkesson befann sig i orten för att värva sympatisörer.

Pontus Mattsson skrev bland annat:

Hos den lastbilsreparatör som han [Jimmie Åkesson] besökte sprang de anställda och gömde sig på kontoret när de fick klart för sig att det fanns en TV-kamera i närheten. När en av de anställda skymtade kameran mellan släpen var det som om det vore en krypskytt han hade upptäckt. Att vara med i TV? Säga min åsikt? Aldrig i livet.

Trots att Pontus Mattsson är examinerad journalist så lyckas han inte förklara exakt vad det är han försöker insinuera i texten; är folk rädda för att uttala sig (negativt) om SD av rädsla för att bli jagade av missnöjda SD:are? Eller vågar de inte uttala sig (positivt) för att de själva är SD:are och är rädda för att bli jagade av alla som är anti-SD?

Pontus Mattsson uppger att han åkte till Borlänge för att försöka intervjua socialdemokrater, men finner i de miljöer där det förväntas finnas socialdemokrater (en lastbilsverkstad) att dessa springer iväg när TV-kameran syns.

Här avslöjar Pontus Mattsson en människosyn som är multipelt perverterad. Jag har själv arbetat inom lastbilsbranschen på 1990-talet, och det fanns ganska många moderater i den. (Typ ”gammelmoderater”, inte den sossifierade typ som regerar idag.) I min gamla barndomsby fanns det tre åkerier (2-3 bilar stora) och minst två av dem röstade borgerligt, varav den ena var halvaktiv som (M)-politiker. Och då hade (S) ändå egen majoritet i kommunfullmäktige. Men i Pontus Mattsson blir man automatiskt en sosse bara för att man har ett blåställ på sig. Snacka om fördomar!🙂

Den andra iakttagelsen jag gör – och som jag hoppas att ni förstår att jag är mer seriös kring – är Pontus Mattsson raljerar över att tredje man inte vill medverka i hans reportage. Jag tycker att han borde förstå att det inte är en plikt att ställa upp på intervjuer. Pontus Mattsson har ingen rätt att kräva av borlängeborna att avslöja sina åsikter, vare sig de är sossar, f.d. sossar eller någonting annat.  När han sedan hånar dessa människor får jag en otäck klump i magen. Det han sysslar med är ett ofredande som han glatt manifesterar i sin SVT-blogg.

Jag tar inte SD:s politik eller politiker i försvar, men däremot tar jag borlängebornas parti. Pontus Mattsson kopplar borlängebornas kontaktundvikande beteende till SD:s närvaro. Att borlängeborna därför undviker kontakt med medierna säger faktiskt mer om medierna än om borlängeborna. Blotta synen av en reporter med mikrofon och kamera är faktiskt en veritabel Mirandavarning: ” – Ni har rätt att tiga. Det ni säger kan och kommer att användas mot er.”

Om jag får säga det själv är det här jäkligt obehagligt. Folket vågar inte lita på journalisterna – de som borde stå på vår sida i kampen mot förtryck! Nu gör det sig till åsiktspoliser med verkställande rättskipning i form av regelrätt uthängning om man har en icke politiskt korrekt åsikt.

Det handlar givetvis om journalistkårens självförklarade krig mot Sverigedemokraterna. Ett krig som säkert gett SD oerhört många värdefulla nya missnöjesröster.

Vi har sett detta manifesteras genom att Expressen publicerar personuppgifter som brottsdömda aktivister inom vänsterextrema nätverk/organisationer samlat ihop på olaglig väg. I ett av de mer konkreta exemplen tillskrevs en person, docent Jim Olsson i Landskrona Västra Frölunda, ett felaktigt citat när denne hängdes ut som ”främlingsfientlig” och ”näthatare”. Trots att Expressen gjort fel har samma tidning ännu en gång gjort en ny uthängning av samma privatperson sedan denne lyckats få Justitiekanslern intresserad för ett misstänkt röjande av källa. Den nu kanske snart av JK åtalade chefredaktören Thomas Mattsson fortsätter att sprida uppgifter om vad Jim Olsson skrivit anonymt i sin tidningsblogg. Mattsson anklagar:

Jim Olsson skrev om ”det svenska asylsystemet” och slog fast att ”självklart strömmar det bedragare till Sverige”. Han orererade om ”obehövda  muslimer” och gick på bland annat så här: ”Terroristerna är invandrade islamister och kriminella, stödda direkt och indirekt av rödgröna vänsterextremister som fotsoldater, quislingjournalister och quislingpolitiker.”

Det är förstås inte söta ord av docent Olsson. Men det är i alla fall en åsikt. Den ena Mattsson vill att medborgarna skall säga vad de tycker. Och den andra Mattssson visar vad som händer om man inte av ren självbevarelsedrift flyr eller tiger inför Mirandavarningen.

Värst av allt är kanske att Jim Olsson i sak har rätt på några punkter som Expressenchefen refererar till som ”näthat”. Olsson skriver att terroristerna är islamister. Det är fakta. Vi borde alla vara eniga om att islamism är fördärvligt, på samma sätt som vi fördömer den totalitära nationalsocialismen. Vi borde vara eniga om att de som försvarar eller relativiserar islamism skall kritiseras. Annat är faktiskt ett förräderi i moralisk mening mot de demokratiska värden som vi påstår oss vilja försvara i ett öppet och fritt samhälle. Och tyvärr är det så att den svenska journalistkåren är till övervägande politiskt rödgrön och därför benägen att vara apologetiska mot totalitära ideologier som maskeras genom religiös exotism.

Men för att återgå till SVT:s Pontus Mattsson håller jag med honom när han i avslutningen på sin bloggartikel noterar:

Sverige är inte bara geografiskt avlångt. Det är också långt mellan de kulturella zonerna.

Och allra mest isolerad är den kulturella zon som befolkas av de fina politiskt korrekta journalisterna, t.ex. de som populerar förstaden Bromma och stadsdelen Södermalm (eller villaområdena i Enskedefältet för de journalister som vill bo i egnahem, som Pontus Mattsson).

Jag ser massor av Pontus Mattssons och Thomas Mattssons när jag flanerar i dessa ”zoner”. Inte för att jag har någonting emot att dessa människor eller platser finns. Men det vore faktiskt på sin plats att de riktade ett kritiskt granskande öga mot sin egen verksamhet när svenska folket tycker att det är lika trevligt att uttala sig för en journalist som att åka på tältsemester med Thomas Quick/Sture Bergwall.

Det har hänt någonting med det svenska medieklimatet som verkligen inte är av godo. Och det är tveklöst ett av de största demokratiproblemen som drabbat vårt land sedan censurpolitiken under 2:a Världskriget.

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Medierna, Stadsliv. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till När tredje statsmakten blev en terrormakt – medborgare flyr SVT:s kameror

  1. Oldtimer skriver:

    Journalisterna har ju helt övergivit sitt ursprungliga uppdrag och har nu blivit ett redskap för makten att hålla medborgarna i herrans tukt och förmaning. Det finns ett fåtal ljusglimtar kvar i mörkret, men oddsen är ju inte att det är någon av dem som dyker upp.

    Sist jag kollade, förresten, bodde Jim Olsson i Västra Frölunda. Har han flyttat till Landskrona?

    • Peter Harold skriver:

      Sorry, jag måste vara värdelös på geografi. V:a Frölunda är nog korrekt. Tänk på att jag är stockholmare. Allt söder om de sista kaféerna i korsningen Götgatan/Ringvägen betraktar vi ju som outforskad vildmark… 😉

  2. cfr skriver:

    Kent Asp har förtjänstfullt kartlagt svenska journalisters politiska uppfattning.

    Om journalistkåren finge bestämma skulle vi alltid ha en V+S+MP-regering, helt utan konkurrens.

    Om bara journalisterna inom Public Service finge bestämma skulle Sverige ha en regering bestående uteslutande av miljöpartister!

    Detta – i kombination med Wolodarskis stolta ”agendasättande journalistik” – leder med automatik till att en frisk människa talar inte med journalister annat än i direktsändning.

  3. L skriver:

    Man kan ju tänka sig hur ett sånt här reportage kommer att vinklas om ”dom lågutbildade männen på landet”.

    • Peter Harold skriver:

      Jag tyckte att det i Pontus Mattssons bloggartikel insinuerades ganska tydligt vad han ansåg att de sketna lastbilsmontörerna bar för slags åsikter… Å andra sidan har jag inte höga tankar om Pontus Mattson heller!
      😉

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s