Fortfarande inget svar från Svenska Röda korset

Bästa läsare!

En bekant till mig skickade en länk till en nyhetsartikel om att en f.d. kretsordförande i Röda korset var kritisk mot organisationens  hantering av dem volontär som hängts ut som ”exkluderande” i medierna, inte minst genom Röda korsets egna uttalanden om att volontären inte följde organisationens värdegrund. Rubriken på artikeln var ”Kritikstorm mot Röda korset”. Jag klickade nyfiket på länken och fann att artikeln bl.a. handlade om mitt öppna brev som jag skickat till Röda korset! Häpp!

sb roda korset nyheter

I artikeln på NyheterIdag nämns att det ägt rum diskussioner på andra forum, bl.a. Flashback Forum, där det också framförts åsikter om att Röda korset gjort rätt som bett volontären i Kupan-butiken i Falun att sluta. Mitt öppna brev till Röda korset handlar om att jag vill att organisationen skall öppet försvara/förklara sitt agerande, emedan man hänvisat till sin värdegrund.

Eftersom jag försökt att pröva volontärens smyginspelade uttalande utifrån den enda värdegrund jag känner till hos Röda korset – nämligen Röda korsets grundprinciper – har jag personligen kommit fram till hennes åsikt inte alls strider mot dessa. Utgångspunkten hade jag faktiskt redan innan; för flera år sedan fick en av konsulenterna i mitt dåvarande distrikt en fråga från en idealistisk URK:are om varför man inte kan låta alla (eller åtminstone ännu fler)  flyktingar komma till Sverige. Konsulenten svarade att man kan hjälpa fler om biståndet sänds till de områden som drabbats av krig och naturkatastrofer.

På denna tid var orden ”Hjälp till självhjälp” ledande för organisationens verksamhet. Den sociala verksamheten i Sverige handlade på den tiden mest om (i föreningens marknadsföring) besöksverksamheten i fängelserna.

Någonting har hänt med Röda korset sedan jag var aktiv i organisationen på 1990-talet. Det är naturligt att organisationer förändras, och som jag skrev i ett tidigare blogginlägg om Röda korset med referens till dess jubileumsskrift från 1965 så har betydelsefulla förändringar skett flera gånger. Redan när jag slutade i föreningen kunde man ana att organisationen ”vidgade sina vyer” för att nå nya ”affärsmöjligheter”. Det sista jag bevittnade som betalande medlem var en intern strid rörande inställningen till könsstympning. Visserligen är det ett hemskt övergrepp, men att ta ställning mot företelsen rimmar inte med organisationens grundprincip om opartiskhet menade min kollega. Han menade att vissa frågor får vi i Röda korset låta bli att agera på just därför att Henri Dunant ville att Röda korset aldrig skall betraktas av någon mottagarnation som en organisation som vill förändra de politiska eller kulturella förhållandena i landet. Alltför många politiska ställningstaganden riskerar bara att leda till att Röda korset förvägras möjlighet att förmedla bistånd vid kriser.

I takt med att medlemmarna försvunnit (avhopp och naturlig avgång) så har också Röda korset tvingats bli mer ”affärsmässiga”. Man är idag inte längre en folkrörelse som man var förr i tiden, och istället blivit en del av den omfattande välgörenhetsindustrin, samt allt mer blivit opinionsdrivande. Det senare i syfte att skapa PR för sin organisation och varumärke.

För en organisation med dåligt självförtroende är det nog ganska naturligt att man agerar som man nu gjorde när en volontär yttrade sig på ett sätt som anno 2014 inte anses politiskt korrekt. Man kan antingen göra en pudel eller också hänga ut den enskilde medarbetaren. Svenska Röda korset gjorde både ock, dels genom att chavottera sin volontär, och dels genom att utlova en genomgång om organisationens värdegrund med alla medarbetare. Allt för att volontären sagt precis vad en av Röda korsets konsulenter sagt på 1980-talet!

Det var därför jag skrev mitt öppna brev till organisationen. Jag är inte helt säker på att Röda korset kommer ge mig fullständigt konkreta svar på mina frågor, inte minst därför att dessa är precis av den karaktär som de säkert ställt sig själva men som utgör en intern angelägenhet.

Mitt syfte var dock inte att någon i organisationen skall bli hängd för utförande av dålig krishantering. Vi vet att det är PR-mässigt lättare att välja PK-metoden istället för saklighet (alternativet är att argumentera emot medierna, och den striden kan man aldrig vinna). Däremot tror jag att de gott kan läsa mina frågor som kritiska påståenden. Eftersom mitt öppna brev tydligen spridits flitigt på sociala medier (jag har som sagt tagit emot delningar via Facebook och besöksräknarens diagram visar på skyskrapor) så misstänker jag att Röda korset känner sig besvärade över den negativa uppmärksamhet som jag tydligen bidragit till. Men dessvärre är det nog så illa att de ser ett blodtörstigt mediedrev baserat på politiskt korrekta fördömande som värre än att en snubbe ställer obekväma frågor på sin blogg. Med andra ord: vi har lång väg att gå innan PK-hydrans (tidnings-)huvuden är avhugna. Trots det är jag tacksam för all hjälp jag fick med spridningen av mitt öppna brev till Röda korset, och vad det nu kan ha bidragit till debatten kring politisk korrekthet.

Självklart kommer jag att publicera och kommentera Röda korsets svar till mig på Skrivarens blogg.

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Blogg, Privat. Bokmärk permalänken.

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s