Ströläser Jan Tullbergs ”Låsningen” ombord på skakigt tåg

Bästa läsare!

Det nämndes något om att ”årets julklapp” var läsplattan ifjol, med vilken man bekvämt skall kunna sitta och läsa elektroniska böcker. Tyvärr var jag inte tillräckligt snäll under 2013, så jag fick ingen sådan av jultomten. Därför har jag måst sitta och läsa docent Jan Tullbergs nyligen utgivna icke omtalade (gammelmedierna)/väl omtalade (alternativa medier) bok ”Låsningen” i min mobiltelefon. Som att läsa det finstilta i ett försärkringsbrev.

Vad menar jag med att Jan Tullbergs bok inte är omtalad? Tja, jag använde Google Nyheter och fick 1 träff på sökordet ”Jan Tullberg”, och den gick till Tullbergs hemsida. Alltså har 0 nyhetssajter skrivit om hans bok. Bara för att kolla att Google Nyheter var i drift sökte jag på ordet ”invandringspolitik” och fick flera träffar (104 st.) varav några handlar om att vissa inte är tillräckligt kritiska mot SD i sitt twittrande (Anna Hellgren, Expressen); VLT rapporterar att SVT Kulturnytt i sin tur rapporterar om att Putin vill förbjuda ”Karlsson på taket” i Ryssland; Aftonbladet skriver att ”Latin Kings gav en röst åt förortsbarnen”; P4 Skaraborg rapporterar att 20 prenumeranter sagt upp sig sedan Hallpressen (div. landsortstidningar) börjat propagera för att ”Alla får plats”, och att redaktionschefen anser att det är positivt eftersom man ”vänder mot rasistiska och antidemokratiska åsikter”. Men ingenstans står någonting om Jan Tullberg och hans nya bok ”Låsningen” som på ett mångfacetterat vis belyser det mesta som är kopplat till den svenska migrationspolitiken.

Jag önskar att jag kunnat skriva en heltäckande recension av hans bok som tydligen under två veckor i rad varit den mest beställda boken via Bokus.com (700 ex)[FT]. Men jag har tyvärr bara kunnat läsa några kapitel av den. Dock vill jag redan här reflektera över det jag läst hittills.

Jag inledde med att beskriva Tullbergs bok som ”icke omtalad/omtalad”. Ty de alternativa medierna har både anmält den nya boken, som det så fint heter, och även gjort reklam för gratisversionen som kan laddas ner från Internet. Och just detta schizofrena bemötande är också representativt för det fenomen som Tullberg tar upp just i början av sin bok, nämligen att invandringskritiken lyser med sin frånvaro gammelmedierna, och att det råder en konsensus bland svenska journalister att inte ”låta sig bli nyttiga idioter” åt Sverigedemokraterna och andra rasistiska konstellationer.

Efter att ha läst de första kapitlen av ”Låsningen” som handlar just om det svenska medieklimatet kan jag konstatera att det mesta Tullberg skriver är kända fakta för oss som är mediekritiker, men det är en analys som absolut behöver föras ut till en bredare läsarkrets. Jag är fullständigt övertygad om att svenska journalisters förhållande till den obekväma frågan om invandring (eller rättare sagt invandringspolitiken) inte är ett unikum. Och Tullberg skriver just om detta, och kallar fenomenet för dess rätta namn: journalism – vilket är en ”-ism” som påverkar agendan i den politiska debatten, och som sätts utifrån de politiska referenser som journalisterna själva har. Och som bekant är mer än 2/3-delar av dem sympatisörer av det röd-gröna blocket.

Om man känner sig obekväm med att diskutera och debattera migrationspolitiken i egenskap av bokrecensent eller kulturskribent hos SR, Expressen, DN eller annorstädes inom gammelmedierna skulle man kunna bryta ut Tullbergs mediekritiska analys och åtminstone diskutera detta. För bara det faktum att vi har ett högst kontroversiellt ämne som medvetet höljs i dunkel, eller blir föremål för regisserade kampanjer (”mot rasism” och ”för alla människors lika värde”) är i sig en viktig demokratifråga! Jag drar ofta en parallell till klimatfrågan som också bara får en ensidig (och alarmistisk) belysning i gammelmedierna.

Även om jag läst de första kapitlen i mobilen ombord på skakigt tåg kan jag konstatera att Tullberg är klarsynt kring vissa specifika problem som dyker upp när debatten avfärdas, som t.ex. genom hänvisning till ord som alla människors lika värde. Själv hör vi det gång på gång som ett mantra, men vi avstår från att problematisera innebörden av detta uttryck. Och här nämner Tullberg en av mediernas viktigaste uppgifter, som att ”[medierna] har en viktig uppgift i att kräva förklaringar och besked”.  Men vi ser sällan medierna kräva förklaringar till varför politiker och makthavare agerar som de gör, t.ex. genom att ohejdat framkalla en för skattebetalarna kostnadsdrivande invandringsindustri. Skulle man ifrågasätta benämns man sakna en humanistisk och självklar värdegrund, alt. pekas ut som främlingsfientlig och rasist.

Det jag gillar mest i Tullbergs bok – så långt som jag hittills hunnit studera den – är att hans approach är att påvisa trender och sätta ett ekonomiskt värde. Det är en metod som måste välkomnas, inte minst därför att migrationspolitikens kostnader och intäkter höljs i dunkel av makthavarna, och blotta ifrågasättandet jämställs med en dödssynd. Slutsatsen behöver inte alls betyda att vi skall stänga Sveriges dörrar – den öppna debatten är i första hand en fråga om intellektuell hederlighet, och det är tyvärr en bristvara i dagens politiska medieklimat där plattetyder och one-liners är legio.

Att åskådliggöra trender kopplade till den svenska migrationen är också nödvändigt för att skapa en balans till nyhetsrapportering via sajter som Avpixlat och Exponerat vilka redovisar en närmast hejdlös lista över invandringspolitikens tillkortakommanden. Det vore fel av mig att säga att dessa sajter överexponerar alla brott som begås av utlänningar och invandrare, ty jag är ju yttrande- och informationsfrihetens fanbärare (i alla fall enligt min självbild). Men tonen hos Avpixlat och Exponerat blir närmast propagandistisk. Lyckligtvis lever vi i en tidsålder där det finns utrymme för alla att komma till tals, inklusive för de som försvarar massinvandring.

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s