Exponeringen av vänstervåldet får inte fastna vid idioters epitet av granskarna

Bästa läsare!

Eftersom SVT inte riktigt är min kopp thé har jag ju följdaktligen missat senaste avsnittet av Uppdrags Granskning.

Men å andra sidan; av de förhållandevis detaljerade referat jag tagit del av verkar det inte ha framkommit någon information av betydelse som jag inte kände till tidigare. Snarare är det väl smärtsamt att behöva se så många människor i chock efter Uppdrag Gransknings belysning av de intima banden mellan den aktiva extremvänstern och journalistkåren (samt den akademiska världen). Men det är faktiskt just detta förhållande jag och många andra påpekat i flera års tid. Och vi vet vad det beror på. Blev du chockad av att se på Uppdrag Granskning nu i veckan – då har du förmodligen bara förlitat dig på mainstream medias nyhetsrapportering av det politiska våldet i Sverige. Alltså den nyhetsrapportering som är patologiskt fixerad vid nazism, en ideologi som stöds av ett mikroskopiskt litet antal anhängare. Och dessutom är ”nazism” inte ens rätt ord att använda eftersom svenska nationalister har ytterst lite att göra med 1930-talets Hitlerism. Bättre att kalla dem för fascister. Studera dem och även deras socialistiska motståndare noga, och du finner snart att dessa ideologiskt sett inte alls är olika varandra.

Just idag tycks mediefokus ligga på att en brud på SVT twittrat om att Janne Josefsson borde komma ut som nazist. Jovisst, det var en omdömeslös formulering. Det är väl med en viss glädje jag noterar att detta korkade utspel fått (berättigad) kritik av folk i deras egen bransch, men samtidigt vore det tragiskt om Uppdrag Gransknings exponering av våldsvänstern nu skall avgränsas till ett storm i ett TV-rör mellan Ametist och Josefsson. Upp ur ankdammen, journalister och debattörer!

Visserligen borde Ametist tillbringa fredagskvällen med att dunka sin panna i väggen och oavbrutet upprepa mantrat ” – Jag är en idiot, jag skall aldrig mera använda Twitter”, inte minst efter det pinsamma ”öppna brev” hon lät publicera (jag ser fram mot att Michael Hess också får skriva ett liknanden brev efter sin dom vid Blekinge tingsrätt efter att ha kopplat muslimsk kultur till våldtäktsbeteende – det skulle vara intressant att få ta del av hans resonemang). Men jag skulle helst vilja slippa se att historien om Ametist får mer uppmärksamhet. Hon förtjänar inte uppmärksamheten på några som helst meriter.

Istället hoppas jag att det blir mer fokus på de framträdande exempel inom medie-Sverige som tar våldsvänstern i försvar. Deras argument – som t.ex. att Revolutionära Fronten och AFA står för ett nödvändigt våld och hatisk retorik i svenskt samhälle – visar på vilken ideologisk låsning svenska journalister besitter. Vi medborgare kan nog inte göra så mycket åt detta faktum, men det är bra att vi vet var journalistkåren har sitt hjärta. När de försvarar ett system av våld som utförs av deras ideologiskt likasinnade har vi fått en ganska god indikation på att denna journalistkår är redo att böja sig för en totalitär världsåskådning. Och det är på många sätt värre att den tredje statsmakten – press, radio och television – genom sin spridningsförmåga kan marknadsföra våldsvänsterns idéer oemotsagd till svenska folket. Detta är vad vi brukar kalla för ”hjärntvätt” när det sker i andra nationer. Låt oss vända gammelmedierna ryggen till. Sluta lita på dem.

Sedan lite kritik mot fränder och kollegor i bloggosfären.

Till skillnad från ett antal politiska bloggare som också bekämpat och exponerat extremvänstern vill jag inte påstå att Janne Josefsson förtjänar en medalj eller ett pris. Han och hans team har bara gjort det jobb som de faktiskt är förväntade att göra av oss licensbetalare (f’låt, jag menar er licensbetalare). Att det sedan blivit en sensation beror nog mer på Josefssons branschkollegors ovilja att granska den svenska politiska vänstern (miljöpartiet inkluderat) på ett objektivt sätt.

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Brott & straff, Politik. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Exponeringen av vänstervåldet får inte fastna vid idioters epitet av granskarna

  1. Edward Ulfertz skriver:

    Jag tycker att Janne Josefsson skulle ha medalj.
    När alla människor bara tänker på att rädda sitt eget skinn, så är den som vågar riskera sin egen position en hjälte.
    Reportaget i sig självt är, som du säger, bara vanligt gammalt hederligt journalistarbete, men att i det PK-förgiftade Sverige våga visa sanningen, det är värt en medalj.
    En liten medalj i alla fall.

    • Peter Harold (via mobil) skriver:

      Han kan väl få en kram då..!😉 Nej, jag förstår vad du menar. Och inte heller lär medaljutdelningarna ske med samma intensiva frekvens som alla dessa TV-galor. Men det är synd att det ska behöva manifesteras som en bragd det UG gjort. Även om det i dagens perversa medieklimat förtjänar att räknas som en.

  2. Maja skriver:

    Bra inlägg, men det är bra att visa de olika kopplingarna mellan ”aktörerna” i detta…

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s