Som gammal USA-vän känner jag mycket smärta i dessa dagar

Bästa läsare!

Jag har på senare tid känt ett behov av att vara tydlig om att jag inte befinner mig på den politiska spelhalvan vänstra fält även om jag ganska frekvent skriver kritiskt om den borgerliga svenska regeringen (som enligt min mening själva vandrat en bra bit vänsterut sedan makttillträdet 2006). Och jag tänker inte på något vis skämmas för mina gamla medfödda anti-kommunistiska ideal som låtit mig stå till grund för min kamp mot Sovjetunionens totalitärism innan den föll.

Nej, vad som hänt – och som fått mig att svära över forna vänner – är att de svikit de ideal vi stod för tillsammans en gång i tiden. Jag HAR försökt vara självkritisk, men kommer ändå varje gång till slutsatsen att det är mina gamla allierade det är fel på. Som t.ex. USA, det land som står för 25% av mitt ursprung.

Det är därför med stor smärta jag konstaterar att den amerikanska ambitionen att sprida ”fred, mänskliga rättigheter och demokrati” runt om i världen faktiskt allt mer liknar det jag kritiserade Sovjetunionen för fram tills kommunistväldet föll ihop.

Idag skall jag låta skribenten Neil Clark få belysa de dubbla måttstockarna vi mäter med när vi tillåter USA:s maktelit (från bankväsendet, till det militära industrikomplexet, via prathuvudena i massmedierna) starta det ena kriget efter det andra med enorma konsekvenser för de länder som drabbas; och med konsekvenser för alla andra länder som tvingas via FN ”städa upp” efteråt (om det nu ens är möjligt) eller ta emot flyktingar i ohanterliga mängder, och när vi samtidigt jämför dagens Ryssland med Hitlertyskland.

Neil Clark använder samma uttrycks form som den forne kongressmannen Ron Paul i sitt berömda ”What if…”-tal, men här med uppmaningen att försöka föreställa sig den omvända situationen i de geopolitiska händelserna som följt efter det beryktade och ännu ej avslutade War on terror.

Just imagine if the democratically-elected government of Canada had been toppled in a Russian-financed coup, in which far-right extremists and neo-Nazis played a prominent role.

That the new unelected ‘government’ in Ottawa cancelled the law giving the French language official status, appointed a billionaire oligarch to run Quebec and signed an association agreement with a Russian-led trade bloc.

Just imagine…

If Russia had spent $5 billion on regime change in Canada and then a leading Canadian energy firm had appointed to its board of directors the son of a top Russian government politician.

Just imagine…

If the Syrian government had hosted a meeting in Damascus of the ”Friends of Britain” — a group of countries who supported the violent overthrow of David Cameron’s government.

That the Syrian government and its allies gave the anti-government ”rebels” in Britain millions of pounds and other support, and failed to condemn ”rebel” groups when they killed British civilians and bombed schools, hospitals and universities.

That the Syrian Foreign Minister dismissed next year’s scheduled general election in the UK as a ”parody of democracy” and said that Cameron must stand down before any elections are held.

Just imagine…

If in 2003, Russia and its closest allies had launched a full-scale military invasion of an oil-rich country in the Middle East, having claimed that that country possessed WMDs which threatened the world and that afterwards no WMDs were ever found.

That up to 1 million people had been killed in the bloodshed that followed the invasion and that the country was still in turmoil over 10 years later.

That Russian companies had come in to benefit from the reconstruction and rebuilding work following the ”regime change.”

Just imagine…

If the pro-Russian journalists who had faithfully parroted the claims that the Middle Eastern country that Russia had invaded in 2003 had WMDs did not apologise afterwards or show any contrition despite the enormous death toll; but instead carried on in their well-paid jobs to propagandize more illegal wars and’interventions’ against other independent countries, and attacked those honest journalists who didn’t peddle the war lies.

Just imagine…

If over forty people protesting against the central government had been burnt to death by pro-government extremists in Venezuela.

That the Venezuelan government had launched a military offensive against people protesting for greater autonomy/federalization following visits by the head of the Russian SVR and Dmitry Medvedev to Caracas.

Just imagine….

If last August over six hundred people protesting in camps against the government in Minsk in Belarus had been massacred by armed forces. That this spring, the courts in Belarus had handed out death sentences to over 600 supporters of opposition parties.

Just imagine….

If Russia had spent the years following the end of the old ”Cold War” surrounding the US with military bases and pushing for Canada and Mexico to join a Russian military alliance. That earlier this month Russia carried out major military exercises in Mexico.

Just imagine….

If we had heard leaked telephone calls between a high ranking official from the Russian Ministry of Foreign Affairs and the Russian Ambassador in Canada in which they discussed who should/shouldn’t be in the Canadian government. That their approved candidate subsequently became the new, unelected Prime Minister following a Russian-financed ”regime change.”

That the high ranking Russian official from the Ministry of Foreign Affairs also said : ”Fxxx the EU.”

Just imagine…

If the Syrian air force had bombed a weapons depot in Israel and also bombed convoys which security officials said were carrying weapons to anti-government forces in Syria.

Just imagine…

If leading Russian politicians attended anti-austerity street protests in western Europe, handed out cookies to those protesting, and supported the protestors’ calls for the governments to step down.

Imagining what would happen if any of the above events occurred, and comparing it to what has happened in reality is highly instructive as it shows us what is wrong with the world today.

Actions have been taken by the US and its allies which would be considered totally outrageous if carried out by other countries. All we have to do is to switch the names of the countries concerned to see the double standards.

Hela artikeln av Neil Clark kan nås via hans blogg

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Detta inlägg publicerades i Demokrati och frihet. Bokmärk permalänken.

17 kommentarer till Som gammal USA-vän känner jag mycket smärta i dessa dagar

  1. Cello Jr skriver:

    Lite OT kanske.

    Men din rubrik uttrycker precis vad jag känner. Eller har känt sedan 1999, då jag blev varse existensen av Echelon. Det var helt i strid med min syn på USA som rättssäkerhetens och yttrandefrihetens förlovade land. Och sedan kom 11/9, och den misslyckade jakten på Osama bin Ladin, och efter ett år, ansiktsräddarinvasionen av Irak. Saddam kunde man få tag på, för han gömde sig inte på samma sätt som bin Ladin. Jag följde noga debatten som föregick invasionen, och blev alltmer förfärad. Speciellt av Per Ahlmark på DN:s ledarsida. Sedan gjorde jag en privat konsekvensanalys. Vi skulle få fler flyktingar och oljepriset skulle stiga. Skäl att inte invadera.
    Men Saddam hade varit inblandad tydligen med sina ärkefiender i Al Quaida. Fast. . . ja, så var det inte riktigt. Varför skulle Saddam riskera en amerikansk invasion med ett sådant samarbete?
    Ja, och sedan massförstörelsevapnen, som inte fanns, varför Fredrik Malm och Birgitta Ohlsson gick över till plan B, dvs. missunnade kritikerna av invasionen det irakiska folket demokrati och mänskliga rättigheter? Ja, jag skulle kunna fortsätta, men törs inte.

    Är det inte pikant att just veganen Ohlsson gillar militära invasioner?

    • Peter Harold skriver:

      Den misslyckade jakten på bin Ladin? Enligt Michael Sheurer som var chef för ”Alec Station” på CIA – d.v.s. den enhet som verkligen arbetade med att lokalisera Usama bin Ladin före Nine Eleven hade man ett stort antal tillfällen att ta honom av daga. Clinton-administrationen frågade var bin Ladin var och med vilka han befann sig, och Alec Station svarade. Men vid varje tillfälle valde Clinton att inte agera. Varför kan vi bara spekulera kring. Sheurer gissar att bin Ladins sällskap vid varje tillfälle var alltför prominent för att man skulle våga genomföra en dödlig attack. Andra menar att man behövde ha bin Ladin i livet för att al-Queda skulle kunna verkställa fler terrordåd.

      En intressant sak – på tal om Sheurer – är att han i sin bok ”Through Our Enemies’ Eyes” i utgåvan från 2002 pekade på kopplingen mellan bin Ladin/al-Queda och saddam Husseins regim. Detta baserade han på rent allmänt tillgängliga uppgifter (d.v.s. information som bar Paul Wolfowitz’ prägel, vilket vi numera vet är lika trovärdigt som en bilhandlares med kontoret i fickan), men något år senare fick han tillgång till CIA:s arkiv och de gick tio år bakåt i dokumentationen och fann ingen som helst koppling mellan al-Queda och Saddam Hussein. Detta måste George W Bush ha varit medveten om (känns väldigt märkligt att inte hans egen pappas gamla ”firma” upplyst honom om detta förhållande), men Wolfowitz presenterade material som passade deras syften.

      Som parantes kan jag nämna att det finns ett dokumenterat faktum i att Usama bin Ladin snarare var en stark fiende till Saddam Hussein, och hade erbjudit Saudi-Arabiens regering att leda en trupp som skulle kasta Irak ut ur Kuweit. Men den saudiska regeringen bad (beordrade)istället USA om hjälp, vilket dels ledde till det första stora gulfkriget, och dels till att bin-Ladin belv fientlig mot USA. Det är faktiskt inte otänkbart att det är just Saudi-Arabien som varit mest drivande bakom USA:s ”jakt” på bin-Ladin.

      Saddam Husseins största politiska misstag har inget med Kuweit eller al-Queda att göra. Det som blev fel var när han bestämde sig för att Irak skulle börja använda Euro istället för U.S. Dollar som betalningsmedel för den olja man skulle sälja. Den libyske diktatorn Khadaffi var allierad med USA ända tills han bestämde sig för att verka för införandet av guldbaserad afrikansk valuta.

      När det gäller Ahlmark, Malm och Ohlsson samt många andra politiker har jag insett att rätt svar skall vara tvärtemot vad de säger. Men bara för att jag inte skall bli helt förvillad har jag slutat att lyssna på dem helt och hållet.

      • Cello Jr skriver:

        Man struntar uppenbarligen i att historien om hur Bin Laden dog inger starka tvivel.
        Varför först gå ut med felaktigt foto? (Jfr. historien om byggnad 7 den 11/9.)
        Sedan dumpa kroppen i havet. Finns det inga amerikanska eller internationella lagar
        som förbjuder ett sådant undanröjande av bevis? Men de amerikanska presidenterna
        kan väl ”lagligt” numera låta avrätta utlänningar och amerikanska medborgare utan
        rättegång? Och hur är det med de påstådda CIA-lägren i Östeuropa? Kolla Snowden-
        videos på Youtube! Kolla även historien om Michael Hastings. Funderar allvarligt
        på att sluta blogga om NSA och dylikt. Vem vet vad de kan göra mot en?

        • Peter Harold skriver:

          Skall man tro pakistanska medier – som ju haft tillgång till vittnen vid familjen bin Ladins residens – störtade den ena helikoptern när man skulle fara iväg. Eftersom ingen ombord på hangarfartyget såg bin Ladins kropp eller begravningen så är det ganska troligt att det är fake.

          Det som bekymrar mig är att man inte tog bin Ladin levande. Om han verkligen låg bakom 9-11 så borde man ju vara väldigt intresserad av att få veta hur han genomförde dådet. Men jag är realist, och jag vet att de knappast ville ge honom en plattform att tala ifrån, vilket han hade fått ifall han blivit rättsförd. Och det är i sig ett demokratiproblem att de åtalade inte ens får en rättvis rättegång.

          • Cello Jr skriver:

            Rösträtt, som det är någon mening med, förutsätter att de röstande via hederliga, oberoende får allsidig och korrekt information. Det kan jämföras med att få korrekt
            information, när man köper hus eller bil. Inte ens det inser svenska media. T ex när
            man till skillnad från före massinvandringen lämnade signalement på förövarna
            efter ett ouppklarat våldsbrott. Eller som igår, när SVT i en nyhetssändning nämnde
            hur MP och FI gick starkt framåt, men ”glömde” nämna SD. Tydligare kan väljarförakt
            knappast visas! Har vi börjat få en ”halvdemokrat” a la tredje världen, Ryssland, DDR?

            • Peter Harold skriver:

              Jag fick höra att Sveriges Radios Eko-redaktion haft någon sändning idag med anledning av EU-valet och nämnt samtliga partier UTOM Piratpartiet. Och TV4 lär visst ha uppmanat sina tittare att gå och ”rösta emot extremhögern”. Jag tittade bland valsedlarna – är just hemkommen från röstlokalen – och fann inga högerextrema partier. Vi är inte en halvdemokrati, vi är en kvartsdemokrati.

  2. cfr skriver:

    I någon mening förstår jag den amerikanska hållningen, den västerländska kulturen är överlägsen och bör därför spridas. Jag tycker också att vår kultur är överlägsen men samtidigt att det amerikanska agerandet är direkt kontraproduktivt, särskilt när grundförutsättningarna för att ”sprida demokrati” inte är för handen.

    Att likställa demokrati med allmänna val är synnerligen banalt. Jag kan förstå att muslimer ruttnar på den vite mannen som kommer till deras länder och skall uppfostra dem, är det inte Afghanistan eller Irak så planeras det för insatser i Mali. Att vi skulle kunna påskynda den muslimska världens utveckling och civilisation genom att tillrättavisa muslimer när de håller ordning på fruntimmer och tjyvar med sina säregna kulturella manér är fåfängt. Vi tog oss själva flera hundra år att frigöra oss från svartrockarna och att försöka luftlandsätta ”demokrati” är bara dumt, speciellt som vår hyllade ”demokrati” bara tar fasta på det yttre attributet – det allmänna valet – som i dessa länder består i att få gå bakom ett skynke och få välja vilken klan som skall få snatta ur statskassan de närmaste fyra åren. Det allmänna valet är i allmänhet det sista steget i den maslowska demokratitrappan, aldrig det första.

    Demokrati är att i vardagen kunna luta sig mot ett korrekt fastighetsregister inför ett fastighetsköp, kunna veta att mitt hyreskontrakt för butikslokalen gäller även i morgon, att polisen inte går att muta, att elektriciteten finns där när jag skall laga mat, att dricksvattnet inte är förorenat, att avloppet leder till ett reningsverk och inte till sjön där mina barn badar, att domstolarna dömer korrekt, att det finns ett bolagsregister så jag kan se vem som är ansvarig, att jag kan uttrycka min mening i tal och skrift utan att åka i fängelse, osv, osv, osv, mm, mm.

    När dessa ting är på plats kan det vara intressant att rösta om vem som skall ratta systemet.

    • Peter Harold skriver:

      ”Demokrati är att i vardagen kunna luta sig mot ett korrekt fastighetsregister inför ett fastighetsköp, kunna veta att mitt hyreskontrakt för butikslokalen gäller även i morgon, att polisen inte går att muta, att elektriciteten finns där när jag skall laga mat, att dricksvattnet inte är förorenat, att avloppet leder till ett reningsverk och inte till sjön där mina barn badar, att domstolarna dömer korrekt, att det finns ett bolagsregister så jag kan se vem som är ansvarig, att jag kan uttrycka min mening i tal och skrift utan att åka i fängelse, osv, osv, osv, mm, mm.”

      Jag håller helt och hållet med dig, och vad är det för vits med att spendera miljardbelopp på att få till allämänna val där majoriteten av folket röstar på Muslimska Brödraskapet och liknande partier (det faktum att resten röstar på socialdmokratiska och kommunistiska partier gör ju inte saken ett dugg bättre)? Däremot får jag lite magknip när jag föreställer mig att det du säger i det jag markerat i citatet kanske en dag kommer betraktas som lyx även i vårt eget land. Jag vill inte måla fan på väggen, men det känns som att utvecklingen i Sverige inte går helt och hållet åt rätt håll.

      • cfr skriver:

        När majoriteten röstar på vad vi finner vara märkliga partier så beror det nog i allmänhet på att i sådana länder har styret hanterats av dåliga krafter. I dessa länder har man i allmänhet att välja på skitskallar eller andra skitskallar, så när första gänget skitskallar har härjat tillräckligt länge så röstar man i ren frustration in nästa gäng, bara för att komma från det första gänget. Naturligtvis har det andra gänget lovat guld och gröna skogar, men har en tendens att bli som alla andra ”politiker” i dessa länder när de kommer i förarsätet samtidigt som de fungerande institutionerna saknas.

        Ett grundläggande fel är att många av de länder som existerar idag är klanbaserade samhällen som har tvingats in ”västerländska” politiska system vilket är helt ogörligt. Världen skulle nog i många fall må bra av en balkanisering, dvs en återgång till samhällen av en sådan storlek och omfattning att tillräcklig grad av homogenitet infinner sig och därmed möjlighet till fredlig samvaro. Vem tror att Afghanistan skulle existera som land om de olika stammarna hade fått välja? Som det är nu försvaras de rådande gränserna – och därmed förarsätet i Kabul som ger makt över andra klaner – märkligt nog av den vite mannen.

        Sjukt.

        • Peter Harold skriver:

          En omständighet är att dessa ”galna partier” sponsras av Saudiarabien och därför har råd att bedriva en omfattande social verksamhet. Det är ungefär samma system som vi har i Sverige, fast där man måste rösta på rätt parti för att få behålla de skattefinansierade välfärdsinrättningarna.

  3. Cello Jr skriver:

    Cfr: Instämmer med din definition av förutsättningarna för demokrati.

  4. kallepelle skriver:

    ”Inte går åt rätt håll” avsåg Du kanske att skriva?

  5. kallepelle skriver:

    @cfr
    Är Du en dum,glappkäftad liten miljöpartist som tror att förbud är den optimala lösningen oavsett what ever? W8 är dock förvisso skräp.

Lämna ett svar till Peter Harold Avbryt svar