Man ska inte leka Gud… Man ska nog inte ens försöka leka världsförbättrare heller.

Bästa läsare!

Jag har läst en och annan dystopi, fler än jag kan minnas. Eller också har jag sett dem på film. I dessa har vi sett kloka men skeptiska människor förmanande säga att ”man skall inte leka gud” när huvudpersonen antingen skruvat ihop en varelse av Frankensteinsk karaktär, eller uppfunnit en maskin som kan ändra på vädret/tiden/naturlagen. Ofta i betydelsen att vederbörande utmanar ödet och frammanar krafter som ingen kan råda över.

Jag undrar om inte dessa olyckskorpar – som oftast får rätt – är givna karaktärer när vissa supermakters presidenter säger sig vilja förbättra världen. För snart 13 år sedan flög fyra trafikflygplan in i två skyskrapor, ett försvarshögkvarter och rakt ner i  backen (det senare förmodligen nedskjutet av flygvapnet eller flottans flyg) – samtliga plan styrda av flygkapare av saudisk härkomst.

Sedan dessa har världen inte varit sig lik. Vi fick ett krig mot afganska talibaner (inte Saudiarabien), ett krig mot Saddam Hussein (men inte Saudiarabien), ett nytt krig i Afghanistan (men inte i Saudiarabien), ett krig i Libyen (men inte i Saudiarabien), ett inbördeskrig i Syrien, Jemen och allmän oro i Tunisien och Egypten, samt flera andra ställen. Men inte i Saudiarabien.. Allt i namn av kampen mot den globala terrorismen eller för spridandet av demokrati och mänskliga rättigheter.

Idag uppmärksammar Sveriges Radio att omkring en halv miljon människor befinner sig på flykt från den irakiska staden Mosul i Irak sedan islamister attackerat och delvis ockuperat den. Tänk dig alla människor boende i Södermalm och de södra stockholmsförorterna behöva fly över Riddarfjärden, passerandes nålsögat vid Slussen, Västerbron och Essingeleden, med svarta rökpelare och krevader bakom sina ryggar. En halv miljon människor som flyr från Stockholm. Föreställ dig synen. Är detta den fred som Barack Obama påstår att hans regim levererat? Är detta de mänskliga rättigheter och demokrati som George W Bush ansåg att det var värt att gå i krig för?

Man skall inte leka Gud. Man skall inte ens leka världsförbättrare. I synnerhet inte när man inte ens vet hur världen fungerar.

Världen har inte på något vis blivit säkrare trots flera krig som följd av nine eleven med syfte att utplåna den globala terrorismen. Istället har vi skapat ännu mer terror som drabbar långt större antal än de som strök med när tvillingtornen i New York föll. 

Vi i väst är onekligen fel uppdragsgivare när det gäller att sprida demokratiska värderingar i länder som har en teokratisk böjelse.  Vi borde inte ha försökt. Men nu är skadan skedd, och därmed har vi skapat ett flöde av människor med en främmande religion som inte kan bo i sina hemländer och därför kräver att de skall få bo här istället och leva efter de värderingar som vi försökt bomba ur dem en eller två gånger tidigare…

We are soooooo fucked.

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Demokrati och frihet, Politik. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Man ska inte leka Gud… Man ska nog inte ens försöka leka världsförbättrare heller.

  1. Martin skriver:

    Jag tycker rubriken är så bra att jag inte ens läser artikeln. Hade vi haft en svensk version av ”Hear! Hear!” så hade jag sagt det.

  2. Martin skriver:

    Tillägg.
    Alltså, det finns något med perspektivet. När vi diskuterar politik. Eller, när alla världsförbättrare diskuterar. Så intar de guds perspektiv. Fågelperspektivet. Där alla vi människor är små små små myror som skall påverkas och styras och där talaren låtsas att den är opartisk. När världsförbättraren talar så låter det, om alla (vi myror alltså) bara gjorde si (världsförbättrarens maktfantasier) så skulle världen bli så (världsförbättrarens salespitch). Inget av detta är sant. Gudsperspektivet finns inte. Det enda perspektivet som finns är myrperspektivet. Vissa ovanligt lömska och illsluga myror förklär sitt myrperspektiv till gudsperspektivet för att kunna lura och förtrycka oss andra.

    • Peter Harold skriver:

      Ja, jag satt i morse på bussen och lyssnade på första halvan av ett föredrag om den ekonomiska krisen i USA år 1920-1921. Det var en kortvarig kris som uppstod i samband med att trupperna återvände hem från kriget i Europa och skapade en hög arbetslöshet. Den dåvarande presidenten Wodrow Wilson var dock svårt sjuk och hade inte energi att ägna sig åt att planera för federala insatser i kampen mot arbetslösheten och den ekonomiska krisen. Detta ledde faktiskt till ett regimskifte i Vita Huset, och republikanen Warren Harding tog över. I brist på agerande från Wilson-administrationen satte hadring samman en hjärntrust med industrimän som började skissa på hur den federala regeringen skulle kunna få hjulen att snurra och ekonomin att börja växa. Men innan de hann genomföra dessa reformer hade USA:s ekonomi börjat återhämta sig, varvid det följde flera år av ekonmiskt välstånd utan att regeringen hade behövt genomföra sitt ”välgörenhetsliknande” program. En av anledningarna till att återhämtningen ledde till högkonjunktur var också att man inte gav sig i kast med några kostsamma krig.

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s