Är det inte bakvänt att grad av konstnärlighet skall reglera yttrandefriheten?

Bästa läsare!

Jag har i ett förstrött ögonblick studerat reaktionerna hos gammelmedierna över att konstnären Dan Parks ånyo arresterats med det juridiska rekvisitet ”hets mot folkgrupp”. Tillslaget lär ha skett på en galleria i Malmö med flera polispatruller och upprättade av avspärrningar omkring the crime zone, varvid den misstänkte gärningsmannen fördes till häktet för att förhöras.

Med all sannolikhet är Dan Parks utställning fylld med stötande alster. Akvareller med sommarängar är inte riktigt hans grej såvitt jag kan förstå utifrån vad jag sett på nätet tidigare.

Det påstås att Dan Park skall ha gjort en skylt med texten ”Sluta kränk mig – jag är ingen neger” eller någonting liknande. Låt oss utgå från detta som exempel i mitt följande resonemang.

I mina ögon är det tämligen lätt att identifiera just det budskapet som satir. Till och med tankeväckande satir. Betraktarens reflektion är nog i de flesta fall att inte ens negrer skall vara föremål för kränkningar; på så vis projicerar Dan Park med sin satir en skuldkänsla som faktiskt framkallar betraktarens sympati med negern. Alltså tvärtemot det sagda på skylten.

Att vi som tar emot budskapet gör ett omvänt ställningstagande är en av finesserna med provokationer. Det behöver man inte ha gått fem år på universitetet för att lista ut. Det går också att göra andra tolkningar av budskapet om man vrider och vänder på det; man kan fråga sig varför den som fäller yttrandet ”Sluta kränk mig – jag är ingen neger” känner sig kränkt? Konst skall inte ses som ett ensidigt påstående, utan det skall trigga igång betraktarens tankar.  Men det verkar som att eliten inte vill att vi skall tänka själva den här gången.

Inom gammelmedierna framförs det från diverse kulturknuttar och åsiktsgeneratorer att Dan Parks alster inte kan skyddas av ett anspråk på konstnärlig frihet. Erika Treijs i SvD  framför en regel om att:

Det institutionella konstbegreppet, innebär att vad som är konst definieras av etablerade institutioner i konstvärlden […].

Och det är här jag vill påtala att diskussionen plötsligt men inte oväntat fått fel fokus.

Treijs med flera försöker här fäkta Dan Parks ”smutskonst”ut ur de fina gallerierna, anförandes att ”hets mot folkgrupp inte hör hemma i den arena som utgör konstnärsvärlden.” Det Treijs anför är att man måste ha godkänt av någon att få ställa ut som konstnär. Ett slags certifikat för att man för ut rätt sorts åsikter. Den konstnärliga yttrandefriheten regleras enligt Treijs av ”etablerade institutioner i konstvärlden”. Ja, sett ur ett skråperspektiv kan det mycket väl vara på detta vis. Men alla med förnuftet i behåll inser ju det orealistiska att yttrandefriheten skall medges enbart på villkoret att ett alster kan graderas på en skala utifrån konstnärlighet.

Därför måste frågan om Dan Parks grafiska manifestationer lyftas bort från konstperspektivet. När jag gör detta i min tankevärld finns det ingen skillnad mellan Dan Park, Lars Vilks, Albert Engström, Fritz von Dardel eller Hans Lindström jämfört med vilken annan medborgare som helst. Vi måste alla har rätt till oinskränkt yttrandefrihet, på samma sätt som en meningsmotståndare skall ha sin rätt att säga vad den vill om sin antagonist.

Att villkora rätten till yttrandefrihet utifrån grupptillhörighet (konstnär, invandrare, infödd, religionsutövare, politiker, etc) är ett brott mot lex naturalis. Vi skall alla envar ha rätten att provocera och förarga, vare sig vi målar tavlor, skriver blogg eller gör filmklipp. Vad vi behöver i vår värld är mer yttrandefrihet, inte mindre.

Nej, nu skall jag ut och gå i en sommarhage. Lev väl, medborgare!

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Demokrati och frihet. Bokmärk permalänken.

11 kommentarer till Är det inte bakvänt att grad av konstnärlighet skall reglera yttrandefriheten?

  1. martin skriver:

    Hm, jag tolkar det som att det är chockladbollen som inte ville bli förknippad med afrikaner? Logiken i bilden är att det går att argumentera mot ordet ”negerboll” från andra hållet, förbudet mot ordet negerboll blir då kränkande på riktigt eftersom anledningen är att vara neger är så dåligt att vi inte bör utsätta ett omtyckt bakverk för en sådan förödmjukelse? Poängen kanske är att när man sett och förstått bilden blir det mer dubbelt och konstigt att undvika att använda ordet ”negerboll”. Gör jag det för att jag inte vill kränka? Eller för att jag är fördomsfull?

    Dan Parks bilder ÄR kränkande. Men oftast riktas udden mot media. Och mot de tabun som etablissemanget lyckats tvinga på oss. Tror jag, men det är svårt att veta.

    • Peter Harold skriver:

      Jag gissar på samma sak som du vad gäller Dan Park. En finess med all konst är att den inte begränsar sig till enbart upphovsmannens syften. Vi alla som älskar musik vet hur en musikvideo kan förstöra vår mentala bild av melodin.

  2. martin skriver:

    På sätt och vis bevisar Dan Park att ”neger” i negerboll var deskriptivt snarare än nedvärderande. Jamenar, varför skulle någon döpa ett bakverk till något nedvärderande? OM ”neger” i negerboll var nedvärderande så skulle dan parks ”Sluta kränk mig – jag är ingen neger” vara logisk. Och det är den inte. Och om ”neger” i negerboll var deskriptivt snarare än nedvärderande så avslöjas kultureliten med sin brännmärkning av ordet negerboll som klåfingriga, maktfullkomliga nyspråkare som bara vill sätta sig på oss vanliga människor för att de kan. Rent maktmissbruk.

    • Peter Harold skriver:

      Ja, eftersom det anses vara en positiv upplevelse att äta negerbollar (så länge det inte är halva dagiset som klämt ihop dem) så är det ju underligt att man skulle uppkalla bakverket efter något som är dåligt. Så jag kan inte negera att din sistnämnda teori stämmer med sanningen; det finns alltid en iver att tvätta bort det som inte är passande i språket. Och samtidigt blir dessa vardagsord mer värdeladdade. Vilket i slutändan leder till att ett annat ord inte heller kommer accepteras i framtiden.

  3. Jern&Betong skriver:

    Förutom att applådera och hålla med vill jag uppmärksamma skrivningen ”säga vad den vill”. ”den” är den könsneutrala termen som gör ”hen” överflödig och har använts i svenskan många hundra år.
    Orden neger och zigenare ska förbjudas för att de av någon outgrundlig anledning fått dålig klang. Andra som får hjälp med sina lyten är de ofärdiga krymplingarna. De fick den fina latinska beteckningen invalid. Men när deras situation inte blev bättre av det fick de bli handikappade. När de inte blev friskare av det heller uppgraderades de till rörelsehindrade vilket fick konsekvenser för DHR vars målgrupp försvann.
    Så här håller det på och vilken dag som helst kan man förvänta sig att även politikerna och journalisterna ska få skinande nya obefläckade titlar. Är folkkommisarier taget?

  4. Cello Jr skriver:

    Touché, som vi musketörer plägar säga!🙂

    Yes, I’m on a new blog!

    • Peter Harold skriver:

      Det var en rolig blogg! Välkommen i Internetbruset! 🙂

      Jag försökte kommentera under tråden ”Den globala uppvärmningen är här” där alla dansar twist – killarna i kostym. DEt ser varmt ut. Å andra sidan blir jag svettig bara av att gå till köket för att göra frukost…

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s