Det var ju gulligt. Men jag är glad över att mina föräldrar inte bjöd in ett kompani främlingar under sommarlovet

Bästa läsare!

Kungahuset. Jag brukar fundera på vad en nysvensk tänker när han eller hon hör ordet. Det låter som att det är en byggnad. Visst, de i kungahuset bor i slott, och slott är onekligen byggnader, även om vissa slott är senap.

Men det svenska kungahuset är definitivt inte ett hus – även om det förvisso äger flera – utan istället ett varumärke. Och ett så pass stort varumärke att det förmodligen kan lyckas stämma vilken högljudd person som helst som ropar ” – Jag är kung i baren!”. I vart fall lyckades hovet att få Twitterkontot @kungahuset som tillhörde en privatperson nedstängt och överlåtet, för att ”undvika missförstånd”.

Om de kungliga börjat twittra ännu vet jag inte, men deras pressavdelning är i vart fall representerade på Facebook där man lagt upp följande postning:

sb estelle träffar FUBJag var lyckligt ovetande om vilka FUB är, men på hovets hemsida står det att det är en organisation som hjälper barn och vuxna med funktionsnedsättning.

Mm, det kanske ringer en klocka i tunelbaneresenärens huvud när jag nämner detta, ty FUB har haft en reklamkampanj i kollektivtrafiken under sommaren. På nätet kan man läsa att FUB finansieras huvudsakligen genom landstingen (i Göteborg kallas det för ”regionen”).

Ni, kära läsare, anar säkert i vilken riktning jag ämnar stövla på när jag nämner att FUB drivs med skattemedel och gör reklam i tunnelbanan, men jag hoppar över de aspekten idag. Jag har ännu inte gjort en analys om huruvida FUB genomförde sin reklamkampanj i hopp om att få fler privata donatorer, eller om man använde en massa skattepengar för att göra skattebetalarna införstådda med att det är dessa som betalar för FUB:s verksamhet. Och f.ö. kan det också vara så att FUB:s funktionärer gör ett bra jobb för sina klienter, även om jag känner mig lite skeptisk till alla organisationer inom välgörenhetsindustrin som marknadsför sig hellre via reklam än att överlåta åt djungeltrumman att sprida budskapet om ens förträfflighet. Därför gör jag inga påhopp på dem idag.

Nå, tillbaka till Kungahuset där kronprinsparet och deras dotter Estrella nu haft gästabud på Soliden (tror jag; det är väl dit de brukar fly från vardagsstressen på slottet i Haga?).

Det känns märkligt. Jag försöker föreställa mig själv på den tiden då jag tultade fram iförd blöja och rev och slet i allt jag kunde lägga händerna på. Ja, eller till och med året efter potträningen (fortfarande rivandes och slitande i allt mina fingrar nådde, nu med större framgång och räckvidd). Jag undrar hur jag skulle ha reagerat ifall min mamma och pappa släppte in ett kompani med främlingar i vårt hus, bortsett från att vi bodde i lägenhet då.

Visst, det är den där världen Estrella växer upp i. Långt från en tvåa med radonhaltig luft och kattpiss i trapphuset. Men ändå känns det lite tvivelaktigt att denna familj används som en slags trofé för föreningslivet, hur fördelaktigt det än är att flytta från det ena slottet till det andra beroende på rådande årstid.  Å andra sidan är ju kung Kalle en trofé som visas upp av hans kompisar i näringslivet…

Som sagt, kungahuset är ett varumärke. Som Solstickan, Barnängen och Vademecum. D.v.s. bevarade i svenska folkets minne och medvetande, men endast till nytta för de få medborgare som ännu förlitar sig på de gamla varumärkena. Ty de flesta använder ju faktiskt cigarettändare från BIC, tvättar händerna med flytande tvål från Bliw och borstar tänderna med Pepsodent eller Colgate.

Någon vill måhända försvara kungahusets existens samt renommé med att de trots allt hjälper oss att ge nationen dess identitet. I så fall ligger vi illa till… Att bygga en nations identitet på en enskild familjs uppträdande och uppförande är i mina ögon ett riskfyllt projekt. Om inte annat kräver det en hel del manipulation för att nämnda familj skall fortsätta att framstå som ett gott varumärke… eh, jag menar, ett gott föredöme.

Jag läser därför förstrött i ett examensarbete på Lunds universitet om ”den svenska identiteten”.

De tre uppsatsförfattarna har ställt den varumärkesidentitet som Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet (NSU) bekläder vårt land med i jämförelse mot vad studenterna själva har identifierat utifrån sina uppskattningsmetoder (som de lärt sig på universitetet). De har kommit fram till den kritiska slutsatsen att nämnden (som lyder under regeringsförvaltningen) ”saknar mycket av det som är karaktäristiskt för Sverige”.

Jag skall inte gå in på detaljer kring vad Lundafolket anser saknas i myndighets-Sveriges bild av nationen. Jag tycker de rena teknikaliteterna är desto mer spännande. Hör här!

Det uppsatsförfattarna kommer fram till är att det inte går att uppskatta nationens varumärke på samma sätt som man rankar ett företag eller en organisation. Ty företagen/organisationerna har ett givet utbud av produkter eller bedriver en avgränsad verksamhet eller fokuserar sig kring ett ganska väldefinierat budskap. Faktorer som är lätta att identifiera.

Som nation valideras dess varumärke istället utifrån en mängd inte alltid så enkelt mätbara faktorer; landets plats, dess attraktioner, dess befolkning, naturtillgångar, historia, landets kultur, språk, det politiska samt det ekonomiska systemet. Med andra ord, det är det beryktade helhetsintrycket som avgör. Och uppfattningen om ett land baseras mest på en känsla. Vilket är logiskt eftersom de flesta faktorer här ovan inte är mätbara. Dock erfordras en viktig aspekt för att man skall få en tydlig bild av ett land och få en känsla för den nation man betraktar; de utomstående (t.ex. turister, affärspartners, etc.) skapar sin bild av landet utifrån stereotyper. Ja, du hörde rätt – stereotyper!

Det intressanta är att vi i Sverige har både opinionsbildare och lagstiftare som vill förhindra/förbjuda medborgarna att återge stereotyper. Men utan en generell bild av hur en svensk är blir också bilden av Sverige ofullständig. Vilket gör  varumärket Sverige mindre väldefinierat om det vore möjligt att exkludera bilden av en svensk. Stereotyperna skapas alltid av betraktaren som en reflektion av verkligheten. Men politikerna har gett sig fan på att förändra verkligheten. Eller åtminstone förvägra alla rätten att skildra verkligheten.

Det är lite grann därför som en person kan hamna i fängelse ifall han klottrar en skämtteckning med en hebré med stor näsa sittandes i bankirens kontor, eller en profet med 9-årig fru, eller en afrikan med stora läppar, samtidigt som samhällets ondska kan ostraffat beskrivas av andra som ”kostymklädda vita medelålders oartiga män som cyklar i Stockholmstrafiken”. Samtliga exempel är stereotyper. Vi har stereotyper till allt; ber jag dig att föreställa dig kaninens liv så tänker du genast på ett pälsbollar som knaprar i sig grönsaker och har sex utom när de äter eller sover. I själva verket tycks de flesta kaniner tillbringa den mesta tiden liggande i skuggan och ta det lugnt medan de kontemplerar över hur de skall erövra världsherraväldet…

Ok, det här blev en utsvävning från kungahuset. Jag tycker ändå att det är märkligt att babyprinsessan skall utsättas för dylika kalas med en massa främmande ansikten, vare sig det är förvirrade professorer som vet allt om Bernadotternas rötter men inte för sitt liv kan minnas vad kronprinsessans make heter; upphöjda konstnärer med självaktning som spottkobror; eller framrullade undersåtar som måste ha assistenter som torkar deras drägel. Eventuella likheter mellan ovan beskrivna egenskaper och eventuell existerande person är en ren tillfällighet. Utom i det sista fallet, om vi skall tro Kungahusets Facebook-post. Nä, jag är inte sympatisk. Och det har jag aldrig påstått mig vara…

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Filosofi. Bokmärk permalänken.

11 kommentarer till Det var ju gulligt. Men jag är glad över att mina föräldrar inte bjöd in ett kompani främlingar under sommarlovet

  1. Anna skriver:

    Gulligt var ordet. Gulligt är motsatsen till att bo intill en gruppbostad. Om medlemmarna kungafamiljen hade bott vägg i vägg med de gulliga hade jag inte haft något att emotsäga i det här fallet. Men det gör de ju bevisligen inte. Det gör däremot jag och sonen. Inklusive en vägg som särskiljer kvarterets elcentral som försörjer hela kvarterets elförsörjning. Det är lätt att vara generös när det gäller en kvarts eller trekvarts eterunderhållning för att säkerställa rikets kravmärkta krav på säkerhet (vet inte vad jag skriver just nu för att jag är så hög på att få besked på att vi kommer att få FLYTTA) men jag vill betona att jag har starka bevis för att kungahuset inte har en aning om hur det verkligen ÄR att bo bredvid de gulliga utvecklingsstörda. Det har däremot deras föräldrar som placerat de där istället för hemma?

    • Peter Harold skriver:

      En sak är säker: grattis till flyttbeskedet. Se nu till att inte hamna ur askan i elden! 🙂

      • Anna skriver:

        Tack! Denna gång tänker jag inte riskera att hamna fel igen. Det är egentligen inte så konstigt att de få hyreslägenheter som blir lediga, med stor sannolikhet är lediga av en orsak. I detta fall flera orsaker. Nu har vi ett helt annat utgångsläge eftersom vi byter en blivande bostadsrätt och kan plötsligt välja och vraka… Nu kan det inte bli fel. Om allt går som det ska flyttar jag och sonen tillbaks till tvärs över gatan där jag flyttade ifrån ett altför trångt boende (25 kvadrat). Passade bra för mig som ändå bara sov hemma, men passar riktigt illa för familjeliv. Mina grannar bor kvar, förutom flygvärdinnan som också fått barn. Det är helt galet hur mycket bostadsmarknaden kan ställa till det i ens liv.

        • Peter Harold skriver:

          No kiddin, jag har levt med fru och barn i 40 kvm. Lägg därtill att jag började mitt boksamlande redan som 20-åring så kan du ana hur det är på det här torpet. Jag skall dock erkänna att jag var lite avundsjuk på en kamrat som ynglade av sig och fick en större lägenhet av kommunen och dessutom bidrag för det, och att hans jobb bestod av att gå hem och sitta och röka hos gamla människor. Inte för att jag var sugen på att röka, men det kändes som att vi levde efter olika principer han och jag.

          • Anna skriver:

            Åh -herregud! Uff! För jävligt att det inte kan vara som på det glada 60 eller 70-talen då värdarna verkade kunna tillgodose barnfamiljers behov vid tillökning. Alla gamla tanter jag gått hem till har vittnat om att de själva eller den eller den alltid fått större av samma värd när behov uppstått. När jag tänker efter var jag rätt fundersam och avundsjuk på en kompis jag var hemma hos som hade fått en lgh från socialen belägen mitt på st.eriksplan. Den var inte så stor men dock större än min första etta på gärdet med kokvrå. Det var i slutet på 80-talet och hon hade fått den eftersom hennes föräldrar bodde i gävle. ? Jag var 20 och hade fått flytta runt i andrahandskvartar i flera år och hon var lika gammal ungefär. Hon hade inget jobb medan jag jobbade med 3 olika jobb på den tiden. Socialen betalade hennes hyra och hon höll på med en massa dumt skit som att köpa svart sprit och röka fulhasch. Tack för påminnelsen- det var nog inte så mycket bättre förr ändå! Skillnaden är väl bara att det tillkommit fler grupper som staten prioriterar. Då var det gävlefamiljer med problem. Nu är det syrianer med problem. Hur vore det att lösa problemen för oss som KAN sköta oss själva, bara man fick lite påputtning i uppförsbacken? Det är som att man från statens sida liksom hyser agg till en- som om de liksom VILL putta en nedför stupet så att de kan sortera vilken grupp man egentligen tillhör?

            Man undrar vilka sadistiska motiv som döljer sig bakom egentligen. Själv har jag aldrig blivit riktigt så här illa behandlad någonsin. Men det är väl för att man är så uppenbart föraktfull för de riktlinjer de uppenbart följer. Det är inte i ens bästa intresse att vara öppen med sånt. Det är väl egentligen samma sak för dig på den tiden det begav sig, som när du bodde med familjen på 40 kvadrat. Uppfyller man inte det ömkansvärda måttet så gör man inte.

            • Peter Harold skriver:

              Ja, det besked vi fick var att vi med våra dubbla inkomster kunde skuldsätta oss och flytta till en dyr BRF. Medan vår kedjerökande bekant… Nä, jag orkar inte fullborda mitt svar här. Är fortfarande sur.
              😉

  2. Anna skriver:

    Ytterligare en reflektion på det ”svenska” : Jag var på Gröna lund i fredags. Det var andra gången jag var ute på stan på en fredag. Förra gången var jag och sonen hos en kompis på Södermalm och gick av medborgarplatsen. Om du vill undvika muslimer förselår jag att INTE gå ut på stan en fredag. Man skulle kunna tro att man befinner sig i en muslimsk stad med västerländska inslag- inte tvärtom. Det är skrämmande hur många muslimer som är bosatta här. Hemskt!

    • Peter Harold skriver:

      Södermalm, fredagskväll. Hm, det låter som hemgång från Södermalmsmoskén efter fredagsbön. Ja, att hålla sig borta från dem är väl en oblodigare variant av att bli bortkörd…

      • Anna skriver:

        Kan inte peter kellerman eller vad han heter som skriver Rocky- fantisera lite om det här moderna scenariot… Han som alltid beskriver sitt Södermalm enligt stereotyper. Alla seriemagasin bygger väl på stereotyper… Kanske därför de inte säljer så bra. Vad gör Kellerman i dag, Tecknar för ETC?

        • Peter Harold skriver:

          Martin heter han. Nej, jag tror att han är alltför PK, även om många tror att han inte är det. Minns hur feltolkat hans skämt om judar blev av tidningen han jobbade åt.

  3. Anna skriver:

    Det jag menade med Gröna lund och fredagar (varför är inte alla tankeläsare?) är just kopplingen till det du skrev precis- att man förbjuds känna sig störd i stereotyp-bilden av sin uppväxtmiljö. Att jag känner mig djupt störd i helhetsbilden jag förväntar mig av gröna lund-besöket. I would like a refund!

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s