Tillbaka till papper och anteckningsböcker

Bästa läsare!

När jag var på ”spionkurs” fick jag kännedom om en rad saker som känns lite obehagliga. Men oron är ganska lätt att skaka av sig genom att konstatera att det är tur att jag som är en så genuint god människa inte kan orsaka skada trots min kunskap om hur jag skall bära mig åt för att kränka någon annan människas personliga integritet. Ok, ni får bestämma själva om det skall vara en ironi-tagg kring föregående mening eller inte, kära läsare.

Det har uppmärksammats i amerikanska medier att CIA spionerat på ett senatsutskott som tagit på sig uppgiften att granska påståendena om att CIA bedrivit tortyr och även studera hur effektivt det var med denna metod.

Eftersom anklagelserna kunnat verifierats har CIA krupit till korset och erkänt att fem agenter, två åklagare och tre IT-tekniker tillförskansat sig information på otillbörligt sätt från utskottets databas [källa]. Men ingen kommer att åtalas. I vart fall ingen högre uppsatt chef.

Många vänner av Bodströmsamhället och apologeter av massövervakning har fnyst åt vittnesmål från t.ex. Edward J Snowden som berättat att han under sin tjänstgöring för NSA kunnat ta sig in i vilket e-postkonto som helst. Händelsen med CIA:s spionage mot det amerikanska senatsutskottets databas visar att han hade rätt.

För alla IT-konsulter som lovar att det s.k. molnet är det bästa som hänt sedan upptäckten av skivat bröd ställer jag bara frågan: varför skall jag tillgängliggöra mina data för vem som helst och dessutom betala en dyr kostnad, när jag lika gärna kan lägga allt på min hemsida och ändå få det stulet gratis? Jag brukar oftast få svaret: ” – Du har nog inte förstått det här…” och får uppräknat alla krypteringar som företaget använder. Jag har hittills inte varit oartig och svarat: ” – Tre bostäver: N – S – A.” Men jag har haft god lust.

Historien om CIA:s intrång… f’låt, jag menar ”otillbörliga tillträde” i senatsutskottets databas har nu fått en ny tvist i dessa dagar.

Efter att spioneriet i databasen avslöjades började CIA istället att tjuvläsa senatsanställdas arbetsmejl! Det påminner mig om hur jag som liten blev tillsagd att inte klättra upp i skafferiet för att stjäla sockerbitar, varvid jag istället började dricka ur sirapsflaskan istället. Om du tycker att det låter äckligt, kära läsare, skall du betänka min reaktion då jag något år senare blev varse att både min lillasyster och min lillebror också sörplade sirap i hemlighet direkt ur samma flaska som jag. Uäck! Nå, min poäng är att man knappast kan påstå att CIA uppvisat ett förbätterligt beteende när man ertappats med näven i ena syltburken för att direkt stoppa ner andra handen i kakburken.

(By the way, vad heter det när man dricker sirap i hemlighet? Lönn-sirap…! Hirr, hirr.)

Jag skall avsluta detta blogginlägg genom att komma till den angelägna och efter allt detta så välbehövliga poängen.

Om säkerhetstjänsten i USA spionerar på sina egna politiker och förtroendevalda, vad sker på mostavarande nivå här i Sverige? Det är väldigt tyst om saken. Oroväckande tyst. Det jag lärde mig på ”spionkursen” (som givetvis hade ett annat tema, men jag väljer att provocera lite här) var att med IT-teknikernas bistånd kommer man åt vad som helst. Vid valrörelserna är det bekant att amatörspionerna jobbar hårt med att komma åt motståndarnas strategier. Någon som tror att svenska staten inte har något intresse av att veta hur etablissemangets ”fienden” tänker och konspirerar? Tänk om i så fall.

Nu skall det i och för sig tillstås att det största hotet mot det politiska etablissemanget inte finns inne i riksdagen. I mycket står de åtta riksdagspartierna för åtta varianter av kollektivism och en grundläggande fientlighet mot den personliga friheten. Med risk för att jag säger för mycket så vågar jag nog påstå att nästa generation av ”samhällsomstörtare” kommer utgöras av libertarianer och samvetsgranna liberaler. Dessa kommer att hota betongpartiernas existens och maktinflytande. Inte på det sätt som den autonoma stenkastarvänstern eller de marscherande nationalisterna vill göra, utan istället genom att värna om individuell frihet. Vi kommer att ersätta den vallade valboskapen med ett medvetet och vaket folk. Och det första vi skall vara medvetna om är att etablissemanget vill stoppa denna utveckling.

Under tiden har jag återgått till att formulera mina tankar i anteckningsböcker och lösa pappersark. Jag rekommenderar andra som har värdefulla tankar att göra samma sak.

Hälsar eder Peter Harold

P.S.
Jag är inte i Ängelsberg.
D.S.

 

 

 

 

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Tillbaka till papper och anteckningsböcker

  1. Anna skriver:

    Jag hoppas att du har rätt i dina förhoppningar om den framtida generationen. Vad jag sett hittills av den framtida generationen är inte så förhoppningsfullt. 20-åringarna i dag är ju rätt curlade? Tänker på att dj´s spelar på mesig volym men ändå har öronpropparna nertryckta i öronen, cyklister bär hjälmar med nackskydd och jag vet inte vad… Får skjuts hit och dit och törs inte ens knarka ordentligt förrän kompisen ringer BRIS eller mariapol.

    Jag vet inte jag. Måste man inte ramla en massa gånger för att lära sig? Förlåt att jag masskommenterar dig, har inget bättre för mig. Men nu ringde det på dörren.

  2. Jern&Betong skriver:

    Post-Snowden beställde ryssarna ett större antal skrivmaskiner från Tyskland. Jag har två.

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s