Och vem har då ansvar för att vi lever i en orolig tid, Carl Bildt?

Bästa läsare!

Sveriges utrikesminister Carl Bildt befinner sig i Sverige. Eller befann sig här, åtminstone för en stund sedan. Regeringsplanet tycks ha mycket att göra när han är i tjänst. I vilket fall som helst har han haft tid att skriva om sin medverkan i den svenska valrörelsen medan han åtminstone fysiskt varit i Sverige. Han nämner saken i det inlägg som bär titeln ”Ansvar i en orolig tid”:

I onsdags kallade finansminister Anders Borg och jag till pressträff för att informera om att en betydligt mycket mer bekymmersam bild i omvärlden i olika avseenden kommer att ställa nya krav också på Sverige.

Och det kan ju anses rimligt att detta också redovisas i en valrörelse som ju skall handla om framtiden.

I fokus var de starkt ökade kostnaderna för ett starkt ökande antal flyktingar som söker sig till Sverige.

Som bekant har statsminister Reinfeldt gett besked om att det inte finns något mer reformutrymme i svensk politik eftersom vårt flyktingmottagande är prioriterat. Förutom att vi väljare alltid försäkrats med att ”vi har råd med flyktingmottagandet eftersom vi är ett rikt land” så går mina tankar till en annan valrörelse där en moderatledare hade fått kalla fötter inför den förestående mandatperiodens utmaningar. Jag tänker på valet 1991 då dåvarande M-ledaren Carl Bildt offentligt sade att situationen för landet var så pass illa (efter det socialdemokratiska vanstyret, min anm.) att han och Westerberg helst skulle vilja lämna walk-over om det varit möjligt. Déjà vu?

Jag vill inte förringa statsministerns humanitära vilja, men nu tycks tesen uppdaterats till ”vi har bara råd med flyktingmottagandet”. Vilket inte direkt är vad alla arbetslösa ungdomar vill höra. Knappast deras föräldrar heller som skulle vilja få ut kidsen så att det går att leva ett lugnt liv som äldre (t.ex. bygga om hobbyrummet nere i källaren till en bondage- och tortyrkammare för gruppsexlekar, eller vad man nu gör när man blivit medelålders).

Budskapet torde också oroa boende runt om i svenska ålderdomshem där gamlingarna tydligen hög grad är undernärda och riskerar att dö av svält. Kommunerna runt om i landet sväljer säkert bitterheten i tystnad för att inte fiska i grumliga vatten, men bostadsbrist och ett dramatiskt ökat behov av fler elevplatser är ett faktum nu även i mindre samhällen där vissa lycksökande entreprenörer med statens hjälp tjänar pengar på både flyktingarnas och statens egen olycka. Efter att i årtionden piskats med regeln att inte ställa utsatta grupper mot varandra så finner vi dessvärre att det är precis detta som sker för att kommuner och landstig skall kunna få ihop sina budgetar. Sådan ser verkligheten ut idag.

Det finns sätt att råda bot på detta, men utrikesministern har en alldeles förträfflig rubrik i nyss nämnda blogginlägg. Ansvar i en orolig tid.

Vems är detta ansvar? Ja, vi har fått klart för oss av regeringen att det är svenska folket – skattebetalarna – som skall ta ansvar. Vi skall öppna både våra hjärtan och våra plånböcker. Vi förväntas ha tålamod, vilket bör betraktas som ett icke förpliktigande löfte om att vi skall få något gott tillbaka. Av en händelse betraktar jag utrikesministerns rader om detta som det närmsta jag kommit ett bindande löfte på spåren:

Att Sverige också ekonomiskt gynnas av invandringen i det lite längre perspektivet hindrar ju inte att olika aspekter av mottagandet i det korta perspektivet kostar pengar.

Det är här man kan ställa sig frågan: Är de som förlorar ekonomiskt på den expansiva flyktingmottagandet idag desamma kommer att gynnas av dagens händelser i framtiden? Här vet jag att det politiskt korrekta svaret skulle lyda i stil med: ” – Man kan faktiskt inte se saker och ting på det viset, Peter. Dessutom handlar det i första hand om en humanitär katastrof”. Vilket är en omskrivning för ordet ”nej”. För att inte verka oartig går jag härmed vidare i mitt resonemang kring ämnet ansvar i en orolig tid. För jag anser nämligen inte att ansvaret skall ligga på skattebetalarna.

Med detta vill jag åberopa en i min barndom frekvent uttalad anklagelse. ” – Den som nämnde det, den klämde det.”

Det betyder i det här fallet att ansvaret för att vi lever i en orolig tid knappast kan vara skattebetalarnas. Nej, ansvaret ligger hos den politiska eliten. Och av en ren händelse har faktiskt vår utrikesminister spelat en mycket viktig roll i att vår omvärld är väldigt orolig.

Jag har redan berört ämnet bl.a. i en annan postning [länk], vilket till min förvåning uppmärksammades i ryska medier, men faktum är att utrikesminister Carl Bildt inte agerat på ett sådant sätt i sitt ämbete att han främjat fred, avspänning och politisk stabilitet. Istället har han ganska ogenerat agerat helt och hållet på ett sätt som verkar vara dirigerat av Vita huset. I ärlighetens namn skall jag nog inte formulera mig på det viset, ty även Vita huset har samma slags knähundsroll som vår egen käre utrikesminister, där andra mer folkskygga men inflytelserika intressenter drar i tåtarna så att vi i ena stunden står inför revolutioner i Nordafrika, för att strax därpå ha inbördeskrig i Syrien och hot om ett krig mellan Israel och Iran, liksom en politisk statskupp i Ukraina som splittrar landet och utsätter flera provinser för inbördeskrigsliknande förhållanden. Om den saken har jag också bloggat om. Där har jag även skrivit om Rysslands roll. [länk]

Jag tror inte att de gigantiska flyktingströmmar som följer varhelst CIA varit verksamma är en planerad konsekvens, även om misstanken gnager i bakhuvudet. Men jag tror inte heller att man är besvärade över att miljontals människor tvingas på flykt för att man skall rensa bort en president som vill sälja sitt lands olja i annan valuta än US-Dollar. Nej, detta är ingen konspirationsteori. Även ansvariga politiker talar öppet av vikten med att försvara dollarn som reservvaluta. Det ligger stora ekonomiska intressen bakom de oroligheter vi ser utspela sig under den epok då USA letts av en president som belönats med Nobels fredspris. Och sakernas förhållanden bekräftas av den ensidiga retorik som kommer från Obama, Kerry, McCain och Bildt, och som utan saklig analys och behövligt ifrågasättande förmedlas rakt ut till de inte lika insatta nyhetskonsumenterna. Politiskt sett lever världens alla Carl Bildtar i en guldålder där man har massor av kriser som inte får gå förslösade.

Men USA:s säkerhetspolitik är inte enbart grunden till att vi lever i en osäker värld. Politiken hade nämligen inte varit möjlig utan det system vi har idag där pengar skapas ur den tomma luften. P.g.a. detta kan militärkomplexet försörjas med mångmiljardbelopp som läggs på den brant uppåtgående statsskulden (därför har USA:s armé råd med att lämna betydande andel av sitt krigsmateriell kvar i de länder som man bombat till underkastelse, som t.ex. Irak där Islamiska Staten far fram i amerikanska tanks och hyr legosoldater för gigantiska summor biståndsdollar). För att detta korthus skall hålla, och för att storbankerna inte skall falla ihop, måste man påverka världen så att dollarn fortfarande förblir den globalt sett viktigaste valutan.

Vi har alla förutsättningar att själva kunna gå denna olycksaliga väg i vårt eget land, t.ex. genom att frestas med ett löfte från den politiska vänstern i stil med ” – Vi har råd med både flyktingsmottagning och kostsamma reformer så att alla får guld och kan leva i gröna skogar”. För där kan vi mycket väl hamna under och efter valet.

Sverige behöver en utrikesminister som kan ge landet en roll i världspolitiken som har betydelse. Sverige behöver en excellens som kan våga ifrågasätta stormakternas vandel och maktambitioner – och även stoppa dessa. Detta är nödvändigt, ty det är du och jag som får betala, och miljontals människor som drivs från hem och bo p.g.a. att våra utrikesministrar inte tjänar sitt eget folk i första hand. Tyvärr tror jag inte att något av de åtta tävlande partierna i årets val har någon sådan kandidat som är lämplig att rösta på.

Hälsar eder Peter Harold

OBS! LÄS GÄRNA även den här artikeln av den holländske journalisten Karel van Wolferen som visar hur ensidiga europeiska medier rapporterat om Ukrainakrisen, inte minst i skenet av nedskjutningen av Malaysian Airlines MH17. [länk]

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Demokrati och frihet, Politik. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Och vem har då ansvar för att vi lever i en orolig tid, Carl Bildt?

  1. Benny H skriver:

    Läste precis att utredningen av MH17 med största sannolikhet kommer att hemligstämplas. Man kommer bara att släppa delar av materialet enligt uppgift. Regeringen i Holland har tydligen flaggat för att alla data inte kommer att släppas vilket ju tyder på att varken rebellerna eller Ryssland har haft något med MH17:s nerskjutning att göra, utan det är nog ukrainarna som bär skulden. Och detta kommer givetvis att vara obekvämt för Obama, Carl Bildt, Kerry och andra politiker som pekade ut Putin som skyldig. Sanningen behövs tydligen inte när den skyldiga sitter i Kiev och Washington resonerar man i Holland. Tyvärr så lever vi i en värld där sanningen är ointressant om den inte passar ens egen agenda. Jag är inget större fan av Putin som nog inte förstår det här med hur demokrati fungerar, men man undrar ju om våra s.k demokratiska politiker förstår det heller. Och har man på lösa grunder anklagat Putin, och det visar sig att han är helt oskyldig förväntar man sig en offentlig ursäkt från Carl Bildt, men det lär nog aldrig hända. Jag hoppas verkligen att dessa uppgifter bara är rykten och att Malaysia trycker på Holland för att släppa allt material till offentlig granskning. Nu är man ju så luttrad av alla lögner från tidigare händelser så man börjar redan misströsta om vi någonsin får reda på vad som egentligen hände. I alla fall inte de närmaste tio åren.

    • Peter Harold skriver:

      Jag har gått genom Carl Bildts uttalanden på hans blogg om skuldfrågan till MH017, och han har formulerat sig så listigt som politiker gör med ”mycket pekar på” och ”med stor sannolikhet” samt ”allas uppfattning”. Han har rätt i att Ryssland har del i skulden genom sitt eventuella stöd till separatisterna, i det att om de hade lämnats helt utelämnade skulle Kievs armé och de lejda nazisterna vunnit redan innan nedskjutningen. Men det påståendet är inte mer giltigt än min egen kritik mot Carl Bildt – hade han istället för att stödja kuppmakarna på Majdan skulle Ukraina aldrig drabbats av detta inbördeskrig. Det är denna roll jag vill att KU undersöker.

      Jag kan lova att jag inte heller är en vän av Putins demokratisyn (även om jag kan instämma i hans uttalande härom året där han sade att ”om inte jag hade haft kontroll över landet skulle betydligt värre människor styra”). Dock så har jag all sympati för hans utspel mot NATO:s utvidgning. Jag är också av den övertygelsen att Ryssland är det land som minst av de nuvarande stormakterna som vill starta krig med sina grannländer. Detta därför att ryska folket inte skulle stödja ett sådant krig på lång sikt. De har alltför få nyfödda, och krig glesar ut befolkningen.

  2. Ping: Film: Moderatsågning 3 – INVANDRINGEN | Jan Millds blogg

  3. Anna skriver:

    Återigen; din blogg är min lathund. Läser man bara din blogg får man en förklaring på varför saker händer och hur allt hänger ihop. Utan att behöva surfa runt i ett antal timmar varje dag. Vilket jag inte har tid för. Tack för att du återkopplat min hjärna till hur osynliga pengar är det som styr den alltmer suddiga vardagen… Det här med hur utsatta grupper har ställts emot varandra särskilt på senare tid- är verkligen något jag kan återkoppla till. Som du vet. Bara den här normifieringen de senaste åren har gjort mig jävligt ilsk; jag har många gånger tänkt tanken att jag borde GÖRA något åt det, eftersom jag bara sitter här och inte gör ett skit förutom att skriva på din blogg- har åtminstone gett mig varningsklockor. Hur många därute tänker som jag, efter att ha befunnit sig i samma sits och hamnat i samma fack (fast längst ner i socionomernas fack på ”brådskande ärenden”) som de medtävlande nya ”svenskarna” hamnat i.

    Jag är rätt säker på att ganska många umgåtts med tanken på att börja samarbeta med svenska motståndsrörelsen. Tänker det här varje gång jag går förbi eller behöver sitta med ashlamshachhhhbam- talande idioter som tar vårt land som säker mark att ta över. De visar en tydlig avsky för det samhälle de råkar vistas i, det är inte något jag inbillar mig. De förväntar sig att jag ska visa de respekt och lydnad. Hade jag fortfarande varit vältränad hade jag gladeligen dragit upp kjolen och visat de hela min gluteus maximus. De får mig att vilja ta med mig en lång griptång som osynligt rafsar med mig hela deras grå eller svarta tyger när jag går förbi. Eller att spraya deras förklädnad med Jag skäms å mitt lands vägnar varannan sekund, och skäms för mänsklighetens vägnar varannan sekund ungefär. Det pågår en ständig konflikt i varje redig människas skalle, åtminstone för oss som försöker leva ett normalt liv i Stockholm. Åtminstone i en förort. Hur det är i landet för övrigt kan jag inte veta- eller i andra länder. Jag har inte råd att ta oss någonstans för att få perspektiv på samhällets förruttnelse. Svenskar i utsatta ekonomiska situationer och invandrade grupper har ställts emot varandra. Vad har vi gemensamt? Inget skulle jag vilja påstå. Jag har jobbat sedan jag var 17 år i mitt land. De andra kvinnorna i samma ålder har alltför ofta inte jobbat alls när de kommit hit pga ”krig” i deras länder. Ändå ställs vi i samma fack som arbetssökande. I deras länder hade inte jag hamnat i samma ”fack” men det är nog en rätt märklig jämförelse. Eftersom jag aldrig ens hade kommit dit under samma villkor.

    Ändå är det här i Sverige en helt obesvarad frågeställning. Det är här min frustration uppstår. Varför i hela helvetet (muslimsk eller kristen är för oss helt ointressant) – har mitt hemland placerat mig i samma fack som alla invandrade på arbetsförmedlingen- som också söker jobb? Jag har varit timanställd i över 10 år och har förstått att jag ska inrikta mig på att inte förvänta mig en fast anställning tills att AF tycker att jag ska ansöka om förtidspension för att tillfredsställa politikernas trovärdighet inom arbetspolitiken.

    Jag tror faktiskt att jag går med svenska motståndsrörelsen. Alltid ngt jag kan tillföra. Kan alltid spraya på någons burka…

    • Peter Harold skriver:

      Det är en filsofisk fråga om ‘vem som har rätt till ett land’. Det finns många tolkningar. Kombinera detta med att vissa ideologier har en destruktiv agenda, t.ex. att ”riva klassamhället” genom att alla skall leva i misär och resa sig upp, så vill man tvinga ”svennar” att offra sin standard (d.v.s. se sina fordom trivsamma bostadsområden bli ghettofierade).

      Jag tror inte att du är ensam att känna som du gör. As a matter of fact är det precis detta jag varnat för skall komma. Om svenska folket inte tillåts protestera verbalt mot migrationspolitiken, då kommer vi bädda för en betydligt våldsammare protest som drabbar även skötsamma invandrare som bidrar till samhället.

  4. Anna skriver:

    Det finns 2 konkreta saker jag efterlyser:

    1: En lista på företag att undvika eller gynna. Vill ogärna gynna företag vars ekonomi gynnar islamiska läran och dess gällande agenda (som är lika oavsett tidsålder).

    Vilka livsmedelsföretag köper INTE halalslaktat kött? Vilka apotek ägs INTE av muslimer? Vart köper jag skor som INTE ägs av muslimer eller köper skor av muslimer? Vilka arbetsgivare anser att det är viktigare att anställa folk som kan svenska och som förstår kundernas uppväxtvillkor och som delar samma värderingar…

    2: Listan som Stockholms stad jobbar under. Varför ska den vara så svår att tillgå? Annars säger de ju att staden ska vara så jämförbar i service mellan stadsdelar och verksamma företag inom staden… En jävligt kuslig grej detta då rektorn reagerat med ett sånt massivt motstånd efter att jag efterlyst detaljer om det här han först sagt; ” Det finns många elever på skolan som får hjälp av hämtning och lämning på skolan och de bor med båda föräldrarna”.

    Rektorn på blackebergsskolan väljer att helt glömma sitt uttalande. Det viktiga för oss är att sonen kommit in på en skitbra skola vars kompisar, oavsett ursprung och utseeende- inte bara vill leva i Sverige utan även vara samverkande i Sverige och västvärlden. Tack vare att jag aldrig ger upp får min son ett värdigt liv. Inte det livet som rektorerna på alltför många av stockholms skolor- önskar placera de i…

    • Peter Harold skriver:

      Japp, jag undviker också allt som är märkt med ”halal”. Har tyvärr tvingats avstå från en och annan god ankmiddag. Jag tror att folk kommer bli mer medvetna om detta i framtiden.

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s