Tänk om Janne Josefsson avslöjade att Securitas mordhotar UD-tjänsteman, och regeringen slänger Janne i fängelse efteråt?

[Ett blogginlägg som blivit liggande opublicerat i ett par veckor. Fortfarande aktuellt.]

Bästa läsare!

Med ovan till synes något märkliga rubrik skall jag här inleda med ett fiktivt tankeexempel som förhoppningsvis får läsaren att bättre förstå digniteten i verklighetens exempel.

Ponera att stormakten Sverige (ja, det här är den fiktiva versionen) skickat armén, flygvapnet och flottan till Långtbortistan för att avsätta den blodtörstiga despoten Makadam Bussin. Vi lyckades. Visserligen ödelade vi större delen av Långtbortistan land genom att bomba deras underutvecklade land från medeltid tillbaka till stenålder, men nu kan demokratin blomstra. För att få det att blomstra riktigt ordentligt låter den svenska regeringen Securitas få ta hand om ordningshållningen i Långtbortistan. Rätt vad det är så får regeringen veta att Securitas ägnar sig åt tortyr och att skjuta ihjäl civila långbortistanier. En UD-tjänsteman åker dit, gör efterforskningar och konfronterar Securitas platschef. Denne tittar på UD-tjänstemannens bevis och säger att ” – Om du avslöjar det här är du en död man”. UD-tjänstemannen blir rädd och lägger ner hela fallet, även om han berättar om det inträffade för sina kollegor, varav en av dessa i sin tur berättar för Janne Josefsson på SVT:s Uppdrag Granskning om det inträffade. När Josefsson börjar redigera reportaget kommer utrikesminister Leila Freivalds och säger ” – Låt bli, det här hotar nationens säkerhet under pågående krig”. Janne väntar artigt med sitt reportage, men när kriget i Långtbortistan är över efter en massa år gör han ett nytt försök. Den här gången är det Beatrice Ask som knackar på hos Janne Josefssons kontorsdörr. ” – Vem har gett dig de här upplysningarna?” piper hon. ” – Det har du inte med att göra”, svarar Janne Josefsson. ” – Då kommer jag att kasta dig i fängelse”, hotar den arga justitieministern och går från pip till gläfs.

Nu plockar vi in de riktiga namnen och den äkta händelsen.

James Risen – en högt aktad grävande journalist i USA och vinnare av Pulitzerpriset. Han har skrivit artiklar och minst en bok om CIA, och bl.a. avslöjat att denna byrå ägnat sig åt operationer som gagnat USA:s (och dess vän-nations) fienden. CIA försåg Iran med tekniska data för produktion av atombomber, men med ett avsiktligt inritat fel så att enheten inte skulle kunna fungera. Dock korrekturlästes ritningarna av f.d. tekniker från det upplösta Sovjetunionen och skissen redigerades för Irans. Så när Vita huset säger att man vet att Iran har kunskap för att tillverka atombomber är detta sant – Vita huset har sett till att Iran har den! James Risen spelades av Janne Josefsson i exemplet här ovan.

Blackwater – eller XE Services, eller Academi. Bolaget har bytt namn och ombildats många gånger, men det är under namnet Blackwater som man på amerikanskt kontrakt ”upprätthållit ordning och säkerhet” i Irak efter att USA/Nato dragit sig tillbaka (fast man lämnade kvar en massa tung krigsutrustning som nu fallit i Islamska statens händer…). Blackwater har kritiserats för många övergrepp, bl.a. nöjesjakt på civila. Företagets legosoldater ansåg sig stå över lagen, vilket till viss del är sant eftersom de inte sorterar under vanliga krigslagar. Blackwaters roll spelades i exemplet av Securitas (Tre Lingon).

Coondooleezaa Rice – säkerhetspolitisk rådgivare, strateg under Andra Irakkriget och sedermera utrikesminister. Spelades av utrikesminister Laila Freivalds.

Det amerikanska justitiedepartementet personifierades av Beatrice Ask.

Och där är vi nu. Pultitzervinnaren James Risen hotas med fängelse i enlighet med den amerikanska antispionlagen från 1917. Den lagen har redan använts ett par gånger för att fängsla journalister som låtit publicera hemligstämplat material men vägrat att ange sin källa. Som bekant använts hemligstämpeln mycket generöst i USA, vilket vi sett ganska mycket av även här hemma i Sverige. Det finns ofta (i de amerikanska fallen) operativa skäl till hemligstämplandet, men sekretessen fortlever även efter fullbordade insatser, just för att skydda de inblandade om de begått felaktigheter, och för att kunna lagföra journalister som försvarar sina källor.

James Risen uppmärksammar den omständighet som jag iakttagit sedan länge, men som svenska medier har väldigt svårt att ta till sig. Risen menar att USA:s president Barack Obama utgör ett större hot mot pressfriheten än sina företrädare (vilket är dock en sanning med modifikation om man betänker att Abraham Lincoln – en annan i oändlighet hyllad president – fängslade redaktörer och tidningsmän som var motståndare till hans väpnade kamp att återföra de avhoppade republikerna med hjälp av armén, det som blev det sista amerikanska inbördeskriget).

För den brittiska nyhetstidningen The Guardian ger James Risen uttryck för sin oro över den amerikanska pressfriheten. Och han riktar sin kritik mot president Barack Obama:

– A lot of people still think this is some kind of game or signal or spin. They don’t want to believe that Obama wants to crack down on the press and whistleblowers. But he does. He’s the greatest enemy to press freedom in a generation.

Och James Risen är inte den enda som kan ge exempel på att pressen motarbetas av amerikanska myndigheter. Just nu i dagarna har det varit upplopp i Missouri efter dödsskjutningen av en ung man, och i samband med detta har polisen arresterat journalister som befunnit sig på plats och bevakat oroligheterna. Vad det handlat om är att polisen försöker försvåra för journalisterna att kontrollera ifall myndigheten använder övervåld eller inte.

Även om dessa företeelser och myndigheternas krig mot den fria nyhetsförmedlingen utspelar sig på amerikanskt territorium anser jag att saken skall uppmärksammas även här i Sverige, ty de demokratiska inskränkningar som sker i USA kommer också att ske här. Visserligen lyder gammelmedierna regeringskansliet blint och villigt, men det finns andra arenor där staten vill påverka vad som sägs och inte sägs. Därför måste vi ge akt på vad som sker här i vårt land och annorstädes runt om i världen.

Hälsar eder Peter Harold

P.S. Det amerikanska bevakningsföretaget Academi ”lånade” under våren ut c:a 400 av sina soldater till den nya USA-vänliga regimen i Kiev för att ”upprätthålla lag och ordning”. Jag har ingen information om de är fler eller färre nu, men ukrainska oligarker har under sommaren anlitat legosoldater för att strida mot utbrytarrepublikernas styrkor. D.S.

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Brott & straff, Demokrati och frihet. Bokmärk permalänken.

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s