De goda piratpartisterna i allmänhet och Torbjörn Jerlerup i synnerhet…

Bästa läsare!

Japp, kalla mig för cyniker. Kanske förtjänar jag det. Men samtidigt är jag vän av intellektuell anständighet. Nu i dagarna ser jag valaffischer med Piratpartisten Leo Rudberg som skanderar ”Tiggarna skall inte förbjudas – de skall hjälpas”. Jag kan härmed offentliggöra – som första blogg i Sverige med fokus på samhällsfrågor – att Leo Rudberg avser att upprätta en av honom på egen hand finansierad fond som skall förmedla alla hans nuvarande och framtida inkomster till de tiggare som finns i valdistriktet Stockholms kommun. Leo Rudberg kommer som den sanna piratpartist han är inte nyttja en enda skattekrona till att försörja de hitresta tiggarna. Både enskilda och anlitade i ligor skall försörjas direkt ur hans hand.

Nä, nu drömmer vi, kära läsare.

Saken är den att svenska liberaler resonerar på exakt samma sätt som svenska socialister. Det finns hur mycket pengar som helst att solidariskt dela ut till höger och vänster (eller åtminstone till vänster för det är där som både hjärtat och den politiska i landet tyngdpunkten ligger). Både socialister och liberaler är generösa – åtminstone med pengar som inte är deras egna.

Leo Rudbergs och hans partikamraters statement är spiken i kistan för en tvärpolitisk frihetsrörelse som tyvärr gått på grund eller i vart fall farit rejält vilse i sin vurm att bli älskad av alla. Istället för att aggressivt fokusera sig på de ursprungliga frågorna som att bekämpa massövervakning och etableringen av politisk totalitarism samt rikta piratskeppets kanoner mot allt som hotar individuell frihet har man fått för sig att inträdet till Sveriges riksdag sker genom att låtsas vara landets mest HBTQ- och tiggarvänliga parti.

Utöver detta har man en förkärlek till att inte vilja problematisera kring viktiga samhällsfrågor, som t.ex. ökad politisk islamism (trots att den ideologin har otäcka beröringspunkter med de ideologier som vill utveckla massövervakningen). Istället säger man att alla som varnar för islamism går SD:s och SVP:s ärenden (inklusive säkerhetspolisen). Jag är inte alls glad över att PP väljer att idiotförklara mig och hänvisa mig till partier som jag inte är ideologiskt besläktad med. Men om nu PP-ledaren Anna Troberg insisterar…

Måhända låter det som att jag kräks över Leo Rudberg, men sanningen är den att jag dessvärre en gång i tiden gått i hans stövlar. Jag var sannolikt lika ung och du… naiv som han. Jag skäms, och jag avser att göra bot under resten av mitt liv (som tyvärr inte består av eoner av tid längre). Första steget att kliva ur den falska godheten är att sluta predika om hur andra skall uppföra sig, och börja med sig själv. Vill jag vara generös så skall jag vara det helt och hållet på min egen bekostnad – inte andras.

Medan PP gjort osannolikt bra nytta genom att ge medborgarna insyn i EU-parlamentets och EU-kommissionens trollande så har partiet på nationell nivå bestämt sig för att ha högsta Bamse-faktorn av alla uppträdande partier under valrörelsen. I detta ingår att framhävda sig själva som moraliskt oförvitliga.

Ett exempel på detta är partiets verbala sprattelgubbe Torbjörn Jerlerup som alstrar cyniska skratt från min sida genom kvasiintellektuella krumbukter som bara en liberal med akut kärlekstörst kan författa. ” – Se på mig, jag är liberal, jag är god!” trallar han och säger att yttrandefrihet skall gälla alla, men att när nazister, Sverigedemokrater och Svenskarnas parti begagnar sig av den, då skall inte polisen skydda dem.

Så här skriver Jerlerup i samarbete med partikollegan Niklas Starow:

Polisen har inget annat val än att sätta in de resurser som krävs för att en demonstration med tillstånd ska kunna bli av, detta är reglerat i lagen.

Och det är där vi anser att man ska rikta sin verkliga kritik mot när det kommer till nazisters demonstrationer. Ingen kan hindra nazister från att ha en åsikt, men det finns inget i vare sig FN’s deklaration om de mänskliga rättigheterna eller Europakonventionen som säger att en stat måste underlätta för nazister att yttra sig.

Det behövs stärkta lagar som gör att man kan stoppa nazister och andra extremister. Men det har vi inte i dag. Sverige är ett av få länder som saknar skydd i lagen mot grupper som vill utrota delar av befolkningen.

Jag tror inte för en sekund att Starow och Jerlerup betraktar problemet ur ett libertarianskt perspektiv, som t.ex. jag skulle ha gjort. För i en extremt libertariansk vision enligt min signatur skulle vi kanske inte ha offentligt finansierade poliser. Men det tar vi en annan gång.

Nej, Starow och Jerlerup manifesterar här enbart den fascistoida sidan av svensk liberalism. I hemlighet njuter man av att det finns högerextremister, för med deras existens – faktisk eller chimär – finns det fortfarande anledning att ”kämpa för en bättre värld och mot intolerans”.

Det intressanta är att vi inte har några nazister med politiskt inflytande i Sverige. Däremot har vi gott om socialister och kommunister, samt liberaler, som sitter där alla viktiga politiska beslut fattas, och där den politiska debatten förs. Trots alla dessa ickenazister vid bordet… tycks världen aldrig bli god.

I en så förvirrad tänkares huvud som Torbjörn Jerlerup finns det ändå bara ett sätt att rädda demokratin från undergång, och det är att begränsa densamma så att de som Jerlerup inte tycker om ska berövas möjligheten och kanske till och med rätten att verka politiskt.

Jag skall strax lämna över ordet till annan källa som jag anser punkterar Jerlerup och Starows argument på ett skickligare sätt än vad jag kan åstadkomma, men först vill jag framföra min egen tanke.

Ponera att statsminister Torbjörn Jerlerup *kalla kårar längs ryggraden* lyckas driva genom en lag som förbjuder nationalistiska partier (i retoriken kallade för ”nazister”) att ställa upp i politiska val eller för den delen rätt att begära polisskydd vid sina sammankomster. Hur tror ni att dessa partier reagerar på detta? Går snällt hem till sig och säger ” – Dumma mig” framför spegeln? Nope. De har fått bekräftat av statsminister Jerlerup att de är paria, och att demokratin inte tjänar dem. De kommer istället att ägna sig åt utomparlamentariska aktioner för att få sina politiska idéer framförda. Ungefär som vänsterns uniformerade AFA-aktivister gör idag…

Men nu skall Jerlerup och Starows utspel punkteras  med faktiska uppgifter, så bortse från mitt häcklande här ovan.

Ambjörn Hedblom hos Liberala partiet gör det jag skulle ha gjort ifall han inte hunnit före, nämligen kolla upp nämnda FN-deklaration som den piratpartistiska duon refererar till när de menar att polisen inte skall skydda Svenskarnas parti från att bli nedslagna och nedhuggna av en vänsterdriven lynchmobb. Typ.

Ambjörn utgår först från Europakonventionen – som är lika giltig att ta hänsyn till när svensk lag skall stiftas, åtminstone så länge vi ratificerat konventionen – som statuerar att det demokratiska skyddet skall gälla alla. Han  skriver:

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna:

[…]

Artikel 5: ”Var och en har rätt till frihet och personlig säkerhet”.

Artikel 10: ”Var och en har rätt till yttrandefrihet.”

Artikel 11: ”Var och en har rätt till frihet att delta i fredliga sammankomster.”

Om du har rätt till yttrandefrihet, rätt att delta i demonstrationer och rätt till personlig säkerhet så kräver det faktiskt att polisen ställer sig mellan dig och ett gäng våldsamma motdemonstranter, oavsett vilka åsikter du framför.

Och därpå tittar Anders på FN-deklarationen:

Artikel 2: ”Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.”

Artikel 3: ”Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.”

Artikel 7: ”Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering.”

Behöver man säga mer än detta? Det är faktiskt en smärre skandal att Piratpartiet vill verka för en politik där folk med ”fel sorts åsikter” räknas som fredslösa, och som lovligt byte för stenkastarvänstern (som dessutom bevisligen även är beväpnade med knivar).

Är Torbjörn Jerleup tillräckligt tankeförmögen att föreställa sig vad som hade hänt ifall polisen inte skyddat den manifestation som Svenskarnas parti höll i Kungsträdgården förra helgen? Visst, han kan alltid hävda att Svenskarnas parti i så fall avhållit sig från att samla sig vid Kungsträdgården. Men hur skall vi kunna argumentera mot Svenskarnas Parti om vi inte får veta vad de står för? Och var sätter Piratpartiet gränsen för vad som skall betraktas som rasism och förespråkande av rasrenlighet? Törs jag bjuda in paelo-libertarianen Hans-Hermann Hoppe till en föreläsning, eller kommer jag skickas till ett omskolningsläger för att bli en lallande liberal utan att passera Gå?

Det ironiska är att Svenskarnas Parti och Piratpartiet har gemensamma mål. Så här skriver det ena partiet:

Åsikts- och yttrandefrihet: Alla frågor skall vara fria att diskutera i Sverige, forskningen skall vara fri och inskränkning av den personliga integriteten genom statlig övervakning av icke-kriminella medborgare skall ej tillåtas.

Gissa vilket av partierna som uttrycker sig på detta viset? Nope, inte Piratpartiet. Det partiet tycker inte att alla frågor skall vara fria att diskuteras. Nazister får tycka vad de vill, men de får inte yttra sig, menar Jerlerup och Starow med adress till Svenskarnas parti som egentligen bara har en enda mot andra partier avvikande uppfattning, nämligen frågan om etniskt företräde. I vart fall i jämförelse med vänsterpartierna. Och dit får vi faktiskt räkna Piratpartiet numera efter sin vurm för HBTQ für alle, och allmänna försörjningsrättigheter till jordens befolkning på svenska skattebetalares bekostnad.

Det värsta är att jag inte vet ifall jag överdriver Piratpartiets ställningstagande, eller om jag underskattar hur pass långt ur kurs som piratskutan drivit sedan man bestämde sig för att rensa ut libertarianerna och istället bli ett parallellparti till (V), (MP) och… uäck… (FI). Torbjörn Jerlerup är så förbannat ojämn i sin kvalitet som samhällsdebattör att man inte blir klok på honom, och han bjuder på mer oreda än reda när det gäller att förstå Piratpartiet. Det kan vara så att han fäktar mot allt och inget. Men jag tror att det också kan vara så att han lider av liberalernas sämsta egenskap, politisk kärlekstörst – begäret att bli älskad och beundrad av alla, men med rätt att svika gamla väljare så fort det finns ett nytt särintresse att virvla kring.

Med detta bombnedslag konstaterar jag att vi har otäckt många liberala partier i Sverige. Men få partier som står för en konsekvent ideologisk linje. Ha en fortsatt trevlig valvecka, kära läsare!

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Politik. Bokmärk permalänken.

15 kommentarer till De goda piratpartisterna i allmänhet och Torbjörn Jerlerup i synnerhet…

  1. Martin skriver:

    Det finns ingen skillnad på socialliberalism och socialism.

  2. Anonym skriver:

    I förra EU-valet röstade jag jag på PP. Något som jag definitivt inte kommer att göra om – i något som helst val.

  3. judaspainkiller skriver:

    Alltså ärligt finns det fortfarande pirater i Sverige?

  4. Folklig skriver:

    Tack för ditt alster. Riktigt bra. Som konservativ gillar man att läsa om det liberala förfallet i Sverige. Peter det hör liksom till livet och den inre mognaden att gå från att vara liberal till att vara konservativ. Samtidigt känns det bra då de konservativa i Sverige är de mest folkliga. Alltid sanna.

    • Peter Harold skriver:

      Fast jag var konservativ redan som tonåring. Har aldrig befunnit mig i den rebelliska ungdomstiden, om man inte skall betrakta min konservatism på den tiden som en attack mot min rebelliska omgivning…🙂

  5. Majsan skriver:

    KISS – Keep It Simple Stupid.

    Enklaste sättet att hantera partier som SvP och de problematiska ‘motdemonstrationerna’ och ändå behålla andan i yttrandefriheten är att helt förbjuda motdemonstrationer, dvs det ges inte tillstånd till dem och de som ändå far dit med vuvuzuelor, stenar, dem tar polisen hand om i en masse och slänger iväg, som varje lärare borde få göra med störiga elever.

    Det står alltså var och en fritt om de vill lyssna eller inte, vända ryggar till bara man håller käften. Vill man antidemonstrera kan man få dagen efter. På vilket ev. SvP sympatisörer som vill störa behandlas lika utslängande som de dagen innan.

    Då kanske vi äntligen kan få ordning i leden och SvP får precis så stort intresse som det egentligen finns för dem. Lågt bland alla, utom antidemonstranter av olika kalibrar.

  6. Majsan skriver:

    Btw. PP … synd där egentligen, för de tog upp något mycket mycket viktigt som de fick röster för. Sedan fuskar de bort det.

    Men snälla du … du som har skrivandets gåva … luska i att enligt en DN artikel, underskriven av idel Fi-miffon, att 61% av kvinnorna skulle vilja ha in Fi i Riksdagen. Hur frågorna är ställda anges inte, så jag anar ugglor i mossen
    http://www.dn.se/debatt/mer-an-varannan-kvinna-ar-for-att-fi-nar-riksdagen/

  7. direktdemokrat skriver:

    Tryck själv direkt på knappen i riksdagen!: http://vimeo.com/105424322

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s