Marine Le Pen uppvaktar Ron Paul

Bästa läsare!

Man skulle kunna tro att rubriken är satt för att locka diverse ”fosterlandsälskare” som frekventerar Kimmo A:s nyhetslänkar. Och ja, det är delvis avsikten. Det förhåller sig som så att besökarna av hans sajt är mer kunskapssökande än gängse genomsnittlig kvällstidningsläsare enligt min bedömning. Detta betyder dock inte att jag har samma syn på saker och ting som dessa läsare, men det här inlägget är inte författat för de som redan frälsta på libertarianism. Och vad gäller kunskapsutbyte har jag aldrig varit främmande för ett givande och ett tagande – i vart fall inte sedan jag slutade läsa kvällstidningar.

Nå, vad ligger i rubriken ”Marine Le Pen uppvaktar Ron Paul”?

Saken är den att jag fått detta direkt ur hästens mun. För någon vecka sedan berättade den libertarianske forne kongressmannen dr. Ron Paul att han blivit kontaktad av ”den kontroversiella Marine Le Pen från Frankrike” angående monetära spörsmål (penningapolitik). Hon hade till och med flugit till Washington för att höra på ett av Ron Pauls föreläsningar. Det säger inte så lite faktiskt.

Jag vet att detta inte är en underrättelse som kommer läggas högst upp på mina libertarianska bloggkollegors hemsidor, men jag anser att nyheten ändå förtjänar att uppmärksammas. Jodå, jag vet att Ron Paul är den siste som har något att vinna på att kopplas samman med Marine Le Pen, men ibland kostar det att sprida idéer. Ty det handlar faktiskt om att Marine Le Pen, som teoretiskt sett kan bli ledare för Frankrike, söker efter kunskap om hur hennes land skall räddas ur den situation som råder idag (och som kanske kommer hinna bli ännu värre innan hon ens får chansen att regera).

Kanske skulle man säga att det nog är lika modigt av Marine Le Pen att uppvakta Ron Paul som det är av honom att han delar med sig av råd till ”den kontroversiella politikern”. Franska politiker är genom modersmjölken extremt protektionistiska. Ingen av dem tycks ha läst något alster av Frederic Bastiat – i vart fall inte lyckats ta till sig det angelägna budskap som denna 1800-talstänkare förmedlade i sina högst pedagogiska texter. Och libertarianismen är protektionismens fiende n:o 1.

Jag tror inte att Marine Le Pen kommer bryta denna tradition av att reglera handeln till en skenbar fördel för fransk industri och affärsvärld. När franska produkter är för dyra och dåliga, då är det enligt det franska sättet att se på saken omvärlden som det är fel på i det att andra kan sälja bättre saker billigare. Och för att bli vald/omvald beslutar sig den franske politikern för att ”skydda nationens arbetstagare”, vilket oftast betyder att skattebetalarna får betala för det som inte kan säljas. Och kan man inte pungslå skattebetalarna tillräckligt mycket får nationen låna pengar. I det långa loppet blir det bara värre för alla, och Frankrike är under sin socialistiska regim redan i en väldigt dålig situation.

Fast även om Marine Le Pen kommer att slåss för att herr och fru Dupond skall köpa en franskbyggd Renault istället för en koreansk Kia (som förmodligen kommer från Ungern, men det här är bara ett fiktivt exempel, Helge) med diverse politiska styrmedel så är det värt att notera att hon ber libertarianen Ron Paul om kunskap. Det finns givetvis andra källor till kunskap, men jag är säker på att han kan entusiasmera hennes tankegångar i nya riktningar. Och det behövs. Inte bara hos Le Pen, utan även många andra som säger sig vilja sitt eget folks bästa.

Vad är det som säger att vi libertarianer skall bara vända oss till väljare? Nej, den avgränsningen är enbart korkad. För det första kan varken jag eller de andra hard core-libertarianerna i Sverige hänvisa väljarna till något vettigt riksdagsparti som kan tillvarata våra frihetliga intressen. För det andra vill vi libertarianer sällan själva ställa upp som politiska kandidater. Därför torde vi ha störst möjlighet till inflytande om vi kan påverka de som redan sysslar med politik.

Nu kanske någon invänder med argumentet att Marine Le Pen är en fullblodsrasist som kommer internera alla mörkhyade fransmän i koncentrationsläger innan köttkvarnarna maler ner dem till hundmat, men om vi bortser från det något orealistiska anslaget i sådana attacker så bör vi ändå notera att partier som just Le Pens bygger på ett stöd från väljare som har ett nyuppvaknat intresse för politik. Väljarna i partier som hennes (eller UKIP i England, eller Framskrittspartiet i Norge eller Sverigedemokraterna i Sverige) är intresserade av att lyssna på andra idéer än dem som redan prövats – och som visat sig fungera ytterst dåligt. Och det är väl bättre att vi försöker få dessa väljare och politiker att bli vänner av individuell frihet istället för att anklaga dem för att vara dödsknarkarnazister, vilket ytterst få av dessa egentligen är.

Som jag förstår det diskuterade Marine Le Pen med Ron Paul om möjligheten att återinföra guldstandarden i det monetära systemet. I praktiken talar de faktiskt om vad Frankrike kan göra när den Europeiska Unionen fallit. Vilket jag innerligt hoppas på att få uppleva under min livstid. Så skynda sig, Marine!

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Politik. Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Marine Le Pen uppvaktar Ron Paul

  1. Martin skriver:

    Folkbildningskampanj från Le Pens sida? Hon vet att mer socialism inte är möjligt. Hon vet också att snedvridningen i den franska debatten är att ”mer manna från staten, allt åt alla” är något av en sanning där som ingen överlever att gå emot. Att då få dissidenter i Frankrike att intressera sig för dissidenter i USAs ideer kan vara en bra ide.

    Ron Paul har naturligtvis stor nytta av att bli besökt av Le Pen. Att europeiska politiker kommer och vill sitta i skolbänken hos honom ger naturligtvis prestige. Stigmatisering är inte så flyttbart, den enda stigmatisering som har verkligt bett är den inrikespolitiska.

    • Peter Harold skriver:

      Ja, jag tittade på det hela ur ett svenskt perspektiv. Jag tror att Le Pen’s parti beskrivs som ”det främlingsfientliga” av vår neutrala och 100% objektiva public service, och jag vet att Ron Paul inte heller går hem hos statsmedierna (han kallades för ”högerextremisten som inte har någon chans att vinna presidentvalet” av någon reporter vid det senaste primärvalet). Så sett från detta perspektiv skulle jag mycket väl kunna tänka mig vilket spinn svensk gammelmedia skulle kunna göra på den här nyheten.

      Tills dess lutar jag mig bakåt och räknar hur många dagar det tar för Widar Nord att skriva om detta… 😉

  2. annacarlbro skriver:

    Vad kul! Två av mina (få) favvopersoner träffas. Du tycker kanske att det är märkligt att nån kan beundra både Ron Paul och Marine Le Pen, men tycker man så beror det nog på att man låtit sig luras av svensk medias nidbilder.
    Jag upplever inte att Marine Le Pen drivs av dogmatisk nationalism. Jag tycker att hon verkar vara pragmatisk och ha verklighetskontakt. Vilket tycks saknas helt framförallt i Sverige, där nästan alla politiker verkar ha förlorat markkontakten.

    • Peter Harold skriver:

      Jag har inte studerat hennes politik så himla mycket, men jag ser en potential i personer som hon. Framför allt är det uppriktigheten i hennes sätt. Problemet med att vara pragmatisk är att man ibland faller in att inte göra vad man tänker, och gör avsteg från sina ideal. Men det är en brist som jag tror många kan leva med. Sedan är det svårt att inte bli fascinerad i franska politiker. De gillar känslor. Det är som teater. Armarna och händerna flyger i luften, och så även orden. Ett plus för Marine Le Pen är att hon inte är rädd att sätta journalister på plats.

  3. Cello Jr skriver:

    Säker på att det har med avskyn för Federal Reserv att göra och de banker som står bakom.
    Federal Reserv är avskydd även bland nationalister. Kolla in t ex Revilo P Oliver på YouTube. Kolla sen in den här snubben, som sköter Marine Le Pens utrikespolitik:
    http://galliawatch.blogspot.se/2014/08/france-confronted-by-islam-part-8.html

    • Peter Harold skriver:

      Det var en intressant blog, på min ära. Nästan ingenting av det jag läste på den bloggen har jag sett i svenska medier. Det är nästan som att Frankrike inte existerar, förutom när en president i det landet skiljer sig eller har en älskarinna. Ja, se bara på matlagningsprogrammen; Nigella och Jimmy Oliver höjs till skyarna fastän alla vet att engelsk mat ratas av grisar.

      • Cello Jr skriver:

        Min mat skulle inte ratas av grisar. Däremot av släkt och vänner. Kanske för att jag lägger ut kulinariska bilder och egenhändiga recept på Facebook. Kul att du gillade bloggen. Ja, eftersom min franska knappt duger till att beställa mat, så är jag i behov av en engelskspråkig blogg om Frankrike. Och, pinsamt medveten om att jag stavade Federal Reserve fel. Låg på rygg och skrev på min smart phone och orkade inte checka stavningen.

        • Peter Harold skriver:

          Lyllos dig som kan ligga på rygg och skriva med smartfån; jag får kramp i armarna efter knappt fyra meningar. Och lägger jag mig sen på magen domnar hela överkroppen… 🙂

  4. Majsan skriver:

    Marine Le Pen är en formidabel kvinna. Eller person, om man ska vara genusneutral utan att ta till nya favvo ord från den sekten. Tobbes Medieblogg brukar ha en del översatta filmsnuttar från intervjuer och debatter och jag som ursvensk (en av Mazettis vita älgar flera gånger om) gör stora ögon över det …. eh, rätt typiska franska sättet att ‘prata’🙂

    Men ja, i sak håller jag absolut med henne. Europa (Frankrike för hennes del) säljs ut för något som just inga mainstream politiker kan förklara i rena faktatermer som stämmer med andra fakta. Det saknas helhetssyn. Det slösas. Sverige har blivit ett praktexempel.

    Jag skulle föredra att EU inte faller, föredrar att de sansar sig. Dock ser jag det rätt orimliga i att tro att de kommer att göra det, så verklighetsfrånvända som många högreuppare verkar vara, så ja låt dem falla.

    Har precis läst ut Slöseriombudmannens ”365 olika sätt att slösa med dina skattepengar” och känner ett förtvivlat behov av att få läsa en liknande sammanställning av lyckosamma satsningar. Det enda jag fann där som faktiskt var i grunden fungerande, definitivt satt Gävle på kartan ordentligt, är ju Gävlebocken. Ska den brinna eller inte detta år? Till och med i USA var den känd där vi bodde, en sådan där kul grej från annat land som kan dyka upp i tidningar. I synnerhet efter att en Amerikan, som en av de få som tagits för ‘brottet’, åkt dit i tron att det bara var att trava fram och fjutta på, utan att försäkra sig om att inte bli fångad🙂

  5. Sofia skriver:

    Hej Peter!
    På tal om USA på ett mer historiskt och djuplodande sätt –
    jag hittade en kille som skriver humoristiskt som du –
    http://scriptorium.se/josh/2014/10/08/lanta-fjadrar/

    • Peter Harold skriver:

      ”Josh” är faktiskt en av mina favoritbloggare sedan många år. Han brukade ha vissa särskilt gifta inlägg under rubriken ”Veckans plattnacke”. Tyvärr här jag aldrig lyckats locka honom in i libertarianträsket, utan han är fortfarande en godhjärtad liberal med hjärtat i mitten. Han brukade faktiskt läsa och kommentera mig på den tiden jag trivselbloggade på Passagen. Numera bloggar jag bara politik, så det lär nog inte finnas några läsare kvar här från den tiden.

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s