Druiden Miraculix i invandringsdebatten?

Bästa läsare!

Hur kan seriealbumet ”Gudarnas hemvist” med den galliske hjälten Asterix ha passerat den politiskt korrekta granskningen? Varför är detta album inte redan borttaget från barnbibliotekens lånehyllor, och försett med en dödskallestämpel på samma sätt som ”Tintin i Kongo”?

Det var denna fråga jag ställde mig efter att ha återbesökt ett av mina käraste seriealbum i min samling. René Goscinny stod för manuset och de härliga skämten, och Albert Uderzo gjorde de magnifika bilderna. Särskilt magnifik är bilden över den nya stad som kejsaren Julius Ceasar planerar skall uppföras runt den galliska byn vid kusten.

sb asterix gudarnashemvist

”Gudarnas hemvist” blev mitt favoritalbum som barn därför att jag var väldigt intresserad av arkitektur. Som 11-åring satt jag och ritade stadsplanekartor medan mina kamrater ritade klänningar och fotbollsspelare. Så just detta album var väldigt fantasieggande.

När jag i morse stod och städade bland fjolårets loppisfynd som jag ännu inte hunnit plocka upp ur kassarna förrän nu (jag har ju så mycket att göra, så det brukar ta något år eller så efter att jag kommit hem innan jag tar mina inköp i bruk…) så fann jag detta album i en utgåva från 2001. Det var onekligen ett fynd eftersom Egmont valt att använda nästan samma omslagsbild som på originalalbumen. Jag var aldrig förtjust i ”nyutgåvorna” som gjorde bakgrunderna stiliserade.

Det blev ett kärt återseende. Asterix-albumen har så mycket humor. Särskilt de tidiga där humoristen Goscinny medverkade. Det är smakfullt och även de små skämten är skojiga, som till exempel där en av Ceasars åhörare (som hört kejsaren tala om sig själv i tredje person) säger till Ceasar: ” – Han är fantastisk!” Ceasar: ” – Vem då?”, ” – Jag menar, NI är…!”, Ceasar: ” – Jaså… han”.

Eller som när Asterix och Obelix fått specialbehandlade ekollon av druiden Miraculix, ollon som är på en sekund förvandlas till en fullvuxen ek med ett Fffloup så att Asterix studsar åt sidan. Han utbrister i ett: ” – Fantastiskt! ”. Obelix är mer likgiltig: ” Hur så? Den ser ju ut som vilken ek som helst”. ” – Men såg du inte hur fort den växte upp?”, frågar Asterix. Obelix svarar lakoniskt: ” – Jo, men det var första gången jag sett en ek växa, så jag vet inte vad som är normalt för dem.” Charmant!

På sidan 35, när nu romarna lyckats bygga den första hyreskasernen och flyttat in och blivit grannar med den galliska byn, har gallerna fått problem. De rika romarna lyckas driva upp priset på Crabbofix fisk från en sestertie till fyra (men det är fortfarande inte lika dyrt som i Rom, tröstar Crabbofix sina kunder), och svärdsmeden Smidefix tillverkar nu bara ”romerska antikviteter”.

Miraculix håller här ett brandtal som skulle kunna bli väldigt intressant om man översatte det på ett lite annat sätt. Han säger:

” – Mina vänner! Romarna har förstört skogen och det slutar med att de förstör oss också! Är det inte på tiden att att vi kör iväg dem?”

Lek lite med tanken på att ”romare” byts ut mot ”invandrare”; att ”skogen” byts ut mot ”landet”? Med tanke på att just denna typ av ”läsande mellan raderna” – av ursprungsförfattarna medvetna eller oavsiktliga – blivit ett modernt tilltag för att få bort ”rasistisk litteratur” är jag förvånad över att inte den svenska utgåvan av ”Le Domaine des Dieux” förpassats till giftskåpet. Inte minst därför att gallerna faktiskt lyckas få romarna att ge sig av; man lyckas få den falsksjungande barden Trubadix att flytta in i Gudarnas hemvist, varvid alla packar sina vagnar för att resa hem till Rom.

sb asterix gudarnashemvist2

Dessutom skall vi bara inte tala om hur negerslavarna framställs genom Uderzos ritpenna. Nubierna är stora, kolsvarta och har fylliga röda läppar. Huga! Så får de inte se ut när de stackars barnen skall läsa böckerna. Det finns färgade fantasimänniskor som förbjudits för mindre än stora läppar, kära läsare!

Så, nu sätter vi oss med tidtagaruret och väntar in censurkraven på ”Gudarnas hemvist”.

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Historia, Humor, Litteratur. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Druiden Miraculix i invandringsdebatten?

  1. Martin skriver:

    Haha, du påminde mig om Asterix som var min favorit efter Tintin när jag var liten. Men mitt favoritalbum var det när de var i Egypten. Hette det Kleopatras näsa eller nåt sånt. Man kan inte tro att vi vuxna människor sitter här i ett science-fiction-samhälle där vi konverserar över nätet. Vad pratar vi om? Gamla seriealbum🙂

    • Peter Harold skriver:

      Ha, ha! Kvalitet går före det spektakulära! Därför är Asterix-albumet med utomjordingen som kommer på besök det album jag tycker minst om i Asterix-samlingen. ”Asterix och Kleopatra” rankar jag också väldigt högt. Finns ju en hel del arkitektur i det albumet också. Och jag har alltid undrat över hur den där linsgrytan smakar som Obelix högst motvilligt äter i brist på vildsvin…?🙂

  2. cark1 skriver:

    Detta är ett av mina favoritalbum alla kategorier. Ett annat exempel på icke acceptabelt agerande är i beskrivningen av spanjorer, britter och belgier i respektive album. Eller varför inte Obelix & co, där romarna försöker så split genom att göra dom alla till nyrika galningar? Kapitalism går väl inte an i seriernas värld? Hujeda mej om nån PK-människa får tag i dessa album. Då ryker dom all världens väg.

    • Peter Harold skriver:

      Kanske är detta album förlåtet därför att det uppfattas som anti-kapitalistiskt, fast Goscinny lyckades få med hela spektrat, inklusive antikapitalistiska regleringar från statens sida.

      Ibland undrar jag om det fanns tillräckligt med berg i den där galliska byn för att skapa överflödet av bautastenar i Rom…? 😉

  3. cfr skriver:

    Urafrikanskt är bara barbariet. Resten av utvecklingen har kommit utifrån.

    Urmuslimskt är bara barbariet. Resten av utvecklingen har kommit utifrån.

    Urarabiskt är bara barbariet. Resten av utvecklingen har kommit utifrån.

    Sug på dessa och fundera över hur Vår Förre Store Ledare helt obekymrat kunde komma undan med ett snarlikt uttryck.

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s