We don’t need no education… (varför blinkar inte socialister och borgerliga när de upprättar 15-årsplaner för våra kids?)

Bästa läsare!

Omkring 14% av de offentliga utgifterna går till skol- och utbildningsväsendet.  Både räknat i kronor och andel av budget har denna sektor fått mer pengar över åren. I den civiliserade världen är det bara ungefär fem nationer som spenderar mer pengar på att skola våra underbara små barn. Mini-nationen Luxemburg ligger på topplats, vilket det landets lärare är särskilt glada över.

Trots att den svenska skolan får mer pengar och är omhuldad av i stort sett alla politiker så levererar dess elever allt sämre resultat (se resultaten i PISA-undersökningarna). En förklaring är självfallet migrationen, där unga personer som inte behärskar språket drar ner det generella resultatet. Men det kan inte vara en ensam förklaring eftersom en annan utmärkande tendens är att flickor klarar sig betydligt bättre än pojkar när betyg delas ut. Och lustifikt nog får vi halvårsvis medierapporter om att flickor mår allt sämre i skolan. Någonting är förvirrat.

Jag har tyvärr ingen möjlighet att leta reda på statistik som visar på att pojkar har varit så mycket duktigare i plugget förr i tiden (jag kan knappast ta mig själv som exempel på att så var fallet). Men jag förutsätter att uppgifterna i våra sanningsenliga medier stämmer.

Vad har då hänt med den svenska skolan, och vad är lösningen?

Eftersom jag är uppvuxen med populärkulturen blir min första referens Pink Floyds hit-singel ”Another Brick in the Wall, pt2” från julen 1979. Till och med gammelmormor kan inledningen på låten: ”We don’t need no education…”, även om hon kanske inte gillar det hon hör. Gammelmormor är av den gamla stammen, den som växte upp i den skola som präglades av ordning och reda och full respekt (kanske på gränsen till fruktan) för magistern eller fröken. Eventuellt var kanske gammelmormor själv lärarinna i sina unga år, men slutade när hon träffade sin karl och fick barn. Då fick hon även lämna den bostad hon hade på skolans övervåning. Fröken var en del av skolan nästan dygnet runt.

Gammelmormors tid som lärarinna hör till de flydda tiderna, och få vill tillbaka dit.

Åter till Pink Floyd. Låtens textförfattare Roger Waters måste vara väldigt osäker på sin politiska identitet, även om han själv är den siste att medge det. Uppvuxen med en mor som var aktiv kommunist och själv förespråkare av s.k. demokratisk socialism (fast han har röstat för Torries i protest mot Labours förbud på rävjakt) så är det motsägelsefullt att han angriper skolväsendets konformitet. Han anklagar skolan för att skapa ansiktslösa individer som berövats sina personliga identiteter för att passa in i samhället, likt tegelstenar i en mur.

Den svenska skolan saknar det mesta som Roger Waters ogillade i sin skola hemma i Cambridge under 1950-talet. Inga hånfulla lärare. Inga linjaler som daskar över fingrarna. Ingen rektor som ryter att du får ingen pudding om du inte äter upp ditt kött (i Sverige vill mattanterna helst att vi inte äter kött alls eftersom det är så skadligt för klimaaaatet). Men vad har vi istället?

Jag uppfattar att lärarna i dagens skola faktiskt ser varje barn i klassen som en enskild individ. Det har jag själv märkt i utvecklingssamtalen i min dotters klass. Lärarna har en lyhördhet för barnets egenskaper, en kunskap om det enskilda barnet de använder för att kunna hjälpa eleven att bli motiverad i studierna. Gott så. Det blir trivsammare för både lärare och studerande. Fast ändå, vad är resultatet?

Resultatet är – trots att lärarna ser varje elev som en unik individ med de medfödda färdigheter eller ofärdigheter den begåvats med – elever som presterar allt sämre. Det enda jag är säker på är att det är definitivt inte skadligt att barnen ses som individer. Det är istället skolan som koncept som haltar. Den svenska skolan är en produkt för den svenska staten att forma barnen i enlighet en mall som definieras av gällande läroplan.

Om vi betraktar skolväsendet som kunskapsförmedlare vet vi att vissa saker inte fungerat särskilt bra. Det var på pappret en lovande tanke att barnen skulle lära sig själva att bli kunskapsinhämtare (en angenäm tanke för kommunerna för att minska lärartätheten), och lära sig att arbeta i grupper med andra elever för att ta till sig kunskaper, istället för formell katederundervisning. Men i verkligheten visar studier att resultatet inte blev lika bra som förväntat. Det visar sig att lärarna fortfarande har en mycket betydelsefull roll i elevernas lärande. Detta är ett exempel på hur svenska skolbarn får klä skott för skolpolitikernas ständiga experimentlusta.

Ett annat experiment som jag först på äldre år börjat reflektera över, och inse dess vansinne, är det gamla betygsystemet från 1970-talet med graderingen 1-5. Graderingen var inte dålig, men det perversa var att fördelningen av betygen. Staten bestämde sig för att 7% av eleverna skulle få en femma, 38% skulle få en trea, 7% en etta. Detta kallas för det relativa betygsystemet. En konsekvens blev att i vissa klasser tog femmorna slut. Numera är de relativa betygen ersatta av målstyrda betyg. Men detta löser inte problemet med att det alltjämt är staten som bestämmer målen. Så på så sätt är vi fortfarande kvar i ett system som skapar samma ansiktslösa studenter som Roger Waters och David Gilmour sjöng om (samt några för en spottstyver inhyrda skolbarn från Islington).

Det är här man kan börja ställa de djupa frågorna om vad som är syftet med skolan. Tjänar den individuelle studentens intressen? Eller finns skolan för samhällets skull? Eller är det i statens intresse vi har skolan?

Någon ödmjuk människa skulle svara diplomatiskt att skolan fyller ett syfte för alla, för eleven, dess föräldrar, för samhället och för staten. Då skulle jag vilja utmana vederbörande med att vikta poäng för varje segment som ”tjänar” på dagens utbildningsväsende. 

Låt oss börja med grundskolan. I början av 1970-talet gick ungefär var tredje 16-åring ut i arbetslivet. Flera av dem gick till ett fast jobb. När jag gick ut nian under andra halvan av 1980-talet var det 1 elev som började jobba – och det var på faderns verkstad. Vi kan sett ur detta perspektiv konstatera att grundskolan inte alls tjänar eleverna lika bra som några årtionden tidigare. Man kan förvisso skylla på att arbetsmarknaden inte ser ut längre som under början av 1970-talet, men en anledning till detta är faktiskt att staten tillsett att arbetsmarknaden är mer reglerad och uppstyrd (om än att man upplåtit åt arbetsmarknadens parter att står för en stor del av denna reglering).

Konsekvensen av detta – där fack och arbetsgivare ”tvingar” svenska studenter att fortsätta genom hela gymnasiet för att få jobb – är att staten nu bekostar näringslivets nya personal. Istället för att ASEA utbildar sina yrkeselever gör staten detta åt industrin. Industrin slipper bekosta dyra utbildningar för sina anställda (och detta kan kanske förklara att företag så lättvindigt sparkar folk eftersom företagen har en stor förhoppning om att staten går in och betalar utbildningar när företaget går in i högkonjunktur igen lite senare).

Ja, det var bara mina fem ören i denna fråga för idag. Beklagar att förslag på lösningar lyser med sin frånvaro i denna textmassa, men jag får kanske anledning att återkomma med dessa vid ett annat tillfälle när jag tänkt klart. Men ni kan kanske utläsa att jag insinuerar att vi borde satsa på ett utbildningsväsende som är mer frihetligt och decentraliserat, och mindre statligt. Till och med socialister brukar numera i skämtsam ton förakta de kommunistiska 5-årsplanerna (minns Gorbatjov och ”En traktor”), men av någon anledning tycks både socialister och borgerliga acceptera att våra barn involveras i statliga 15-årsplaner utan att blinka.

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Filosofi, Historia. Bokmärk permalänken.

15 kommentarer till We don’t need no education… (varför blinkar inte socialister och borgerliga när de upprättar 15-årsplaner för våra kids?)

  1. Benny skriver:

    Ett problem med många av dessa gymnasieutbildningar är att man ändå inte lär sig hur det ser ut på en verklig arbetsplats, det blir för teoretiskt och för långt från verkligheten. I grundskolan av idag går halva lektionen åt för läraren att få ordning på klassen och sedan sitter bara några intresserade elever och följer med, de andra sitter och smurfar i smyg på smartphones m.m. Jag tror dessvärre att statliga skolor är den enda lösningen då ju friskolor visat sig vara en återvändsgränd (för dåliga ägare i många fall) och kommunala som är misskötta av sparivrande politiker. Det enklaste är att kopiera Finlands skolsystem även om man i Finland har fördelen att bara ha en tiondel så många invandrare med dåliga språkkunskaper.

    • Peter Harold skriver:

      I dagsläget tror jag att många skulle bli glada ifall staten tog över ansvaret helt och hållet, men det känns inte helt rätt i mina ögon. Besluten skall ligga nära medborgarna, och jag skulle hellre vilja att utbildarna hade mer frihet att lägga sina egna läroplaner. Visst, vi kommer ha en jäkla massa koranskolor i Malmö, men låt dem stå sitt kast. Tids nog fattar de att man får inte ihop sitt levebröd om man inte kan någonting annat än rabbla koranverser. Låt greve von Knuhltott-Grabstein få skicka sina avkommor till rikemansskolorna. Låt föräldrar skola sina barn hemma om de vill. Våra politiker och medietoppar skryter om hur de gillar olika – vi kan få jätteolika om vi befriar skolan. Sen kan vi göra slut på den eviga lögnen om att den svenska skolan är gratis. Jag vet, mina tankar är inte populära. Men nu är det politikerna som styr samhället, och inte tvärtom. Det vill jag ändra på.

  2. Anna skriver:

    Ja, min kommentar är precis som förväntat- Peter… I maskopins tecken. Hur betygsätter läraren barnen? Mina far och morföräldrar fick betyg för gott uppförande och inte bara för att ha klarat proven i ämnena. Nu misstänker jag att det goda uppförandet handlar om att visa upp rätt värdegrund, dvs ta till sig skolplanen med hull och hår. Saboterar jag min sons betyg då, undrar jag- när jag påverkar honom till att förhålla sig kritisk till all undervisning som inte bygger på ren fakta?…

    Det gör jag förmodligen. Liksom alla andra föräldrar som smittar sina barn med orätta värdegrunder. Men det är förmodligen barnen till föräldrar som dessutom inte sitter på rätt kontakter, som råkar värst ut… Ja, det är nog bäst för alla om man bara lät gettot sjunka in, gilla läget, ge upp, bli likgiltig, falla in i mallen och bli omhändertagen. Staten ser nog till att få en dit till slut ändå. Ja, allt är precis som förväntat i min värld. Precis som det ska vara. Vare sig ditt idealsamhälle eller kommunisternas gamla samhälle hade fallit mig i smaken. Eller rättare sagt; Jag faller inte in i smaken, mallen. Sorgligt att ett samhälle verkar så kontraproduktivt gentemot sina egna. Skolan är ett praktexempel på hur staten fungerar. Blir alltid rebellisk så fort jag kliver in i en skola. Jag håller inte med om att man ser eleverna som individer. Det låter så ja, i samtal med lärare men i verkligheten är det så att man SER olikheterna men ändå försöker tygla olikheterna. Man sätter ändå den elev som har allra svårast för att koncentrera sig, på den sämsta möjliga platsen närmast raden av lådor som alla i klassen måste till hela tiden för att hämta sina saker och böcker… Det är bara fina ord!

    Jag har suttit med på lektioner rätt mycket och hängt med ungarna, eftersom jag inte har arbetspass 5 dagar i veckan och jag har sett rätt mycket som vanliga knegare inte fått se. Numera har jag inget jobb alls eftersom de börjat kräva att jag börjar 07.15 i Vällingby och skolan ligger i solna så det finns liksom ingen chans att jag kan jobba. Och byta skola får jag inte förrän jag bytt lägenhet, och värden vägrar godkänna bytet vi lämnat in eftersom bytaren bott för kort tid för värdens smak…

    Vilken rätt hade jag haft i ditt idealsamhälle, Peter? Anser du att jag har ett fritt val?

    Sorry. Är så fucking fylld av äckel inför hur samhället fungerar. Pink Floyd är så sköna. Kanske för att insikten finns om den ständiga konflikt som infinner sig? Man tvingas att stanna upp när den definitiva motsägelsen infinner sig. Politiskt sett vet nog inte måna var de befinner sig. We don´t need no education, we don´t need no thought Control! Fan, vad jag skrålade den låten när jag gick i plugget. Peace, out.

    • Peter Harold skriver:

      I mitt idealsamhälle hade inte politikerna bestämmer om du får byta skola eller inte, utan det är du själv och skolan som kommer överens om det. Politikerna hittar på en massa regler och regleringar för att som de påstår skapa rättvisa, men de fallerar gång på gång. Och let’s face it, världen är inte rättvis. Finns människor som föds utan ben. Finns människor som föds utan förstånd. Finns folk som dör innan de ens hunnit bilda familj. Andra lever i 100 år och är kärnfriska och miljonärer. Det finns ingen rättvisa. Det enda man kan göra någonting åt, det är att börja med sig själv och försöka vara en bra människa. Krävs faktiskt inte så mycket; bara att låta bli att vara ett arselhål är en god början. Det finns så många arselhål i världen. Ju fler som inte är det, desto gladare blir människor runt omkring en. Till och med jag försöker vara en gentleman ibland. I eftermiddags råkade en ung somalisk kvinna (med hyfsat smalt stjärt och iförd en hederlig vintertäckjacka istället för niqab) köra på mig med sin barnvagn när vi gick ut från ICA. Hon ropade ”förlåt” direkt. Jag viftade avvärjande och sa ”Det gör inget. Hoppas att du inte väckte din lillebror bara”. Hon log och sa ”Tack, det är min dotter”. Se, den hemske dödsknarkarrasisten Peter Harold slår inte ner alla invandrare han ser…!😉

      • Anna skriver:

        Och varför skulle en skola i ett libertarianskt samhälle vilja ta emot min son i skolan? För att jag har så mycket att tillföra genom gåvor till frivillig donation till skolans idrotts-sal som behöver rustas upp? För att jag vill att sonen ska ha kompisar med samma bakgrund som jag själv hade som liten?

        Njae. tror inte på det. Jag tror att vi hade varit ännu mer ute på hal is i landet USA eftersom vi där inte direkt hade kunnat bo bra där heller. Om inte vi hade blivit inhyrda av släkten där, förstås. Men då är vi fortfarande livegna. DEt finns alltför många bra människor som hade kunnat bidra med något mycket mer än så här, både i uSA som Sveriges ankdamm. Jag tror att det måste finnas en anknytning. Tror mer på den nationalistiska inriktningen här.

        • Peter Harold skriver:

          I ett libertarianskt samhälle skulle skolan vilja ta emot din som av samma skäl som skolan tar emot honom idag, d.v.s för den slant de får för honom. Och vad säger att du måste ha en skola? I ett libertarianskt samhälle skulle du och likasinnade kunna starta en skola och ge den bildning som du och dina vänner vill att han skall ha. OM du har råd med det? Tja, det går att räkna på den saken, men en ny förutsättning är att du inte betalar bort en tredjedel av din lön i skatt, att skolan ni startar inte behöver betala skatt, etc. Varje inblandad part – förälder, barn, lärare – väljer själva.

          Jag vet – folk tycker att detta låter som science fiction. Tänk att frihet skall väcka så starka känslor av overklighet.😉

      • Anna skriver:

        Fortfarande så är det samhällets som sätter normerna. Funnes inga perronger hade inte de benlösa stött på tillgänglighetsproblem!

      • Anna skriver:

        Tyder på en självinsikt alltför få människor saknar (notera könsneutraliteten) när du nämner smal stjärt. Ja, visst ÄR det enklare att ha överseende med en smal person än en fet. Det är det som är så kul med dig. Du är inte bara klarsynt som få utan bär på en självinsikt som säkert tär på dig väldigt mycket, men du kan bara inte låta bli att avslöja sanningen när den uppenbaras för dig. Det är det som jag känner igen mig i hos dig.

        • Peter Harold skriver:

          Jag lade till den detaljen för att det skulle bli lättare att visualisera sig hur mycket den unga damen avvek från sina landsmaninnor. Och ja, jag är ganska öppenhjärtig i mitt ordval, ha ha!

  3. Anna skriver:

    Jo, en sak bara: Sådär 20% av lärarna har goda avsikter. Resten är sadister! De mjuka människorna dukar under i den här hårda skolvärlden. De som vägrar eller helt enkelt inte klarar av mentalt att genomföra sina uppgifter ersätts snart av sadisterna. Sadisterna klarar alltid av sina uppgifter. Eftersom de saknar samvete och empati. Hela statliga infernot av socionomer och skolanställda består mer eller mindre av sadister eller emotionella robotar. Det borde vara lag på att de jobbade max 75%. Då hade de kanske varit mindre robotar och mer människor.

  4. Risto Matinen skriver:

    Fram till åtminstone början av 70-talet hade vi kvalificerade lärare och de flesta lärare var män, i högstadiet och gymnasiet. Att han kallades ”magistern” berodde på att de flesta hade magisterexamen, en betydligt högre akademisk utbildning än vad dagens lärare har. Nedmonteringen av landet började innan massinvandringen. Och det är inte bara bristande/inga kunskaper i svenska som är problemet med invasionsbarnen. Deras föräldrar har i genomsnitt ett IQ som en svensk elvaåring.

    Åkte i morse förbi en av stadens grundskolor. En svarting på väg in var en halvmeter längre än de svenska barnen. Ett gruppkommande kriminellt skäggbarn i 30-årsåldern? Kan vara en delförklaring till att flickor mår allt sämre i skolan, enär utländska våldtäktsynglingar/män finns på skolan, rent av i samma klass. Jo, det senare känner jag till eftersom det redan har hänt en bekants dotter som våldtogs av två skäggbarn från Etiopien. Hon kastades ur skolan, när hon inte ville fortsätta gå i samma klass som en av dem som våldtog henne, kom tillbaka i klassen efter 3 månaders ”vård” för gruppvåldtäkt.

    I skolan finns numera en pojkfientlig kultur. Genusdebatten har t.o.om. en ämnesetikett som heter ”skolans antipojkkultur”; http://genusdebatten.se/tag/skolans-antipojkkultur/
    Signaturen Ninni har skrivit om detta i en artikel: antipojkkulturens konsekvenser; http://genusdebatten.se/ninni-filosofennils-rond-6-del-3-antipojkkulturens-konsekvenser/
    Svenska pojkars problem i skolan skylls på dem själva, genom att påstå att pojkar har en ”antipluggkultur”. Tyvärr får tokfeminister dessutom härja på skolorna och förvärra problemen.

    Vaknade tyvärr själv upp sent om hur illa det står till Sveriges skolor. Hade nog gått i exil till Finland, om jag vetat hur illa det var och sämre blir det.

    Hittade även en intressant betraktelse om skolan: ”Vad lärde du i skolan?; ”http://www.frihetsportalen.se/2015/01/vad-larde-du-i-skolan/
    Kort aptitretare: ”…fram till 1970. Sedan sänktes kraven undan för undan för att ta sig igenom skolan, samtidigt som studietider förlängdes och papperskraven ökade för att få ett jobb.

    Inte heller hade vi daghem, åtminstone inte förrän slutet på 60-talet, då staten ville lägga rabarber på barnen tidigare och minska familjen betydelse för barnens utveckling, så att alla skulle få lika dålig uppväxt och börja hjärntvätten tidigt. När jag var liten och vi barn hade gjort något rackartyg som föräldrarna inte gillade kunde de hota med barnhem, och det gick rysningar genom våra kroppar…

    Vi har varit med om en marxistisk omvandlingen av Sverige. Från ett traditionalistiskt land med ansvarstagande medborgare, till ett avsiktligt degenererat land med hjälplösa medborgare. Det är dock värre än så. Vi har numera en stat med politiker och byråkrater som är öppet antivita, svenskfientliga och pojk-/mansfientliga, ivrigt påhejade av fulmedia. Egentligen en omöjlighet i ett demokratiskt land att gå emot majoriteten.
    Man skulle kunna tro att de är missnöjda med oss svenskar, och har valt ett nytt folk som invaderar landet på vår bekostnad. Dock ingår det i Frankfurtskolans/västmarxisternas/kulturmarxisternas subversiva attack på den västerländska civilisationen som de vill förstöra, liksom på sikt utplåna dess vita befolkning.

    En i sammanhanget intressant iakttagelse kan skådas i den antivästerländska Agenda 21 i FN:s regi. Innebörden är att kunniga människor tär mer på resurser och indirekt ska massan därför hållas okunniga.

    Frågade min son, som gick ut gymnasieskolan förra året, en teknisk linje: Vad kan du om derivata och integraler? Inget, blev svaret…

    Många som går ut dagens gymnasieskola, har sämre kunskapsnivå än de som gick ut realskolan (9-10 år i skolan) och grundskolans gymnasieförberedande nia på 60-talet.
    ”Kunskapsskolan” är ett skämt. Snarare ska den kallas för Propagandaskolan!

    Problemet löses bäst genom att helt avskaffa skattefinansieringen av vård, skola, omsorg, etc, samt avskaffa skolplikten och förbudet mot hemskolning. Givetvis kombinerat med rejält sänkta skatter och minimera den frivilliga staten enbart till rättsväsen, polis och militär.

    Blev en spretig kommentar, men det finns mycket att säga/skriva om detta ämne…

    • Peter Harold skriver:

      En bra kommentar. Jag applåderar fortfarande.

    • Anna skriver:

      Håller med om det här med att dela in pojkar i ett ”dåligt”läger medans flickorna aldrig får kritik.

      Min pojke på 8 år har ett alldeles för artigt sätt och väntar alltid för länge (och får alltid gå sist då ingen ser honom) och det är nog mitt fel då jag varit sträng mot honom och han inte har haft så många kompisar hemma, beroende av att han varit mobbad i hemområdet som gett dåligt självförtroende. Han säger att han inte gillar den nya fröken (19 år!) då hon alltid är så arg mot killarna medan tjejerna alltid får gå trots att de retas.

      Jag förstod när han så här: ”Fröken lät tjejerna gå, men vi killar fick sitta kvar och hon var så arg- hon sa att vi aldrig kommer att få ett jobb om vi håller på så här, men mamma- jag är ju faktiskt bara 8 år, varför skulle jag ha ett jobb nu”? Jag har upplevt att dagens fröknar verkligen gör skillnad på könen. De straffar pojkar för att de är pojkar. Och jag tror att det här fenomenet är större utbrett i större skolor i Stockholm, än de mindre mer ursprungsvänliga, dvs skolor där flest barn har föräldrar med svenskt ursprung, är också mindre selektivt gällandes kön och också därmed mer jämlikt. Det handlar om att identifiera sig med ”gärningsmännen, vilket ju dessa barn i förortsskolorna får lära sig. Är man inte så blir man. För att fröken sa så.

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s