Det är läge för SD att ta fajten med regeringen. Utmana tristessen!

Bästa läsare!

I brist på kärlek till svenska politiker har jag faktiskt haft ett överdrivet stort intresse för politiken i omvärlden. På något vis har det där med drömmen om fred på vår jord blivit mer aktuell än någonsin, medan den inhemska ankdammen bara varit någonting att sucka över…

Så fick jag plötsligt en reality check av Mats Jangdahl som var ofin nog att påminna mig som läsare om att Sverige numera faktiskt styrs av en socialistisk regering. Visserligen har jag anklagat den tidigare borgerliga regimen för att vara frihetsfientliga, men självklart är totalitärismen i originalutförande (d.v.s. svensk socialdemokrati med politiska metastaser) alltid värst.

Mats tog upp detta med att socialdemokraterna nu är på väg att genomföra återställningspolitik. Förutom att (S) fockat Maud Olofsson från hennes styrelseuppdrag för LKAB som en viktig symbolhandling så ser den borgerliga oppositionen ut att hålla sina händer bakom ryggen och humma förstrött bredvid planen medan de rödgröna jobbar på med det som dessa är ideologiskt bekväma med. Typ att höja skatter, hitta på nya regleringar, skrika åt höginkomsttagarna och stjäla av medelklassen, fortsätta folkutbytet på skattebetalarnas bekostnad, etc.

De flesta vet att den här typen av politik är fel. Till och med socialdemokrater med fungerande tankeverksamhet vet hur fel det är med höga skatter som får hjulen att snurra långsammare. De vet att även vanligt folk gillar att äga sina egna grejer. De vet också att hederligt folk hellre jobbar än går på bidrag. Men ändå blir alltid målet att lova allt åt alla. Ja, observera att jag sade ”målet att lova”. Målet är inte att verkställa löftet. Ty det går inte att uppfylla alla löften. Sålunda kommer folket att hållas i någon form av slaveri. Ekonomiskt slaveri; mentalt slaveri;  socialt slaveri.

Att beskriva dessa olika former av slaveri förtjänar nog sin egen bloggpost eller kanske till och med sin bok, men jag nöjer mig med att beskriva dessa som åtgärder som skapar beroende av staten i någon form. Och ”beroende av staten” innebär att du och jag påverkas av vilka tjommar som sitter i Rosenbad och styr. Vissa kallar detta för demokrati. Jag själv kallar det för obehagligt…

Nu har vi dock demokrati. Och i demokratin ingår parlamentarism. Och i Sveriges parlament utgör den styrande regeringen en minoritet. Detta betyder att oppositionen är större än regeringen. Om oppositionen inte fäller regeringen, då är oppositionen också ansvarig för den politik regeringen bedriver.

Sverige har alla förutsättningar för att hamna i en riktigt dålig situation. Svenska folket är satta i skuld högt upp över öronen, och få har möjlighet att betala tillbaka det man lånat. Just nu betalar riksbanken för att låna ut pengar (inte rent praktiskt, men vi har negativ reporänta), men så snart bubblan spricker kommer bankerna (som redan nu gör storvinster) att ta över de hem som inte kan göra rätt för sig enligt låneavtalet. I den socialistiska planen är inte sunda finanser prio 1, utan istället handlar det om att skapa ett kostsamt skyddsnät som med lagom täta maskor kan inbilla folk att det kommer finnas en trygghet även efter personliga kraschen. Staten kommer under alla omständigheter att klara sig eftersom staten kan ta ut skatter och avgifter av sina medborgare.

Till detta kommer det eviga trixandet och dribblandet med statistik så att vi skall inbilla oss att staten gör ett bättre arbete än vad den gör i verkligheten. Eller att något värde föranleder dem att vidta åtgärder.

Politikerna är just nu bekymrade över att ”prisnivåerna sjunker” och att vi riskerar deflation. Ja, att politikerna är bekymrade, det tror jag det eftersom inflation är ju ett politiskt medel att stjäla pengar från folket (i en FIAT-ekonomi så tillför staten nya pengar som har mest värde för staten). Men det som idag kallas deflation är sjunkande energipriser (bl.a på olja) vilket i sig beror på politiskt betingade manipulationer i omvärlden. Vårt dagliga bröd har inte blivit billigare. Köttet är allt mer sällan på rea. Priset på mejeriprodukter har ökat, inte sjunkit i min butik. Det påstås att priset på happy endings i massagesalongerna också stigit, men det ligger utanför min möjlighet att kontrollera. Men sjunkande priser är inte folket sorg – det är politikernas.

Det borde i det här läget pågå en intensiv politisk debatt om vad som är bäst för landet och dess medborgare. Istället får vi höra från talarstolarna att klimatfrågan har högsta prioritet med nya internationella överenskommelser (läs One World Order), samt en uppräkning av de sedvanliga flosklerna om att ”fler skall komma ut i arbete”, ”säkerställa tillväxt”, ”fler satsningar på integration”, och allt som alla regeringar varit dåliga på under alla tider, men kanske inte så pass värdelösa som jag befarar att man kommer bli nu.

Att den borgerliga oppositionen valde att komma överens med socialisterna om att aldrig mer under två mandatperioder utmana deras budgetpropositioner känns skrämmande. Visserligen lovar det blåa laget att man skall fortsätta bedriva sin egen politik, men det är faktiskt planen över hur statens pengar som skall fördelas som är avgörande för den verkställda politiken. 

Här är det ju helt öppet för t.ex. SD – eller något idag utanför riksdagen stående ideologiskt baserat parti – att ta upp fajten med regeringen. SD kan rösta emot regeringen; andra partier som inte tillhör Decemberkartellen kan träda fram och presentera sin vision om ett Sverige med mer frihet och mindre statligt slaveri i de former jag beskrev här ovan.

Här borde fjärdrarna ryka. Men det kluckas stillsamt i ankdammen. Och väljarna har gått tillbaka till viloläge. Ty politik är ju så trist. Ja, utom när någon av politikerna sätter på någon kändis, som t.ex. nu när Anders Borg börjat nuppa sångerskan i Army of Lovers. Adam Svanell på SvD Kultur avger en välförtjänt reflektion om hur den politiska journalistiken blivit politisk skvallerförmedling. Fast om minnet inte sviker mig är det detta jag sagt i flera års tid.

Hälsar eder Peter Harold

 

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Politik. Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Det är läge för SD att ta fajten med regeringen. Utmana tristessen!

    • Peter Harold skriver:

      Det där var faktiskt ganska intressant. Vore trevligt att få se ett nytt avslöjande av dagens generation mediefigurer. Jag skulle faktiskt bli road om det kom fram att Robert Aschberg gillar att bli förnedrad av filipinska tonårstransvestiter medan han är iklädd vuxenblöja.

  1. Anonym skriver:

    Måste ge en kommentar om priset på mejerivaror.
    Dom ska inte stiga i pris, dom ska sjunka! Det är nämligen så att arla i januari SÄNKTE sitt pris på färskvaror med 28 öre till butikerna. Och så här har det varit förr, vi kanske borde kräva en förklaring av våra handlare, kanske t.o.m hota kalsongrycket om dom inte blir lite ärligare i sin affärsmoral…

    /Henke

    • Peter Harold skriver:

      Ingen prissänkning vad jag kunnat märka, men handlarn har använt Skånemejerier och nu även introducerat ICA:s egen mjölk. Däremot åkte priset upp på Keson. Om det var nu eller tidigare i vintras vet jag inte. Men ARLA*s sänkning lär nog knappast ha skapat deflation…😉

  2. Majsan skriver:

    Vete farao om väljarna har gått tillbaka till det vanliga viloläget …. gudars vad det pratas. UG igår var en total chock. Lägg till de som noterade att Försvaret fick samma monetära ökning som Palestinska myndigheten. Och de som för första gången konstaterar att de rödgrönas ‘kraftfulla’ förslag för att hantera asyltrycket … ”det där har jag hört förut”. Osagt hur många som klarar att addera att om man inte klarade integrationen särskilt bra förut, hur ska någon klara det idag med än fler?

    Måste säga att jag gick på att syrierna är i alla fall utbildade. Så vitt jag kan se så är det en liten sanning med stor modifikation. Mer troligt är att ‘sjuksköterskor’ kan få jobb som vårdbiträden och ‘läkare’ som sjuksköterskor. I bästa fall. Dessa utgör några procent av i bästa fall 25% ‘högutbildade’ (andra säger 11%, men vem farao vet egentligen när till om med ‘Syrier’ kan dyka upp utan ID)

    Vidare, så tycker då jag att artiklar i tidningarna har gått från minoritet vettiga till en majoritet. Tidigare var flosklerna och rosa glasögon i stark majoritet. Sedan något jag kommer att hålla koll på. Jag har inte kollat, men jag just alla tidigare artiklar som är vettiga har i stort sett alltid haft den extra knorren om SDs rasism och främlingsfientlighet. Denna knorr lyser med sin frånvaro, i alla fall sedan någon ospecificerad vecka tillbaka. Få se om det är en blipp eller trend.

  3. Läsare skriver:

    Moment Afroman ‘punches female fan’ on stage during concert

    https://m.youtube.com/watch?v=9C5whqyiruA

  4. Benny skriver:

    SD kanske skulle ta till sig mod och utmana Sveriges utrikespolitik som även hos SD utmärks av PK-mentalitet! Där skulle man kunna ha Ungern som föredöme! Jag tror att medborgaren i allmänhet skulle må bra av att få en belysning av den förda politiken, framförallt mot Ryssland som behandlas orättvist, men även slappheten mot USA/Obama och deras krigshysteri.

    • Peter Harold skriver:

      SD är så förtvivlat rosa när det gäller politik numera. Det jävliga är ju att det finns hur många dörrar som helst för en egen politik. Men man tror att vägen till framgång heter anpassning. Och då kan man fråga sig vad som var poängen med partiet?

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s