”Frihetspartiet” som inte vill regera… HAX tänker högt och stort.

Med reservation för stavfel och skrivfel p.g.a. den sena nattimmen…

 

Bästa läsare!

Jag och många andra har gjort det förr. Skissat på en politisk partikonstruktion med målet att föra upp frihetsfrågor till debatt och beslut. Bloggkollegan Henrik Alexandersson (HAX) skissar på dylika lösningar med en viss oregelbundenhet. Och nu har han gjort det igen under bloggrubriken ”Så kan friheten segra i Sverige”. Jag skall komma med en serie invändningar, men först några citat från HAX:s bloggpost:

Om inte oppositionen gått in i Decemberöverenskommelsen och avgått från sin roll som opposition – då hade vi kunnat rösta bort Löfven, Romson och Wallström i dag.

Det är många som är upprörda över Alliansens kapitulation. Många är förbryllade över att ingen fyller den tomma platsen där ett riktigt liberalt parti skulle kunna få gott om utrymme på den svenska politiska scenen. Och många är bekymrade över att svensk borgerlighet inte tycks stå upp för frihet, medborgarrätt och rättsstat nu för tiden.

Det är nog ingen hemlighet att det uppstått ett politiskt vakuum i svensk politik i och med att de flesta partier trängs i mitten eller lånbyter kulturmarxistiska idéer med varandra.

Frågan är om det verkligen är ett liberalt parti som saknas – oavsett hur riktigt liberalt det påstås kunna vara. Henrik räknar upp några exempel på detta fiktiva ”frihetspartis” hjärtefrågor. Han nämner ”ökad individuell frihet under ansvar”, ”ta strid för grundläggande mänskliga och medborgerliga fri- och rättigheter”, ”politisk makt skall utövas öppet”, ”försvara rättsstatens grundläggande principer och avpolitisera rättsväsendet”, ”fungerande ordningsmakt”, ”trovärdigt militärt försvar”, ”företagarvänligt Sverige” och att ”Sverige har ordnad ekonomi”. Migrationsfrågan löser han med orden ”Vi anser att människor skall ha rätt att bo var de vill, men inte att de för den sakens skull har rätt att leva på andra människors bekostnad”. Hans lista innehåller ytterligare flera frihetsorienterade punkter, men avslutar med löftet att partiet aldrig kommer att sätta sig i en regering.

Den sista punkten är nog HAX reflektion över hur Miljöpartiet svikit i övervakningsfrågan sedan man tagit plats i regeringen. HAX känner sig lurad. Och han vill nog undvika att själv luras. Det tycker jag är hedervärt.

Så nu till mitt oppositionella utlägg mot HAX’s förslag att skapa ett nytt oppositionsparti.

Min första invändning är att Sverige är ett jättedåligt land att försöka plantera en idé om frihetlig politik. Sverige är en nanny-stat på stereoider. Ingenting görs utan att det efterfrågas en politisk lösning. I Sverige är man inte rädd för spöken och troll, men man är livrädda för det som kallas för ”den fria marknaden”. Och ändå är det sällsynt med en fri marknad någonstans i Sverige. Svenskar är drillade att sky frihet.

Vad som krävs är antingen att medborgarna berövas sin frihet totalt som en ögonöppnare. Eller att de läser på om frihetlig filosofi.

Jag tror att om någon trycker upp Henriks förslag på ett flygblad och delar ut detta kommer vederbörande få många gillande nickningar. Det är ju inte så att den politik som Henrik föreslår är särskilt revolutionerande. I många frågor handlar det om att backa utvecklingen, t.ex. ifråga om övervakningsstaten. I andra frågor skulle formuleringarna kunna vara hämtade från vilket valmanifest som helst. ”Företagarvänligt Sverige” – det är nog bara kommunisterna som inte ser sig som företagarvänliga. Något parti som inte vill att Sverige skall ha en ordnad ekonomi? Vilket parti vill frångå de grundläggande principerna för rättsstaten? Och så vidare.

Det är här jag anser att folkbildning i frihetlig filosofi måste genomföras. Det folk ser är att alla partier är i varierande grad frihetliga. Dessutom utlovar partierna en politik som är gynnsam för din och din familjs ekonomi och vardagspussel. Inte för inte så har vi två mandatperioder i rad lyckats husera åtta partier i Sveriges riksdag, utan att något parti trillat ut. Med andra ord, det finns åtta kanaler för de flesta budskap som Hax vill att ”Frihetspartiet” skall gå till val på. Åtta varianter av frihet. Finns det plats för en nionde tolkning?

Problemet är inte att vi har för få partiet som tycker att frihet är bra. Vad problemet är att väljarna är för okunniga/ointresserade av att VÄLJA BORT de partier man röstat på tidigare när dessa inte levererar FRIHET. Eftersom man tror sig få det som det valda partiet lovar så gör man inte den nödvändiga omprövningen som skulle kunna ge grogrund för ett partibyte. Det krävs någonting mer påtagligt än att politikerna bjäbbar i kammaren om krångliga lagtexter som skall reglera det som vanligt folk inte kan se, t.ex. massövervakning. Om inte väljaren orkar läsa om frihet och börja tänka frihetligt, då krävs det någonting väldigt påtagligt för att skapa en reaktion.

Genom denna tes som jag framför här ovan kan vi förklara varför det går så himla bra för SD. SD är inga bra kommunikatörer. SD har inte heller världens bästa politik. De har definitivt inte ens de bästa politikerna. Men de driver frågor som är påtagliga för svenska folket. Så länge massövervakning sker i det fördolda eller påstås vara till för medborgarnas eget bästa, så länge som den som har rent mjöl i påsen eller är passiv i alla sammanhang utom i sin yrkesutövning gör det ingenting att det är politiker som friar eller fäller i tingsrätterna, så länge som som folk har mat för dagen och tak över huvudet är rätten att röka cannabis och kolla fistfuckingfilmer, är frihet en ickefråga.

Så vad är det som behövs? Jo, det kan jag tala om. Vad som behövs är frihetliga folkbildare. Libertarianska missionärer.

Dessa skall med näbbar och klor, med smekningar och entusiasm, förklara vad frihet är och vad den kan ge. Frihetsbudskapet måste ha närhet till väljarna. Frihetsbudskapet måste vara påtagligt. Frihetsbudskapet måste förklara, men utan att vara utopiskt.

Framför allt måste frihet begripas som princip. I det format som Henrik presenterar – hur vällovligt det än är – så kommer väljarna bara att uppfatta slagorden (punktprogrammet) som politisk reklam. Det är precis av samma anledning som t.ex. Liberaldemokraterna och Klassiskt Liberala partiet står och stampar och dividerar internt om ”hur mycket frihet skall vi slåss för”? KLP kanske har mindre av den interna diskussionen. Men det finns en intellektuell vallgrav mellan det partiet och väljarna. Den vallgraven kan inte en arsenal av välformulerade slogans överbrygga.

Så vad är det försonande i mina ögon med HAX förslag? Ja, först och främst håller jag med om att det saknas en organisation som är liberalt på riktigt. Inte för att jag gillar liberala partier per se, men jag inbillar mig att mina libertarianska ideal har bättre gehör i ett sådant parti än i ett parti som är kopplat till Bilderbergarnas influens. Jag skulle till och med känna mig hedrad om man frågade mig om jag vill medverka.

Fast ganska snart känner jag tvivlen komma på nytt.

Ty inom mig känner jag att ett nytt liberalt parti är fel väg at gå. Det är som Henrik säger ingenting man snyter ur näsan. Och jag är inte säker på att löftet om att sikta på en vågmästarroll är vinnande i en valrörelse. I vilket fall så är det pedagogiskt svårt att övertyga väljarna om att man som vågmästare kommer att stödja ”rätt” regering.

Vad vill jag då istället se?

Det jag vill se skapas är en utomparlamentarisk rörelse med opinionsbildning och folkbildning. Jag vill se en organisation som är alert på webben med analyser och kommentarer. En organisation som inom 24 timmar kan mobilisera 500 aktivister som delar ut flygblad eller som inom 48 timmar kan mobilisera 2000 demonstranter i de tre största städerna. Jag vill se ett frihetligt Tea Party. Och självfallet skall denna organisation ha kommunikativ förmåga. Och den skall ha en bredd på det frihetliga perspektivet. Med andra ord skall den inte snöa in sig på HBTQ-frågor eller gråta över att skäggiga ensamkommande flyktingbarn inte får gå på krogen mitt i natten.

En annan sak som är viktig är att denna organisation ikläder sig rollen som paraplyorganisation. Den måste ha en struktur som tillåter att det kan existera autonoma ”celler” som medges möjlighet att agera självständigt, men i enlighet med ett gemensamt övergripande mål. 

Men allra viktigast är att organisationen skapar sig ett varumärke som kan påverka redan valda politiker. Riksdagsledamöter och andra politiker skall bli så intresserade att de anlitar organisationen för sin utbildning. Det skall finnas program som vänder sig till olika slags mottagare. Organisationen måste ha förmåga att tala till bönder på bönders vis och med de lärde på latin. 

Är det möjligt att skapa en dylik organisation? Tja, jag tror det. Vi kan inte vänta på att även vi skall ställas inför de påtagliga hot mot friheten som krävs för att folks ögon skall öppnas. Den stunden är det ändå försent.

Hälsar eder Peter Harold som ser fram mot att HAX gör en uppföljare på sin högt ställda tanke om ett svenskt frihetsparti, eller att fler börjar debattera frågan.

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Demokrati och frihet. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till ”Frihetspartiet” som inte vill regera… HAX tänker högt och stort.

  1. Sofia skriver:

    Jordens mest framgångsrika koncept för att bli herre över alla folk:
    http://100777.com/protocols_se

  2. Anna skriver:

    Kanske borde börja med att anmäla alla överträdelser av svensk lag? Som att varje gång en medborgare råkar ut för diskriminering för att denne inte delar gängse uppfattning om vad som är politiskt korrekt- anmäler till D.O och så vidare… Hade önskat att alla anmält. Då hade lagarna ändrats vid det här laget. Istället vet alla om att lagarna bara gäller vissa och långtifrån alla. Det är ju den lagen som gällt sedan rätt länge: Det råder undantagstillstånd för alla inkorrekta åsiktsbärare…

    • Sofia skriver:

      Instämmer med tanken.
      Reellt sett är ensam INTE stark!
      Makten slår ned svaga.
      Sammanhållning är ofrånkomligt för oss vanliga.

    • Peter Harold skriver:

      Njae, det finns ingen lag som reglerar politiskt korrekthet. Däremot kan man okynnesanmäla, om man känner för det. Alltid tar det upp myndigheternas tid. Oupps, det får jag inte säga, för denna uppmaning är faktisk olaglig! Häpp!

      • Anna skriver:

        Jamen, jag menade självklart att anmäla saker som är reella- som när en arbetssökande får jobbet fast denne har lägre kompetens pga könstillhörighet och ursprung och att arbetsgivaren ”kvoterar” in denne. Eller som när kommunen snor lägenheten av någon som blivit lovad att få hyra den i andrahand, men som sedan blir snuvad på den då kommunen ringer upp uthyraren och erbjuder dubbla hyran. Då är det reella saker som faktiskt borde kunna anmälas. Man vet när det är sån form av diskriminering om man först vänder på problemet och frågar sig om det hade varit accepterat att favorisera åt andra hållet. Är det inte det så är det ett klart fall av ”omvänd” diskriminering. Det är då alla ska anmäla det då det händer dagligen men något som bara rycks på axlarna åt.

        • Peter Harold skriver:

          Det intressanta är att våra lagstiftare säger att det inte finns omvänd diskriminering. När arbetsgivaren väljer en person med invandrarbakgrund framför en etnisk svensk med bättre meriter kan arbetsgivaren försvara sig med att man rekryterat invandraren för att uppnå bättre jämställdhet inom sin personalstab. Jag tror att det till och med är juridiskt(?) påtvingat att arbetsgivarna måste agera så här. Ja, det är ”förkylt” att det blivit så här.

  3. judaspainkiller skriver:

    Det är mindre omständligt att yxa ihjäl kungen på tinget än att börja träta på grannen om rättvisa inte skipas.
    Kungen är ju utbytbar men det är värre med grannen och hans bittra kärring som har diverse hållhakar på dig.

  4. Anna skriver:

    Det är med andra ord ingen vits att anmäla kommunerna som ger lönebidragsjobb åt papperslösa medan sommarjobben åt ungdomarna blivit något som bara en bråkdel får ta del av- på bekostnad av papperslösa stackare? Vet inte, men jag tror inte att kungen är så särskilt lätt att ha ihjäl i det här fallet. Inte ensam åtminstone…

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s