Smart tänkt 200 år före Stephen Hawking – några kloka ord av Benjamin Constant.

Bästa läsare!

För att vara lika rörlig som en planta klär sig professor emeritus Stephen Hawking tämligen elegant. Det var min första reflektion när jag såg att han gjort ett utspel om mänsklighetens framtid. Hans ord har uppmärksammats vida omkring av medierna:

The human failing I would most like to correct is aggression. It may have had survival advantage in caveman days, to get more food, territory or a partner with whom to reproduce, but now it threatens to destroy us all.

Jag tror inte att många ifrågasätter Stephen Hawking, som dessutom härom året varnat för att artificiell intelligens också utgör ett hot mot mänskligheten. Och med tanke på att mänskligheten visar upp tecken på att bli allt mindre intelligent för vart år som går är det nog bara en tidsfråga innan den första brödrosten eller dammsugaren hoppar fram och våldför sig på en människa…

Om jag får ikläda mig rollen som raljant ölpimplande TV-soffnarkoman (nej, jag är verkligen inte en sådan människa!!!) skulle jag kunna avfärda Stephen Hawking med orden att han måste ha suttit och kollat alltför många dåliga science fiction-filmer. ” – Det där med att robotarna kommer utplåna oss är bara nys”, skrockar soffpotatisen och skvätter med ölen över sin nätbrynja och svär över den odruckna vätskeförlusten.

Låt mig även ikläda mig rollen som kulturmarxist och gå till frontalangrepp mot den invalidiserade vetenskapsmannen, dock utan att ta mig tid att kräva att det skall heta vetenskapshen: ” – Stephen Hawking ger uttryck för den yttersta patriarkalism, och hans angrepp mot artificiell intelligens påminner om de västerländska kolonisatörernas syn på den svarte undersåten som hölls okunnig för att kunna fungera som slav, och nu vill han även förhindra maskinernas emancipering”. Mm, ni ser, jag känner min fiende och hur den resonerar… he he!

Nu är jag varken ölpimplande soffpotatis eller kulturmarxist. Nej, tvärtom. Jag försöker att vara intellektuellt alert, och för att demonstrera detta tänker jag inte nöja mig med att jag bifaller Stephen Hawkins påstående om att aggression är så passé.

Jag vill därtill säga att fler tänkare kommit till samma slutsats (undertecknad inkluderad, även om jag inte skulle kalla mig just för tänkare, i vart fall inte med någon anspråksfullhet i tonfallet). Jag vill här i afton lyfta fram just ett speciellt exempel på en person som resonerat kring det som Stephen Hawking kacklade ur sig via sin röstrobot. Mina damer och herrar, låt mig introducera Benjamin Constant…!

sb constant

Ok, jag skall först erkänna att jag förbannar mig själv över att inte ha hittat på namnet själv till någon av mina romanfigurer. Namnet Benjamin Constant tigger om en äventyrsberättelse på minst 400 sidor. Men han är i högsta grad en historisk person och levde mellan 1767 och 1830 (tavlan här ovan är från dödsåret).

Till yrket var han politisk teoretiker, författare och lär även haft politiska uppdrag. Det är dock endast hos bildade människor det ringer en klocka när hans namn nämns. Dock hade han på sin tid ett stort inflytande kring sina resonemang och texter om klassisk liberalism. Innan jag fortsätter måste jag inflika att den liberalism som torgförs av vårt eget Folkparti eller Nya Moderaterna inte har mycket med det tidiga 1800-talets liberalism att göra. I 1800-talets liberala kretsar talade man på riktigt om individens frihet från statens ingripanden. Alltså motsatsen till dagens nanny-samhälle, där nutida liberaler tror att den som förespråkar mest samhälleligt omhändertagande av individerna är liberalast. Eller liberaligast. Nä, det heter liberalast.

Benjamin Constant har inte som Stephen Hawkin nöjt sig med att påstå att aggression är ett hot mot mänskligheten, och att det aggressiva beteendet hör hemma i fornhistorien, utan han tänkte till ett par varv extra, och formulerade också en mening om varför det är på detta viset.

År 1816 eller 1819 höll Benjamin Constant en föreläsning i Paris som med vissa justeringar skulle kunna dammas av och hållas i vår egen tid. I sin föreläsning jämförde han demokratin och friheten i antikens Grekland kontra demokratin och friheten i hans egen tid (efter den franska revolutionen och det amerikanska frihetskriget mot England). Ja, han går faktiskt genom de flesta statsskicken, och konstaterar att de var ganska grymma och hänsynslösa i forntiden, med ringa erkänsla för individuella och civila rättigheter. Därmed noterar han några väsentliga skillnader mellan förr och ”nu”:

The modern world offers us a completely opposing view. […] Even the division of Europe into several states is, thanks to the progress of enlightenment, more apparent than real. While each people, in the past, formed an isolated family, the born enemy of other families, a mass of human beings now exists, that under different names and under different forms of social organization are essentially homogeneous in their nature. This mass is strong enough to have nothing to fear from barbarian hordes. It is sufficiently civilized to find war a burden. Its uniform tendency is towards peace.

Även om jag betraktar mig som allt annat än stats-vän så måste jag erkänna att Benjamin Constant framlägger en intressant grund till sin teori. Längre tillbaka var staterna små ifråga om storlek, och man sökte gemensam styrka genom klanen (ungefär som i vissa muslimska länder idag) för att skydda sig mot yttre fienden.  Genom att de små staterna gått samman och blivit starkare kan de skydda sig mot barbariska inkräktare som försörjer sig på plundring. Och nu kommer vi till Benjamin Constants teori:

This difference leads to another one. War precedes commerce. War and commerce are only two different means of achieving the same end, that of getting what one wants. Commerce is simply a tribute paid to the strength of the possessor by the aspirant to possession. It is an attempt to conquer, by mutual agreement, what one can no longer hope to obtain through violence. A man who was always the stronger would never conceive the idea of commerce. It is experience, by proving to him that war, that is the use of his strength against the strength of others, exposes him to a variety of obstacles and defeats, that leads him to resort to commerce, that is to a milder and surer means of engaging the interest of others to agree to what suits his own. War is all impulse, commerce, calculation. Hence it follows that an age must come in which commerce replaces war. We have reached this age.

Kortfattad översättning till svenska: ”Kan man inte råna folk på de saker de äger så måste  man betala för att få det man vill ha”.

Detta var sagt för snart 200 år sedan, och även om min gode läsare vill opponera sig vill jag hävda att Benjamin Constant faktiskt har rätt. Åtminstone rent principiellt. Han teori är att med tiden – då stater blivit stora nog att för att försvara sig från yttre någorlunda jämnstora angripare – så kommer krig att bli dyrare än handel. Jag tror på denna princip och teori.

Nu invänder kanske läsaren och påpekar att Benjamin Constant har fel så det bara sjunger om det när man tittar på TV-nyheterna, och att det snarare är fler och större krig nu än på hans tid. Det är förvisso sant. Men hans princip och idé håller. Vad som förändrats är ju förutsättningarna för krig. Det finns mekanismer som gör att det fortfarande är lönsamt med krig istället för kommers. Och här kommer vi in på de internationella storbankerna och centralbankerna (som ofta är kontrollerade av storbankerna).

På den tiden då en kung bara kunde mobilisera en trupp efter hur mycket pengar han hade i sin skattkammare så blev krigen begränsade. Jag har redan i tidigare bloggpostningar framfört iakttagelsen att många krig på svärdens, armborstens och musköternas tid var så begränsade att folk som bodde 3-4 mil från slagfältet inte ens hade en aning om vad som försiggick just då. Eller i vart fall inte blev direkt påverkade.

Tittar vi på de historiska slagen ser vi bataljer om några tusen till tiotusentals soldater, och krigen blev dyrare och dyrare. Benjamin Constant menade att till slut skulle staterna inte längre ha något ekonomiskt intresse av att kriga, utan skulle istället övergå till fredlig handel. Men sedan hans dagar har förutsättningarna alltså förändrats. Staterna – större än någonsin – finansierar sina krig genom att låna pengar eller skuldsätta sig. Både första och andra världskriget var möjligt bl.a. genom att staterna kunde ta upp stora krigslån. De befintliga generationerna betalade med sina liv, och de kommande generationerna skulle betala de ekonomiska skulderna. Även om det hetat att de allierade vann och tyskarna förlorade de två storkrigen så kan vi nog kallt konstatera att de enda vinnarna var faktiskt storbankerna och militärindustrin. Vilka tror ni vinner tredje storkriget? Ja, precis.

Vi kan ge Benjamin Constant rätt, och vi kan förverkliga hans vision om att handel skall ersätta krig. Vi måste bara se till att krigen blir alltför dyra för staterna. Idag med FIAT-valutor och kroniska budgetunderskott så korrumperas den ordning som vår gode teoretiker föreslog.

Jag avslutar med ytterligare två citat från Benjamin Constants föreläsning för 200 år sedan; båda är lika aktuella då som nu. Först ett citat om vikten av en fri marknad:

Finally, commerce inspires in men a vivid love of individual independence. Commerce supplies their needs, satisfies their desires, without the intervention of the authorities. This intervention is almost always — and I do not know why I say almost — this intervention is indeed always a trouble and an embarrassment. Every time collective power wishes to meddle with private speculations, it harasses the speculators. Every time governments pretend to do our own business, they do it more incompetently and expensively than we would.

Och därefter ett citat om vikten att slå vakt om individuella rättigheter, och inte ge avkall på dessa till förmån för politiska rättigheter (som staten kan nyttja för sitt eget bästa på individens bekostnad):

Individual liberty, I repeat, is the true modern liberty. Political liberty is its guarantee, consequently political liberty is indispensable. But to ask the peoples of our day to sacrifice, like those of the past, the whole of their individual liberty to political liberty, is the surest means of detaching them from the former and, once this result has been achieved, it would be only too easy to deprive them of the latter.

Med tanke på hur många kloka saker som sagts förr i tiden så förstår jag att våra politiker är så ivriga över att begränsa historieämnet i skolan, att tillrättalägga det eller till och med infantilisera det. De vill inte att vi skall lära av historien, utan önskar helst av allt att vi skall lita blint på att våra folkvalda vet vårt bästa, och att politikernas är bäst på att skapa vår framtid. Fan heller!

Vi lever tyvärr i en tid där staten blivit barbaren.

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Demokrati och frihet. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Smart tänkt 200 år före Stephen Hawking – några kloka ord av Benjamin Constant.

  1. Sofia skriver:

    Hela världen är så rörig nu så jag föreslår att vi alla ber till Gud att han ska sända Messias som ställer allt tillrätta!

  2. Vauen skriver:

    Mycket intressant läsning!

    Denne man talar om det du säger om stålar och krig:

    • Peter Harold skriver:

      Jag hann bara kolla halva föreläsningen igår, och jag blev faktiskt intresserad av Titanic tidigare i år just p.g.a. J.P. Morgan. Jag är också intresserad av hur de nya rönen tas upp av allmänheten.

  3. Anna skriver:

    Som alltid tänker jag flera steg framåt… Om vi inte NU är särskilt intresserade av DÅ- hur kommer 2015 att beskrivas år 2215… ? Fast det finns ju undantag i yngre generationer. Det kanske blir det framtida bristyrket och den egenskapen som räddar nyfikna unga från den värsta arbetslösheten. De vetgiriga ungdomarna kommer och är redan, väldigt uppskattade. Kanske för att de är så få… Hoppet står till de.

    • Peter Harold skriver:

      Jag kommer inte ens vara med 2025, och redan till dess har det nog hänt en massa som kommer få 2015 att framstå som en svunnen tid…😉

      • Anna skriver:

        Du kommer att vara med 2025. Med dina djupa spår du gjort redan, kan jag med lätthet påstå det utan risk för att bli anklagad för att ljuga.

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s