SvD:s Ivar Arpi klagar på ”rysk propaganda” – men vad är det han själv håller på med?

Bästa läsare!

SvD:s ledarskribent Ivar Arpi gnäller över att Ryssland betraktar utrikesminister Wallströms debattinlägg från 1/8 som kritiserade Ryssland för att det landet ”illegalt annekterat Krim”. Ivar Arpi reagerar på att Ryssland i sin tur reagerade på utspelet,  samt kallar det faktum att allt färre köper den de västliga regeringarnas tolkning av vad som skett för framgång för rysk propagandakrigföring.

Jag håller inte med. Gammelmedier som just SvD och dess skribenter vilka lydigt och okritiskt återpublicerar Washingtons syn på krisen är norm i all svensk nyhetsbevakning avseende denna specifika. Den enda tillstymmelse till nyansering är när journalister skriver lite reservationsfyllt att ”uppgifterna från regeringen i Kiev har ännu inte bekräftats” när den regimens företrädare påstår att Ryssland invaderat med en bataljon av stridsvagnar eller fäller bomber från flyg. Ty även journalisterna vet att den USA/EU-vänliga regimen i Kiev är minst lika intensiv i propagandakriget som dess motståndare. Men man ser det inte som ett problem. I vart fall talar man inte om det.

Ivar Arpi skriver vidare att det är synd att utrikesminister Wallström använder begreppet ”rysk aggression mot Ukraina”, medan han själv vill att man kallar det krig. Och så ställer sig Ivar Arpi på den ukrainske presidentens sida (oligarken Petro Porosjenko som i äldre amerikansk hemlig diplomatkorrespondens benämnts som ”Our man in Ukraine”) i beskrivningen om att ” – Det här är inte en kamp med ryskstödda separatister, det här är ett riktigt krig med Ryssland”. Och Ivar Arpi vill att man sätter agendan efter det resonemanget.

Det som bevisar att Ivar Arpi själv är involverad i det pågående propagandakriget mellan USA (vars säkerhetspolitiska agenda formats och dikteras av neocons och lokala oligarker) och Ryssland (som SvD kallar för ”nationalbolsjevistiskt”) är att han inte reagerar på sin egen tidnings självmotsägelser. Och han väljer nogsamt att undvika nämna de faktorer som slår hål på hans (och Vita husets) resonemang. Inte med ett ord nämner Ivar Arpi att medborgarna i Krim folkomröstade om att lämna den ukrainska federationen (mitt i oroligheterna i fastlandet där ukrainare hotade etniska ryssar med dödligt våld).

När man talar om att ”Ryssland olagligt annekterat Krim” så består brottet mot detta att resten av Ukraina inte fått deltaga i folkomröstningen. Och detta kallar Ivar Arpi för Rysslands krig mot Ukraina, och förtiger att USA:s regering försökte blåsa Ryssland på sin flottbas för Svarta havsflottan genom att arrangera regimskiftet vintern 2014. Det är ett ohederligt resonemang som dock utrikesminister Wallström svalt med hull och hår.

SvD ägnar sida upp och sida ner med artiklar som misstänkliggör Ryssland och dess regim, men sällan med kritik som verkligen kan betraktas som relevant. Gästskribenten Magnus Ljungren får utgöra ett akademiskt alibi med sin beskrivning av Eduard Limonov som 1993 bildade det Nationalbolskevikiska partiet när Ljungren försöker hitta på en beskrivning över vad som sker i dagens Ryssland:

1993 bildade författaren Eduard Limonov det så kallade Nationalbolsjevikiska partiet. Jag läser hans 22 år gamla principförklaring och slås av att hela den nya Kreml-doktrinen här är föregripen – låt vara att Putin föredrog att starta ett eget parti på limonovsk grund.

I principförklaringen heter det att mark där det bor ryssar hädanefter är att betrakta som rysk, att Krim och Donbass måste återförenas med modernationen, att det ryska samhället ska frigöra sig från främmande inflytanden och bryta med väst så att ”den främmande utplundringen av vårt land” får ett slut, att det vid sidan om de nationella idéerna gäller att ta särskild lärdom av den gamla tjekan för att återskapa ”lag och ordning”, att Ledaren i sinom tid på ett naturligt sätt – utan valprocedurer – kommer att träda fram först som företrädare för dem som reser sig mot usurpatorerna och sedan som en hela folkets man.

Nu är vi där. Nationell yra råder. Präster välsignar Stalinikoner. Krim är återbördat. Av Donbass har blivit folkrepubliker. Det inre förtrycket tilltar. Tjekans skapare Feliks Dzerzjinskij håller på att klättra upp på sockeln igen. Ledarkulten och imperiebygget är i full gång.

Det är uppenbart att professor emeritus Magnus Ljungren har samma förargligt vilseledande approach kring Ukrainakrisen som ”Ukrainaexperten” Stig Fredriksson vars brist på sakkunskap blottades av Erik Johanssons podcast Granskning Sverige. I Fredrikssons resonemang saknas det faktum att säkerhetsobservatörer inte kan bestyrka Kievs uppgifter om att den ryska armén befinner sig inne i de östra utbrytarrepublikerna och strider på separatisternas sida (och en ärlig general i Ukrainas armé har sagt att det inte funnits några soldater som stridit för den ryska arméns räkning i Donbass eller Luhansk).

Vidare nämner Magnus Ljungren inte heller att Vladimir Putin gång på gång förklarat att han inte har intresse av att annektera de östra utbrytarprovinserna. Han har till och med uttryckligen nekat dessa provinser inträde i den ryska federationen med ett stort njet. Hans krav är dock att de skall få autonomi inom den ukrainska federationen, och att Kievs armé och de oligarkfinaniserade fasciststyrkorna (som har säte i västra och norra Ukraina) skall sluta attackera Donbass och Luhansk.

Ivar Arpi påstår att Ryssland är kapabelt att rita om Europas gränser; varför har Vladimir Putin i så fall inte – efter över ett års inbördeskrig i Ukraina – redan gjort det med östra Ukraina? Eller varför har han inte ockuperat hela Ukraina om det nu stämmer att han vill återbilda Sovjetunionen? Svar: helt enkelt därför att han inte har haft något intresse av att göra detta. Sålunda faller det påstående som Ivar Arpi ställt sig bakom, nämligen att Kiev är i krig med Ryssland.

Ivar Arpi kan inte vara okunnig om detta förhållande. Därmed måste hans artikel vara ägnad att vilseleda SvD:s läsare. På uppdrag av vilka? Är det tidningsledningen som vill att han far med osanning? Eller ägarna? Eller någon annan?

Är Ivar Arpi trots allt bara okunnig, då skall ha undvika att skriva dylika alster. Vet han hur de faktiska förhållandena ändå är ifråga om Ukrainakrisen, då är det ganska uppenbart att hans förtroendekapital som skribent är förbrukat för all framtid.

Fast i båda fallen är slutsatsen ändå densamma: Adjö, Ivar!

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Krig & fred, Medierna. Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till SvD:s Ivar Arpi klagar på ”rysk propaganda” – men vad är det han själv håller på med?

  1. Sofia skriver:

    De folkföraktande globalisterna är ständigt i krig.
    Ivar Arpi är en stor besvikelse ty han har tidigare stått mot lögner på ett intelligent vasst sätt.
    Globalisterna arbetar för Världsdominans genom att blanda sanning och lögn. Hade allmänheten tydligt sett deras agenda kunde globalisterna inte genomföra den.

  2. Läsare skriver:

    The Barzani family has been the leading light of Kurdish politics since the decline and final collapse of the Ottoman Empire.

    https://wideawakegentile.wordpress.com/2014/10/21/the-crypto-jewish-brazanis-and-kurdistan/

    • Peter Harold skriver:

      Hm, då förstår jag inte varför Turkiet hjälper Israel genom att supporta de islamistiska rebellerna som skall få bort Assad för Israels räkning? Fast det är klart, denna allians kan vara temporär, och när ett slag är vunnit och nästa står inför dörren är man istället fiender (Turkiet-Israel). Intressant artikel!

  3. Benny skriver:

    Självklart ljuger Arpi som en häst travar i sin propagandaartikel och frågan är på vems uppdrag han skriver smörjan? SvD ägarbild som ändrats radikalt de senaste åren för ju automatiskt misstankarna till USA och starka globalistintressen där. Det som är mest beklämmande är hur f.d någorlunda hederliga journalister numera helt tappat det lilla man hade kvar av integritet i rädsla för att förlora sina jobb. Visst är det patetiskt, och det som förvånar är att inte t ex vänstern hakar på kritiken mot MSM på samma sätt som SD gjort. Orsaken kan vara att vänstern inte vill ställa sig i samma hörn som SD och avstår därför, vad vet jag. Även andra oberoende debattörers tystnad om Sveriges uppenbart totala journalistiska haveri är skrämmande, men jag tror att det är för obekvämt att idag utmana MSM, som numera går hand i hand med den politiska makten. Ja, Sovjet är borta men modellen man styrde Sovjet med lever och frodas i väst.

    • Peter Harold skriver:

      Ja, den svenska vänstern skulle onekligen säga att jorden vore platt ifall SD gick ut med beskedet att deras uppfattning är att joden är rund.

      Jag misstänker att Ivar Arpi känner att det är riskfritt att angripa Ryssland i sina texter. Eftersom många redan har sagt vad han säger så blir den upprepade skildringen den enda tongivande bilden.

      • Benny skriver:

        Sen kan man undra vad Wallström menar med ”illegal annektering” egentligen? Finns det legala annekteringar i hennes värld? och är det i så fall annekteringar som godkänns från Bryssel eller Washington? Dessvärre tror jag att Wallström verkligen är bakom flötet på riktigt och att hon som en papegoja säger samma sak som Obama, Juncker, Cameron mflr. Själv begriper hon inget av storpolitik men hon vill gärna vara med och leka! OSCE slog i dagarna än en gång fast att det inte finns några som helst tecken på ryska trupper som krigar i Ukraina och att det är Kiev som nästan hela tiden bryter mot Minsk-2 avtalet, givetvis uppbackat av USA i kulisserna. Väst har nog för lång tid framåt skjutit sig i foten med att yra om internationella rättssystem samtidigt som man själv flagrant bryter mot alla sådana avtal. Detta noteras naturligtvis bland ledare och folk i övriga världen och jag tror att västs påstått demokratiska värderingar numera uppfattas som ett allt större skämt.

        • Peter Harold skriver:

          Japp, fru Wallström är en papegoja. Vi såg ju hur hon beskrev demokratiarbetet i EU i det beryktade klippet där hon mer eller mindre vill tvinga på folket EU-kommissionens vilja; ingen sann vän av demokrati kan försvara hennes resonemang. För svensk del har hon enligt min mening undsluppit kritik tack vara ett hon är kvinna.

  4. Ping: Krims sorti | Jan Millds blogg

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s