Amerikanska libertarianer flaggar för en blodig revolution

Bästa läsare!

Jag har tråkiga nyheter.

Folk börjar förlora hoppet. Ok, det här kanske inte var något nytt, och jag rekommenderar läsaren att inte ta upp detta under bjudmiddagen, om gästerna inte befinner sig helt på samma våglängd som värden.

Var har jag funnit anslaget till denna dystra ”spaning”? Njae, som jag sade nyss så är det i sig inte en nyhet att känslan av hopplöshet – i betydelsen att hoppet sviktar och byts ut mot förtvivlan – eftersom frihetligt sinnade människor är ganska alerta mot sådant som går dem och deras medmänniskor emot, och som istället gynnar big governemnt, big banking och big business.

I dagens bloggpost skall jag hålla mig inom sfären av amerikanska libertarianer, vilka jag har närmast kontakt med (mer än svenska faktiskt). Där har det gått så långt att dessa till och med talar i klartext om vad för slags lidande vi kan förvänta oss. Och detta formulerat till och med under ett födelsedagskalas med massor av gäster…!

Ja, det är så att de forne kongressmannen Ron Paul fyllt 80 år. Han är fortfarande i god vigör, lika inspirerande som vanligt och alltjämt vid sina sinnens fulla bruk. Möjligtvis ett frågetecken för hans snuva som han haft i flera månader nu, men i övrigt är Ron Paul mer lik en 65-åring än många andra i den åldern…

80-årsdagen firades med en fest arangerad av det libertarianska Mises-institutet i Texas där födelsedagsbarnet och en stor del av dennes släkt var närvarande. Det blev givetvis ett kalas som manifesterade den beundran som Ron Pauls anhängare hyser. Flera hyllningstal ägde rum som inte bara handlade om politikern Ron Paul, utan också om hur han som människa intar en särställning av alla politiker i USA (och kanske resten av världen också).

Tom Woods höll ett av introduktionstalen, och sade att Ron Paul är ett av de bästa exemplen på en person som drivs av personlig övertygelse, och som inte är ute efter att sälja sig, eller drivs av egen vinning. Tom nämnde som exempel när Ron Paul under några valdebatter gav uttryck för obehagliga sanningar som publiken buade ut. ” – Men Ron Paul stod fast vid det han sade, ovetandes om att det ändå fanns miljoner människor vid TV-apparaterna som förstod och gillade det han sade, och som anslöt sig till hans rörelse” [min förenklade och redigerade översättning/PS]. Och det är just detta som fått den amerikanska libertariansismen att över huvud taget bli en maktfaktor (om än intensivt tillbakatryckt av mainstream media och det övriga politiska etablissemanget) och utvecklas till en folkrörelse.

En annan av talarna var domaren och politiske kommentatorn Andrew Napolitano. Efter sin sedvanliga inledande stå upp-rutin berättade han om ett tillfälle där han hållit ett anförande om individuell frihet. Just under en passage där han nämnde Thomas Jefferson (en av USA:s grundare och medförfattare till konstitutionen) fick han ögonkontakt med en av personerna i publiken. ” – Man brukar anklaga mig för att ta betalt per ord (antydandes judge Napolitans kända svada) men där blev jag tyst för en kort stund. Ögonen som jag såg in i tillhörde min hjälte. Han satt där, utan att jag visste att han skulle vara närvarande. Det var Ron Paul. Efter mitt anförande skyndade jag mig ner till honom. Inte för att hälsa, utan för att omfamna honom”.

Judge Napolitano hyllade Ron Paul för att han aldrig modifierar sitt budskap för att det skall passa sin publik, och att han genom denna konsekventa metod lyckats lära sin publik att förstå att friheten är en gåva som människan är född med, och att ingen stat eller regering har rätt att ta bort denna.

Men lite längre fram kom ödesbudskapet. Judge Napolitanos röst blev mörkare och orden kom långsammare:

” – Jag förväntar mig att när jag dör, så kommer jag göra det i min säng, omgiven av dem som älskar mig, och alltjämt trogen mina [frihetliga] principer. Men några av er behöver vara beredda på att kanske dö i ett av statens fängelser, alltjämt trogen de [frihetliga] principerna. Och några andra kan komma att dö på ett allmänt torg, till ljudet av regeringens skrällande trumpeter, men alltjämt trogen de [frihetliga] principerna. När ögonblicket är inne kommer ni veta vad ni skall göra, därför friheten finns inte i huvudet, utan i hjärtat. I varje mänskligt hjärta. Men det måste göra mer än att bara ligga där…”

Vad är det som driver till och med sansade människor att frukta för en våldsam konfrontation med statsapparaten?

Ja, man behöver inte vara en fantasifull dystopist á la George Orwell för att ana vad som komma skall. Och i mycket har vi redan passerat det Orwellska standardmåttet för massövervakning och nyspråk och allmän totalitärism. De amerikanska libertarianerna har uppmärksammat den militarisering som pågår av polisväsendet i USA. Och andra har uppmärksammat att bakom många upplopp finns filantropiska organisationer som (i hemlighet) understödjer aktivister som startar kravaller (bara för att motivera delstaterna att skaffa ännu mer militär utrustning till polisen). Detta sker också i Sverige.

Även om man vill förneka att det finns en konspiration för att förvandla USA (och sedermera också Europa) till en polisstat (vilket man redan är) så är det ju alldeles uppenbart att man kan se vad som redan skett. Och i vilken riktning det hela fortsätter.

Själv hoppas jag att jag överlever mitt livs resa som startar om ett par dagar. Min vän och jag åker tillsammans. Jag hoppas innerligt att jag inte förnärmat CIA så att de knuffar av oss från vägen (jag lovar att jag skall köra försiktigt, och jag hoppas att min co-pilot gör det också). Men man kan aldrig veta. När jag kommer tillbaka skall jag ge mig i kast med att försöka planera för valet 2018. Inte för min egen räkning eftersom jag har starka tvivel över att jag skall uppleva den dagen, men gott och väl för andra som kanske inspirerats av Ron Paul, och som anser att även Sverige vore betjänt av frihetliga principer i politiken. Med tanke på hur åttaklövern resonerar behövs detta verkligen.

Hälsar eder Peter Harold

P.S.

Har ni hört att skådespelaren och teaterdirektören Stefan Sauk kritiserar – i radiosändning med Erik Blix – svenska medier för att de mörkar om Islamska staten? ” – Det råder för närvarande en politisk korrekthet i det här landet. Man kan inte lita på att de nyheter som massmedia släpper ut är riktiga. Man mörklägger.”

Ironiskt nog så har Sveriges Radio klippt bort Stefan Sauks avslutande ord som Erik Blix uppenbarligen inte var beredd på, än mindre gillade. En avskrift över Stefan Sauks angrepp på det politiskt korrekta medieklimatet i Sverige finns att läsa här i dess helhet.

D.S.

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Demokrati och frihet. Bokmärk permalänken.

19 kommentarer till Amerikanska libertarianer flaggar för en blodig revolution

  1. Sofia skriver:

    Till Peter och alla andra:

    • Peter Harold skriver:

      Kloka ord. Jag blev så himla brydd för inte så länge sedan när det bekräftades att var fjärde cancer stannar i tillväxt eller försvinner av sig själv. Och som sagt, jag har flera bekanta som dött av behandlingen. Sen har jag för all del fler bekanta som blivit friska genom behandling också. Men det är som sagt tänkbara tankar om att arbeta med sitt immunförsvar. Min vän är mycket berörd av detta.

  2. Sofia skriver:

    Vi är slavar – vi måste inse läget för att förändra till det bättre:

  3. Benny skriver:

    Jodå, vi är i väst på väg mot det totalitära samhället med stormsteg det märks. PK-korridoren blir allt smalare och alla avvikande uppfattningar brännmärks. Bara det numera famösa SVT-inslaget från Rinkeby väcker frågor och undran om hur illa det är. Nyheter är inte längre nyheter utan propaganda som befolkningen ska matas med och självcensurens diktatur härjar i samma utsträckning som någonsin i DDR. Alla PK-journalister är rädda om sin tragiska smäckjobb eller så står man på någons lönelista som propagandist för alla möjliga organisationer som Nato, EU, NSA, CIA m.m. listan kan göras lång.

    • Rune skriver:

      Du har nog inte märkt det förut? Propaganda och mörkande har ju pågått i minst tjugofem år. De flesta har inte märkt något förrän de allra senaste åren.
      Själv märkte jag att det var något som inte stod rätt till i samband med Estonia-förlisningens efterspel. Helt sensationella uppgifter i Finanstidningen förtegs helt av Radio, TV och övrig dagspress! Och jag som trodde att uppgifterna skulle explodera i medierna?
      Sedan hur Wachtmeisters ”Nya Parti” behandlades i medierna fick mig också att förstå att det fanns krafter i kulisserna som dirigerar etablissemangsmedierna.
      Men den stora allmänheten märkte inget ovanligt.

      • Peter Harold skriver:

        Jag var förvisso ganska ung fortfarande när Estonia-katastrofen ägde rum, och det kändes som att man kunde förklara debaclet med att det var en exceptionell händelse. Och att medierna har haft en ”försiktighetsprincip” där de nogsamt försökt kolla upp sina uppgifter före publicering. Men samtidigt publicerar de ju saker som inte är sanna, eller som är lösryckta rykten, och så vidare. Varför är de försiktiga med vissa ämnen, men kan publicera hur lättvindigt som helst andra ämnen? Efter en tid började jag förstå mönstret. Sedan skall jag erkänna att jag gått på mediernas och etablissemangets budskap om att konspirationsteoretikerna inte är trovärdiga, och att de bara väljer ur argument och förvränger dem för att det skall passa deras egna syften. Men idag – tack vare Internet – kan man med några musklick till ansträngning komma fram till resultatet att gammelmedierna är de som väljer ut argumenten och förvränger dem till att passa sitt eget budskap.

    • Peter Harold skriver:

      PK-journalisternas tänkande tränger in i alla miljöer, och samma slags människor finns inom den akademiska världen och inom näringslivet. Jag har själv hört folk på mitt jobb komma med det här giftet.

  4. Risto Matinen skriver:

    Ja, nog satsar kulturmarxisterna på att köra vita länder i botten. Är väl främst Australien och en del forna kommunistockuperade öststater plus Ryssland som håller emot invasionen av araber, negrer och annat pack.

    Det som är uppenbart är att vi aldrig haft så många fiender i landet, inte ens när Ryssland tog Finland och Åland, var de så många som de nu är. Samtidigt som det sinnessjuka att vi tvingas betala fiendens uppehälle av staten, som transformerats till antisvensk.

    Jag som snarast skulle kunna betraktas som mes, har inga problem moraliskt med tanken att döda de oansvariga politikerna; folkförädarna…

    • Peter Harold skriver:

      Jag är ännu mesigare; jag föreslår omskolningsläger för dem…😉

    • Anna skriver:

      Undrar jag, vad som hade varit av USA om Indianerna fått ha sitt land ifred? Mindre kröka och mer spiritualism/ friare värld a´la libertarianismen i denna blogg, perhaps? Hårt arbete och jakt med piparöken när främmat kom på besök? Troligtvis hade indianerna varit beroende av resten av världen precis som vi är i nutiden., Jag hade gissat på att om Columbus inte interferat med indianerna hade USA varit mer som australien i dag. Både till utseende och lagar/system. Och om USA inte varit som det är i dag hade väl inte västvärlden haft så mycket flyktingar från västvärlden. Eftersom då hade inte USA funnits som startat det här kriget för införandet av demokrati i länder som inte förstår vad det ordet ens betyder.

      Kanske bättre återgå till Columbus tid, egentligen. Alla lever inte under samma tidsålder. Det är först när internetåldern blev till, som alla länder simultant- fått samma krav att leva upp till. Men det är faktiskt inte samma sak för alla. Var sak har sin tid.

  5. Läsare skriver:

    Läs första inlägget. DN-judarna går hem till folk och trakasserar dom i deras eget hem. Din tur nästa gång?

    DN trakasserar oppositionell journalist

    https://www.flashback.org/t2614221

  6. Läsare skriver:

    In 1939, with the intensification of persecution against German Jewry, the Swedish Parliament passed a law which permitted entry to tens of thousands of German Jews. The upshot of this decision would be their rescue from the certain death that would result if they would otherwise have been sent east. The Swedish Parliament thus displayed an outstanding humanitarian approach. But then something happened which dumbfounded the Gentiles, resulting in weakening the hand of those who were true friends of the Jewish people.

    Dr. Ehrenpreisz, the “Chief Rabbi” of Sweden (since 1914), together with the leader of the Jewish community in Stockholm, turned to the Swedish government with the request that it not carry out the aforementioned decision of Parliament, using the excuse that the settling, even temporarily, of 10,000 additional Jews in Sweden could arouse a Jewish problem in this land that had never experienced anti-Semitism because of the small number of its Jewish citizens. The efforts of these two wicked community leaders succeeded in their goal and the Swedish government voided its plan to carry out its own Parliament’s law. But when, four years later, all of Danish Jewry was smuggled, overnight, into Sweden, Ehrenpreisz did not succeed in thwarting that wonderful rescue effort, since it came to him as a surprise, too.

    http://www.israelversusjudaism.org/holocaust/chapter-9.cfm

    Main

    http://www.israelversusjudaism.org/holocaust/victims.cfm

  7. Anna skriver:

    Haha- Reinfeldt säger: SD-väljare är bittra över sina egna liv. Precis det argument jag fått höra gång efter gång när jag poängterat saker förut men då jag INTE gått ut med att rösta på SD. Slutklämmen kan här vara att den som säger PIP åt det ena hållet eller det andra är missnöjda. Varför ska det vara ett argument över huvudtaget för att såga ens politiska ståndpunkt?

    Reinfeldt missnöjd över sitt eget liv. Tröstar sig med att engagera sig politiskt. Jaha ? Vad är nytt med DET, undrar jag? Den som är missnöjd med sitt liv, sina grannar och sin närmiljö de inte haft möjlighet att påverka själv, röstar på SD. Den som är missnöjd med sitt liv, sin närmiljö de inte kunnat påverka MEN som till skillnad från SD-väljare (eller andra politiskt inkorrekta) sett sin chans till att hoppa på det vinnande tåget- lägger sin kraft och energi på att bli BETALD gnällspik.

    Reinfeldt vinner här. Reinfeldt är den största svikaren, den största besvikelsen svenska folket har sett i världshistorien någonsin. Och så ska han skylla allt på SD-väljarna. För att vi inte får betalt för att gnälla. Skit på sig Reinfeldt. Du är den person jag alltid ska vara tacksam för att aldrig ha haft missnöjet att ha lärt känna.

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s