Påven likställer fördömandet av Israel med antisemitism

Bästa läsare!

Följande besked kan nog inte förvåna många; det nuvarande pontifikatet – under påven Fransficus den förste – har med sina ord och handling definierat sig som den påve som står allra längst till vänster på den politiska skalan under modern tid. Och då kan man knappast påstå att Johannes Paulus den andre var ett högerspöke.

Det som tycks stå högst upp på nuvarande påvens agenda verkar vara förnekelse av sitt arv. Men idag undrar jag om det verkligen handlar om ideologisk övertygelse. Vissa strider som han ger sig in på känns inte angelägna. Eller snarare, vissa engagemang känns rent ut sagt konstruerade när jag försöker se genom en katoliks glasögon. Vilket inte motsvarar min vanliga synskärpa.

I dagens bloggpost vill jag uppmärksamma ett ämne som jag förbisett på grund av mitt bristande engagemang, men jag tror säkert att en och annan av er, kära läsare, noterat en flagrant undfallenhet från Vatikanens sida gentemot staten Israel och det judiska världssamfundet. Det är – om jag får upprepa mitt nyss uttalade uttryck – inte förvånande att påven gör ett utspel som visar att Vatikanen gör ställningstaganden som kan bli mycket problematiska i framtiden.

Det handlar om påven som sade följande vid ett möte med ett antal judiska ledare, enligt organet World Jewish Congress:

” – Att attackera judar är antisemitism, och en regelrätt attack mot staten Israel är också antisemitism. Det kan finnas politiska motsättningar mellan regeringar och i politiska frågor, men staten Israel har all rätt att existera i säkerhet och välstånd.”

Vad är innebörden av detta uttalande?

Man kan se det ur olika perspektiv. Den mildaste tolkningen är att påven – med anledning av den senaste tidens ökade våld i Israel – ställer sig på det judiska folkets sida sedan man attackeras av palestinska medborgare.

En annan tolkning är att Vatikanen vill fördjupa sina yttre relationer med Israel – en process som inleddes redan för 50 år sedan – då man började söka efter den katolska kyrkans rötter i den judiska sfären. Med andra ord, uttalandet är en artighetsfras yttrad av en akademiledamot till en annan akademis ledamöter.

Den tredje tolkningen är att Vatikanen är söndrat inifrån, och att man vill bilda en allians med den konkurrent som har möjlighet att störta påvedömet i fördärvet. Även om det råder oklarheter om vad påven menar med ”regelrätta attacker mot Israel” (vi har än så länge bara uppgifter från Judiska Världskongressen om påvens uttalande) så finns det en risk att man åsyftar även verbala angrepp, som t.ex. kritik mot den israeliska staten. På vilken nivå skall dessa angrepp ligga? Talar vi om mellanstatlig polemik? Eller på enskilda individer?

Det är viktigt att ställa sig dessa frågor, för detta kan betyda att Vatikanen skulle i ett tänkt scenario stödja en israelisk attack mot t.ex. Iran som straff för att någon politiker i det landet säger att Israel borde utplånas från kartan (och som bekant räcker det med att Israel/USA tolkat ett uttalande på detta sätt, sant eller falskt). Och det kan också betyda att privatpersoner kan komma att åtalas för antesemitism om de yttrar sig ofördelaktigt om det landets existens.

Och från den israeliska statens sida finns det tecken på att det är just i denna riktning man färdas mot. Ett argument som t.ex. den svenska judiska lobbyingorganisationen Swedish Defence League använder i debatten är att ”motståndarna gör antisemitiska uttalanden när de kritiserar judar istället för staten Israel”. Men med påvens definition blir båda sätten betraktade som antisemitism (och mer jobb för kränkthetsministrarna på SDL med andra ord). Och den utvecklingen skulle nog behaga Israels regering.

Det som den israeliska regeringen verkar för är att säkra sin nation som en judisk stat med radikala – och för europeiska nationer otänkbara – medel.

För några dagar sedan gick landets premiärminister Benjamin Netanyahu ut offentligt och förklarade att regeringens policy är att endast verka för en enstatslösning och att Israel skall ha full kontroll över sitt territorium. Han sade att israel skall leva med svärdet i hand under all överskådlig framtid, och att justitiedepartementet arbetar på ett lagförslag för att kunna återkalla israeliskt medborgarskap som utfärdats till araber.

Vad vi ser här är att den israeliska nationen – med dess stat – skall ha en renrasig judisk identitet. Och all kritik mot denna monokulturella politik kommer att betraktas som antisemitism, eftersom Israel bedriver denna politik för dess säkerhet och välstånd. Och i så fall kan man få Swedish Defence League på sig om kritiken har en svensk avsändare.

Med andra ord, det internationella judiska samfundet har fått en viktig allierad i påven nu när Israel verkar göra sig redo för etnisk rensning i sitt eget land. Vilket är en politik som man bara kan benämna med skam om den vore utförd i något av EU:s medlemsländer. Här hos oss subventioneras folkutbytet av skattebetalarna. Av västligt orienterade länder är Israel återigen ett undantag. Varför?

I september uttalade sig premiärminister Netanyahu om Israels kapacitet att ta emot flyktingar från Syrien [länk]:

Israel is not indifferent to human tragedy; we conscientiously handled a thousand [people] who were wounded in the fighting in Syria and we have helped them rebuild their lives.

Däremot ser flera israeliska representanter gärna att Europa – som ”ändå är i behov av ny befolkning” – tar emot alla typer av flyktinggrupper istället för att ”lilla Israel tvingas belastas”. Olika observatörer noterar dock att de tusentals skadade som kom från Syrien till Israel för vård var rebeller som stöddes av Israel, Saudiarabien och USA, alltså inte civila flyktingar.

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Demokrati och frihet, Krig & fred. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Påven likställer fördömandet av Israel med antisemitism

  1. Sofia skriver:

    ”Follow the money”…
    För första gången i historien har Katolska Kyrkan en jesuitisk påve.
    Jag tror att mycket av jude/Israel intresset kan vara att skjuta bredvid målet. Jag vet inte – jag är bara en vanlig människa.

    Leuren Moret är nog trovärdig.

    http://exopolitics.blogs.com/peaceinspace/2014/08/part-i-leuren-moret-jesuits-society-of-jesus-originated-in-babylon-are-satanic-rebranded-knights-templar-seeking.html

    • Peter Harold skriver:

      Dessvärre är jag inte så djupt insatt i jesuiterna, mer än att deras ordensväsen varit inspiration för både Illuminaterna och Rhodes bordsgrupper. Jag har bara fragmentarisk kunskap om Vatikanen, men det är iögonfallande att den katolska kyrkan orienterar sig mot en annan religion och dess representanter. Det måste finnas ett syfte med detta.

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s