Lågkonjunkturen har börjat… fortsätta.

Bästa läsare!

Tråkiga nyheter, kära medborgare. Sverige är på väg in i en ny lågkonjunktur.

Det bekymmersamma är att vi redan är inne i en lågkonjunktur, och att man säger att vi befinner oss i en återhämtningsfas. Det intressanta är att de flesta institutioner som gör uppskattningar om konjunkturen i framtiden säger att tillväxten kommer öka under 2016, och arbetslösheten att sjunka svagt. Prognoser som var uppställda innan Sverige blev ett gigantiskt flyktingläger.

Jag är dock ganska säker på att vi inom kort kommer få se en annan bedömning av läget inom kort. Jag har tagit del av information som jag inte vill redovisa här, eller ens var de kommer ifrån. Men det ser ut som att vissa viktiga sektorer i landet börjar förlora vinden i sina segel. Det kan t.o.m. vara så illa att de befarar att vi kan gå från ett ogynnsamt läge till ett rent av katastrofalt läge. Det stora vemodet har börjat rulla in och hölja sig över de som skulle kunna vara nationens hopp.

Läsaren får hålla till godo med hörsägen, men min källa menar att marknaden nu börjar återspegla det faktum att den nuvarande regeringen skrämmer både konsumenter och näringsliv. Man är rädda för att inkompetens och handlingsförlamning kommer föra landet in i en mycket djup kris. Förtroendet för statsministern är obefintligt, och många är djupt bekymrade över att den del av regering som är ivrigast med att bedriva sin politik är Miljöpartiets ministrar, och dessa är de som personerna jag avser har allra minst förtroende för. Man betraktar miljöpartisterna till och med som skadliga för landet. Och jag tror att många håller med.

Svensk politik bygger tyvärr på två saker: röstoptimering och att köra allt djupare i gamla hjulspår.

Röstoptimering handlar om att framställa sig själv som det bästa alternativet för väljaren. Här är instrumentet att spela med faktorer som syns, t.ex. löften om satsningar på vård, skola och omsorg, att vara omhändertagande och inkluderande, ”garantera” medborgarnas trygghet och utlova en god ekonomisk utveckling. Vad som krävs här är ett intimt samarbete med medierna som förstorar politikernas utspel kring olika satsningar. Det handlar om att dupera.

Trots detta så kan man konstatera att samhället utvecklas trots politikernas ambition och vilja. När något dyker upp i samhället som skapar utveckling och välstånd är politikerna snabbt där för att reglera (ibland kallat ”garantera”) och ta åt sig äran. Förr eller senare, nästan alltid förr, dyker politikerna upp med sina lagar som skall skapa rättvisa och hållbarhet, eller vilken floskel som ingår i partiets vokabulär. Detta är deras hjulspår. Och de kör förr eller senare fast där.

Varför?

Ett skäl kan vara att de har en ideologisk låsning. Itsället för att gamla partier med dåliga ideologier dör så paketerar de om sitt budskap och duperar väljarna. Ett annat skäl till att politikerna fastnar i sina hjulspår kan vara att de inte vet något annat än det de gör.

Jag tycker det här med integrationspolitiken är ett slående exempel. År 2006 presenterade Folkpartiet en rapport som man kallade för ”Utanförskapets Karta”. Det var en kritik mot den dåvarande socialdemokratiska regeringen vars integrationspolitik man kunde säga inte resulterade i vad man kunde förvänta sig med tanke på den påstådda ambitionsnivån. Folkpartiet tog över makten och kallade det hela för ”Arvet efter Mona Sahlin”. Utanförskapet fortsatte att växa, men 2014 påstod Folkpartiet att man efter två mandatperioder av borgerligt styre lyckats få ökningen att plana ut. Det visade sig att man mätte på ett annat sätt och dragit om gränserna för de områden man studerat; lögn, ren förbannad lögn och statistik, typ. Under alla omståndigheter har den politiska lösningen på integrationsproblemen – oavsett om det varit en socialistisk regering eller en liberal – att spendera mer av skattebetalarnas pengar (gärna på omätbara delmål). Och när resultat inte uppnås, då löser skjuter man till ännu mer skattemedel. Några andra metoder finns inte; frågan är bara på vilka sätt man skall bränna skattebetalarnas slantar. Detsamma gäller även inom andra discipliner, och värst när det baseras på moralism. Jag tänker här på narkotikapolitiken och den absurda sexköpslagen. Om de politiska insatserna inte är meningslösa/kontraproduktiva så är de istället ännu ett steg i totalitär riktning. Men ofta både ock.

Nu när vi har en renodlad vänsterregering med (S) och (MP) kommer staten alltid vara benägen att ta genvägen via skattsedeln. Och man tvekar inte ens sekund att lagstifta efter sin egen moral. Det besvärliga är att i en lågkonjunktur – vilket vi redan befinner oss i – så innebär skattehöjningen att medborgarna och näringslivet får ännu mindre med pengar att hålla hjulen rullande. Politikerna försvarar skattehöjningarna med att pengarna kommer omfördelas och satsas på åtgärder som skall påskynda konjunkturuppgången/minska effekterna av konjunkturnedgången. Men vad säger att politikerna vet vilka beteenden/institutioner/företag som skall gynnas för att få igång en konjunktur? Och vad säger att politikernas åtgärder är de som behövs? Om vi ser till att politikerna är värdelösa även i högkonjunktur, så kan vi lugnt säga att de spelar en överflödig och skadlig roll i alla sammanhang.

Och nu är alltså Sverige på väg i en fördjupad lågkonjunktur. Och Sveriges regering utgörs av socialdemokraten Stefan Löfvén och hans miljöpartistiska vapendragare. Och oppositionen stirrar nervöst på vindflöjeln för att hinna med sin röstoptimering. Jag känner hur det stramar i magsäcken. Dags att bunkra magsårsmedicin…

Hälsar eder Peter Harold

 

 

 

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Politik. Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Lågkonjunkturen har börjat… fortsätta.

  1. Herr Flick skriver:

    Det vore nog inte fel med lite nytt blod i regeringsställning. Vilket parti jag tänker på får ni gissa, men det börjar på S och slutar på D och däremellan finns ingenting.

  2. Läsare skriver:

    MP styrs av judar och deras gojim Nyttiga Idioter. Läs själv hur Per Gharton rensades ut.

    Det finns bara en makt som verkligen räknas: Den politiska påtryckningens makt. Vi judar är världens mäktigaste folk, eftersom vi besitter denna makt, och vet hur man tillämpar den.”

    – ”Jewish Daily Bulletin”, 27/7-1935.

     

    http://www.radioislam.org/judemakt/politik.htm

  3. Sofia skriver:

    Ännu mera lågkonjunktur?
    Då är det dags att säga adjö!

  4. Sofia skriver:

    Oansvarig regering anser nationalekonom Magnus Henrekson

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s