Svagaste länken i en demokrati är tyvärr väljarna… (Norrmalmstorg)

Bästa läsare!

Det kommer inte bli någon föredragsturné med undertecknad. Detta även om jag skall erkänna att det har roat mig att tala med folk som är intresserade av ungefär samma sak som jag, men inte riktigt haft en aning om vad som finns att veta.

Anledningen till att jag dock kommer inskränka detta nöje med att öppna käften är att min röst inte håller. 45 minuters pratande, delvis i dialog, resulterade i att någonting gick sönder i min hals och jag hostade blod. Lyckligtvis efter min session. Hade inte varit kul om jag sett ut som en proppmätt Dracula.

Nå, vad handlade samtalet om? Jo, ämnet var mediekritik.

Som bekant uppmärksammades en av mina bloggposter för några år sedan av gammelmedierna, och jag gav för min fåhövdade publik bakgrundshistorien till det hela, och vad det betyder att en medborgare kan exponera ett falsarium från en etablerad mediekanal. I mitt fall innebar det hela att en rättning gjordes, och att det blev en publik debatt om mediernas kvalitet (en debatt som jag avstod från att deltaga i). Och allt jag gjorde kunde jag utföra från min sjukbädd. Vilken fascinerande tidsålder vi lever i där tekniken åstadkommer tillgänglighet!

Min publik har under senare år under tystnad konstaterat att det är skillnad mellan vad som sägs på TV och vad som sker i verkligheten. Tystnad, därför att det är tabu att ifrågasätta varumärken som Sveriges Radio och Sveriges Television. Det finns inga andra institutioner än dessa som kan åberopa en verksamhet som grundas på objektivitet, oberoende och mångfald (deras egna ord). Alla andra medieaktörer har – inom lagens råmärken – sin fulla rätt att förleda publiken om man så vill.

Det är utifrån denna trovärdighet som nyhetskonsumenten kan avfärda det som står i Aftonbladet och Expressen som dynga, tills det ögonblick infinner sig då SR och SVT bekräftar vad Aftonbladet och Expressen skrivit. Med andra ord, SR och SVT åtnjuter auktoritet hos nyhetskonsumenterna.

Fast nu tycks även denna föreställning komma på skam. Min publik, av människor som var fotbollstränare, chef, bilmekaniker, reseguide, kom vittnesmålet att de flera gånger ser bilder och berättelser från denna ”objektivismens bastion” på Gärdet som utifrån deras uppfattning om tingens ordning inte heller stämmer med verkligheten.

Ingen av dessa personer är intresserade av politik, och ringa intresserade av samhällsfrågor. Deras nivå håller sig kring allmänna diskussioner om huruvida räntan kommer ligga kvar på sin låga nivå; eller om priset på ägg, bröd, smör och öl kommer öka ifall Ryssland startar krig; om det kommer finnas några begåvade elever i skolan, etc etc. Deras diskussioner brukar enligt dem aldrig baseras på fakta som de aktivt söker efter. Tills nu. De har inte trott att de behövt. De har helt enkelt låtit sin världsbild formas av medieetablissemanget.

(Inom parentes kan nämnas att just Rysslands påstådda ”krigshets” i medierna varit en ögonöppnare för dessa personer, då flera – just av rädslan för krig – velat skaffa sig en bild av hur nära inpå detta hot ligger rent tidsmässigt, och funnit för dem oväntade infallsvinklar som saken som fått dem att inse att det återigen inte är ens fel att två träter)

På senare år har de anat att någonting inte stämmer. De hör att reportrarna på SVT utelämnar saker. De hör en massa outtalade saker på Dagens Eko. Ibland snappar de upp ett icke filtrerat ifrågasättande på Ring P1. Det har inte behövts mycket. Ofta har de räckt med att de varit nyfikna på något av det ofullständigt sagda i medierna, och gått till Flashback. Och hos Flashback har de hittat hänvisningar till sajter som Politiskt Inkorrekt/Avpixlat, Fria Tider, Exponerat, Realisten, Nyheter idag, och olika bloggar, och i några fall också vågat sig på att klicka på dessa länkar. Och fått nyheterna återgivna utan filter.

Det är helt klart att språket på dessa sajter är agitatoriskt, och än värre i kommentarsfälten. Detta skrämmer givetvis nya läsare som ditintills blott haft politiskt korrekta nyheter att relatera till. Men när man gjort några återbesök (på ofta förekommen anledning) inser man att den stränga tonen egentligen inte återspeglar skribenternas illvilja, utan snarare är resultatet av den frustration som många upplever över att se problemen ignoreras av etablissemanget. Och ju fler fall där nyhetskonsumenten ser att sanningen inte finns hos gammelmedierna, desto mer överseende blir han eller hon med de tuffa formuleringarna hos de alternativa medierna.

Under mina 45 minuter kom vi att ägna en stund åt att diskutera det trauma många upplever när de inser att de etablerade medierna ljuger och vilseleder. En sade att han utbrast i ett ” – Vem f-n skall man tro på, om man skall tro på någon?”. Och där befinner sig nog många människor idag. De vet att de inte kan lita på att gammelmedierna rapporterar sanningsenligt, men de vet inte alltid när de blir lurade, såvida inte de har vissa kunskaper som kan få dem att ifrågasätta vad som sägs i radion och TV-rutan. Och de vet inte heller om de vågar lita på alternativa medier.

Här gled vi in i nästa viktiga ämnesområde. En bildad människa (som dessutom är begåvad med ett gott omdöme) har lättare att skydda sig mot propaganda. En bildad människa har en bredare kunskapsbank som gör det lättare att finna lögnens identifikationer, ofta uttryckt som halvsanningar eller svepande undanflykter. Därför är det viktigt att folk lär sig att läsa på.

Lyckas man bara hitta tecknen på att reportern ”skarvar” sin berättelse, då har man hittat en inkörsport till att kunna avslöja resten som en del av en lögn, eller åtminstone bryta sönder den logik som reportern försökt att ”sälja” till sin publik.

Den här processen sker här och nu. Runt om i Sverige har tusentals svenskar vaknat upp och inser att medieetablissemangets journalister och redaktioner inte tillfälligtvis ljuger och vilseleder om ett enda ämne. Tvärtom! Bluffmakeriet pågår från gryning till efter midnatt, och det blir till slut bara inom sportsektionen som journalisterna inte motiverats att strunta i verkligheten (fast även detta påstående kom på skam då någon i publiken berättade att svenska sportjournalister hyllat någon afrikansk kvinnlig idrottsutövare som blev svensk medborgare, fastän det visat sig att hon inte bor här, och nu inte vill betala skatt i Sverige heller).

Men det räcker inte med att folk sitter hemma i sina stugor med sitt uppvaknande kring det korrumperade medielandskapet. Att vara tyst vid köksbordet och förbanna ljugande redaktörer ger inte mycket, och motståndet är dessutom totalt meningslöst om man fortsätter att prenumerera, köpa lösnummer och ge tittarsiffror som gagnar dessa anti-intellektuella banditer som utmålar sig själva som en statsmakt.

Nej, vad som behövs är att vi visar vårt missnöje för både journalister, politiker och andra makthavare. Vi måste möta och tala med varandra, i mån av förmåga. Och agera offentligt.

Vi väljare är den svagaste länken i demokratin. I alla fall om vi är oupplysta. Vi är dessutom den svagaste länken i demokratin om vi fortsätter att hålla tyst. För vår tystnad är politikernas och journalisternas mandat att få göra precis som de själva vill – med oss.

När folket tar bladet från munnen och reser sig upp, då är det sannolikt att vi upptäcker att vi är många som vill ha ett annat alternativ än det som redaktörerna och partiledarna erbjuder oss. Och när vi möts och talar med varandra, då har vi planterat fröet till den rörelse som skall beröva de politiska och journalistiska banditerna deras makt, och återföra den till folket.

I morgon lördag mellan kl. 13-15 kommer en partilös demonstration att hållas på Norrmalms torg.

Jag ger inte mitt bifall till budskap om att stärka staten och låta välfärdsstaten expandera på skattebetalarnas bekostnad, eller genom att öka statsskulden. Men jag ger mitt stöd till den resning folket gör mot etablissemanget som slagit dövörat till.

Jag uppmuntrar till systemkritiska meningsyttringar, och jag påminner de deltagande på Norrmalmstorg om att deras främsta fiende är staten och dess företrädare, vilken för den för vårt land och våra medborgare skadliga politik, som man lovar skall fortsätta, oavsett vilket politiskt block som regerar. Jag önskar alla demonstranter insikt om att vi måste föra makten bort från politikerna, och överlämna den till medborgarna själva, vilka skall få rätt till egna fria vardagliga val, istället för att fösas fram som valboskap blott vart fjärde år. Och denna förändring kräver en ny konstitution för landet.

För friheten. För individen. För frivillig samverkan mellan fria och självständigt tänkande människor.

Om vädret tillåter har jag hatt på mig, men om vårvärmen är medioker som den var idag blir det mössa. Men gå, det skall jag göra. Norrmalmstorg. Lördag. Klockan ett. Vi syns, och vi smider våra länkar starka.

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Politik, Stadsliv. Bokmärk permalänken.

11 kommentarer till Svagaste länken i en demokrati är tyvärr väljarna… (Norrmalmstorg)

  1. Sofia skriver:

    VACKERT TALAT!

  2. Anti-twitter-vänstern skriver:

    Ensamkommande barn bluffen har öppnat ögonen hos många vill jag lova.

  3. Anna skriver:

    Fan också. Hade jag vetat om denna manifestation hade jag inte lovat att jobba i morgon. Får ingen lön, men lovat är lovat…

    Hoppas i alla fall att det blir en härlig dag!

    Love, peace and fucking understanding.

    • Peter Harold skriver:

      Eftersom dottern hade ärende först så kom vi försent för att bli insläppta. Ja, det pågick inte ens någon aktivitet alls, mer än att polisen stod fortfarande grupperade. Jag kompenserade detta missöde genom att ganska ljudligt berätta för min dotter vad jag anser om socialism.

  4. Rune skriver:

    Synd att Stockholm skall ligga så avsides på Sveriges kant? Hade staden legat lite mer centralt så kanske jag också hade kunnat gå på denna demonstration.

    • Peter Harold skriver:

      Som sagt, det såg inte ut att vara mycket till demonstration. Polisen spärrar av så det är bara de redan övertygade som kommer in. Budskapet måste ut. Jag tror att Folkets manifestation måste fundera ut en ny strategi.

  5. Det var en bra text. Cudos till Skrivaren om man nu får köra lite svengelska. Men det är vad alltför många år med internet gör med ens hjärna. När man konstant pendlar mellan engelska och svenska.

    • Peter Harold skriver:

      Jag gör det privat också. Jag försöker hålla mig till svenska, but it isn’t easy. Förövrigt var jag i trakterna av Cudos i höstas. Jag körde under hela natten, men jag tror det var vackert där…😉

  6. Läsare skriver:

    Tom juden Ulf Adelsohn med fru erkänner att ”media” ljuger.
    _______

    Upplever ni att medierna förtiger fakta om invandringen?
    – Ja, säger Lena snabbt. 
    – Jaja, oja! säger Ulf. Det vet vi ju. Det har man kunnat veta av olika kontakter med politiker och polis. Så är det ju.

    – Och då blir spöket på andra sidan större, säger Lena Adelsohn Liljeroth.
    – Ja, det gör det, säger Ulf Adelsohn. När pressen medvetet förtiger uppstår en väldigt, väldigt obehaglig stämning i folkdjupet. Och det är ju förvånande att medierna inte har förstått det.

    https://www.flashback.org/t2700170

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s