Republikanska partipampar vill att Hillary Clinton vinner presidentvalet!

Bästa läsare!

Ifjol publicerade jag en bloggpost som jag döpte till ”Kvartetten som sprängde världen” där jag namnger fem(!) personer som är att beteckna som neo-konservativa, och som har stort inflytande i den amerikanska säkerhetspolitiken. Att titeln blev fel får nog tillskrivas det faktum att bloggposten var ett publicerat utkast som jag tänkt gå tillbaka och bearbeta, och utveckla. Håll dock inte andan innan det är klart, kära läsare.

Det första namnet var William Kristol, eller till vardags kallad ”Bill Kristol”. Den övergripande beskrivningen av hans yrke är ”politisk analytiker och kommentator”. Egentligen kan man fråga sig hur bra han är som analytiker, för han kritiseras för att ofta ha fel. Kristol har förespråkat krig mot Irak för att bekämpa Saddam Husseins ”massförstörelsevapen”; han har sagt att Barack Obama omöjligen kan vinna mot Hillary Clinton under primärvalen 2008; han gett den republikanske presidentaspiranten John McCain rådet att använda den tidigare terrordömde professorn Bill Ayers i en smutskastningskampanj mot Barack Obama och sedan sagt att det var ett idiotiskt beslut av McCain. Und so weiter. [Länk]

Det skämtas om att det är ”the Kristol ball” är den raka motsatsen till den äkta sierskans magiska ”the crystal ball”; Kristols spåkula levererar bara falska underrättelser. Vilket dock är magiskt underhållande för oss politiknördar.

Som redan tidigare berättats har Bill Kristol umgåtts med planer på att lansera en tredje presidentkandidat, och för omkring en månad sedan gick det rykten om att han samtalade med den förre republikanske presidentkandidaten Mitt Romney. Enligt Kristol så hamnar den numera i medierna tystlåtne Romney på omkring 20-25% i de opinionsmätningar som Kristol hänvisar till, och detta på den enda meriten att han inte heter Trump eller Clinton. Vem Kristol verkligen ämnar lansera som kandidat för ett tredje parti håller han för sig själv, men så sent som för några dagar sedan uppgav han att Romney ”tänker på saken”.

Intressant nog kan man konstatera att ett Sionisternas Krig tycks ha utlöst genom Kristols utspel. För någon vecka sedan manade oligarken Sheldon Adelsohn republikanerna att samla sig bakom Donald Trump, sedan den sistnämnde försäkrat sitt stöd till den israeliska staten (som styrs av en Likud-ledd regering som gynnas av nämnde Adelsohn).

Den f.d. vänsterideologen och numera neo-konservativa tankesmedjechefen David Horovitz dundrar i sin debattartikel på Breitbart mot Kristol och kallar dennes hot om att lansera en tredje kandidat för en attack mot alla amerikaner i det att Kristols kandidat skulle vara svag i kampen mot islamisterna och deras kamp mot USA och landets allierade.

Hillary Clinton har redan ett starkt stöd från judiska organisationer som i sina stadgar vill värna om Israels existens, vilket väl får väl ses som den absoluta grunden för sionism, men som också i förlängningen helst ser att Hillary Clinton fortsätter att bedriva en politik som är gynnsam för Israel, både säkerhetspolitiskt och ekonomiskt (USA ger Israel mångmiljardbelopp i bistånd). Judar som röstar på Demokraterna väljer Hillary som partiets kandidat framför den judiske Bernie Sanders!

Många menar att Bill Kristol inte kan mena allvar med att lansera Mitt Romney som presidentkandidat (och man bortser då från Libertarian Party som utsett den f.d. guvernören Gary Johnson till presidentkandidat). Framför allt ifrågasätter man varför han väljer att splittra republikanerna.

Svaret torde man finna i ett utspel som Bill Kristol gjorde i mars månad: ” – Jag ser hellre Hillary Clinton i Vita huset än Donald Trump”. Då var Trumps seger i nomineringsvalen ännu långt ifrån given, och Kristol menade att partikonventet måste satsa på att Trump måste bli bortröstad, och att konventet får fria händer att välja ett helt nytt namn om de så vill. Detta koncept har använts av partiapparaten för att slå ut kandidater som den invigda kretsen inte vill skall hamna i Vita huset. 1952 praktiserades detta senaste gången till fullo hos Republikanerna, där favoriten Robert Taft som förespråkade icke-interventionism manövrerades ut partietablissemanget på flera olika sätt.

Nu har dock Donald Trump tillräckligt många delegater för att säkra sin presidentkandidatur för Republikanerna mot Demokraternas Hillary Clinton. Här har Bill Kristol tänkt sig att använda en annan strategi som gav Wodrow Wilson (D) makten; Republikanerna splittrades genom att den sittande Republikanske presidenten William Taft utmanades av dennes företrädare Theodor Roosevelt; den sistnämnde stod för en mer progressiv politik – där progressiv betydde att den federala statsapparaten måste växa – medan Taft var konservativ. Roosevelt gick till val på ett program som kallades för ”New Nationalism” och Demokraternas Woodrow Wilson (som också hade en progressiv agenda med löften om att bl.a. bekämpa banktrusterna) kallade sitt för ”New Freedom”. Eftersom Roosevelt lyckades splittra Republikanerna vann Wilson – precis som bankhusen Rockefeller och JP Morgan föresatt sig. Bankerna hade stött både Roosevelt och Wilson för att få bort Taft [länk].

Det skall påpekas att ”Ted” Roosevelts umgänge med bankfolk redan inför presidentvalet 1904 då JP Morgan med flera Wall Street-företag försåg honom med 2 miljoner dollar i kampanjbidrag (en på den tiden ansenlig summa). Anledningen till att storbankerna stödde honom trots att han var ett förhållandevis nytt namn i detta politiska skikt var att bankmogulerna föredrog ett ”unpredictable head of a predictable party” istället för ett ”predictable head of an unpredictable party”. Och det är väl kanske därför som dagens storbanker och oligarker försonas med tanken på att stödja Donald Trump som presidentkandidat för Republikanerna. För förlorar han så kommer de trots allt få Hillary Clinton som president, som egentligen är den allra mest optimala kandidaten för Big Government, Big Business, Big Banking, Big Army och allt mindre av frihet för den enskilde medborgaren.

Hälsar eder Peter Harold

 

 

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Politik. Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Republikanska partipampar vill att Hillary Clinton vinner presidentvalet!

  1. Vauen skriver:

    http://www.ifamericansknew.org/stat/usaid.html

    10 mille om dagen går till ”försvars investeringar”, dvs USAs skattebetalare ger subventioner till (huvudsakligen) sin egen (och Israels) krigsindustri.

    • Vauen skriver:

      Och vad vill du säga med den bilden?

      • Sofia skriver:

        (Trodde den var solklar)

        Överklassen lever angenämt på den idylliska ytan –
        alla under håller upp privilegierna för de besuttna –
        eller lider som offer mer eller mindre.

    • Peter Harold skriver:

      Det skulle också kunna betyda att den civilisation vi har idag i fredstid bygger på mycket blodiga offer.

      • Vauen skriver:

        Även jag gjorde denna mer historieromantiska tolkning.

        En trevlig intervju med Tino Sanandaji som jag fann här om dagen:

        Han refererar till ”libertarians” och jag gissar han menar de nyliberaler som finns inom Liberalerna och Moderaterna samt Centern. Vi kallar ju dom inte libertarianer i Sverige (väl!?). Finns det nån bättre översättning man kan föreslå för Tino, för det känns missvisande (för mig iaf).

        • Vauen skriver:

          Blev fel gubbe i del två:

          • Anna skriver:

            Allvarligt! Är sanandaji full när han pratar eller har han tal- dyslexi? Det han säger är ju sant. Men varför sluddrar han och hoppar hejvilt i sitt tal? Jag hade då rakt inte låtit honom tala för mitt parti om jag haft ett… Man blir ju bara nervös när man lyssnar på honom!?

            • Anna skriver:

              Lyssnade på hela videon nu. Låter som han var harmynt som liten och har en snabbare hjärna än vad munnen hinner med. Tar tillbaks det jag skrev nyss. Han hade inte gått att ersätta med ngn annan. Dock förstår jag källan till hans frustration och varför han snubblar över orden. Han tillåts bara yttra sig när det gäller hans ”gebit” nämligen flyktingarnas utbildning och arbetsmoral…

    • Peter Harold skriver:

      Mycket sant. Just av denna anledning anser jag att vi måste få ett politikerfritt samhälle. Eller att deras makt åtminstone är mycket reducerad. Eller obefintlig.

  2. Sofia skriver:

    Vet ej om detta är seriöst, men kul att titta på.

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s