Kulturskymning på universitet: Stor målning med franska kanotfarare riskerar studenters psykiska hälsa.

Cal Peters, Painting, Mural, Micheals Hall

Bästa läsare!

Nu plockas den ner, den väggstora tavlan av konstnären Cal Peters som föreställer franska pälsjägare som far nerför floden Cedar i kanoter som framförs av indianer, från sin plats i Wisconsins universitet.

Tavlan kom till som ett understödsprojekt under depressionsåren, där flera offentliga byggnader utsmyckades med grandiosa tavlor med motiv hämtade från den amerikanska historien. Cal Peters tavla med de franska pälsjägarna är intressant på så sätt att den inkluderar en epok där mötet mellan ursprungsbefolkningen och de franska nybyggarna fungerade förhållandevis smärtfritt. Orsaken var att fransmännen undvek att överbefolka sina anläggningar, och man kunde bedriva handel med indianerna på ett vänskapligt sätt. Detta är också något som även ursprungsbefolkningens samfund i Wisconsin nämner.

Men icke förty väljer universitetsledningen att plocka ner den stora tavlan som beskriver den viktigaste näringsverksamheten i regionen under 1600- och 1700-talet. Bob Mayer, kansler på det statskontrollerade universitetet, säger: ” – There’s a segment of Native American students, that when they look at the art, to them it symbolizes an era of their history where land and possessions were taken away from them, and they feel bad when they look at them.”

I bedömningen vägde universitetsledningen in aspekten att tavlan kunde utlösa psykisk ohälsa hos elever med indianskt påbrå. Fast det verkliga skälet är mer affärsmässigt, tillägger kanslern. Universitetet anser att den rådande värdegrunden i förhållandet till dagens ättlingar till ursprungsbefolkningen skall genomsyra vilken konst som universitetet ställer ut i sina anläggningar.

Givetvis har beslutet att gömma tavlan genererat kritik. Från akademiskt håll menar man att tilltaget är revisionistiskt. Man gör referenser till George Orwell som varnade för att det effektivaste sättet att ta kontroll över ett folk är att beröva dem deras historia. En professor anser att historia skall expanderas, för att inkludera flera perspektiv av enskilda och sammantagna händelser, men att försöka radera ut minnen är intellektuellt ohederligt, enligt honom.

Och även många av indianernas ättlingar uttrycker också obehag för att vänsterkrafter försöker eliminera alla ”trigger-faktorer”, men med den enda effekten att etablerade benämningar blir stigmatiserade och tabu, som t.ex. namnet ”Redskins”.

Man kan dock problematisera frågan om konst som föreställer historiska skeden och deras signalvärden. Man skulle kunna påpeka för den fraktion av indianättlingar som upprörs över att se franska pälsjägare att de sannolikt inte haft något universitet att studera i om indianerna lämnats helt ifred och deras land aldrig blivit upptäckt. Förmodligen finns det många som gillar det scenariot, både med rött, vitt och svart skinn. Men det är hyckleri att klaga på historien och samtidigt själv göra anspråk på dess frukter. Vill de indianättlingar som stör sig på franska pälsjägare vara konsekventa så flyttar de tillbaka till skogen och bor i sina tipis och wigvams. Och staten må inte hindra dem.

Det går dock att se på ”indianfrågan” ur ett annat perspektiv. Låt oss leka med att våra barnbarns barn hittar ett gammalt fotoalbum från när deras förföräldrar var unga, där ogifta kvinnor sitter i shorts och topp på cafét och dricker rosévin, vilket kanske är en osannolik syn i ett framtida Sverigestan som styrs under den enda rätta läran och lagen – sharia.

Vad skulle dessa barnbarns barn tänka om moskén pryddes med en oljemålning baserad på detta fotografi?

sb welcome

I den historiska kontext som kanske kommer vara verklighet om några generationer, kanske svenskar inte ens existerar som ett officiellt begrepp. Kanske kommer människor – även om de är etniskt svenska – inte förstå skillnaden mellan förtryck och frihet. Kanske kommer fotografiet på mormors mor drickande rosévin tillsammans med sina killkompisar ses med häpnad, först för att mormors mor bryter mot flera sentida tabun, men sedan kanske häpnaden utvecklas till en undran varför mormors mor ser så lycklig ut på fotografiet. Och då kanske den stora tavlan inne i moskéns vestibul – med bilden på ursprungsbefolkningen som bad om att bli erövrade – får en annan betydelse för barnbarns barnet.

Hälsar eder Peter Harold

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Historia. Bokmärk permalänken.

20 kommentarer till Kulturskymning på universitet: Stor målning med franska kanotfarare riskerar studenters psykiska hälsa.

  1. Sofia skriver:

    ”Redskins” är tabu medan ”redneck” är OK och används högfrekvent…

    (Redneck = mycket föraktfull beteckning på arbetare) Jag har sett beteckningen på dem med europeiskt ursprung, vet ej om det även används på andra.

    Det är fritt fram för ”indianerna” att protestera om de ej gillar borttagningen av tavlan!

    • Peter Harold skriver:

      Det verkar inte som att universitetet lyssnar på några protester mot nedtagningen. Själv tycker jag att det är en alldeles förträfflig målning. Skulle gärna se mer sådant på våra museer.

    • Läsare skriver:

      Uttrycket ”redbneck” förklarat. Mycket få vita farmare hade slavar, alltså måste de vita göra jobbet själva. När de vita som inte kan bli solbrända är tvungna att vara i solen, då blir de röda i skinnet. Av naturliga skäl jobbar du så att så lite hy som möjligt exponeras för sol. Ryggen mor solen och då blir nacken solad, men eftersom de saknar solpigmenten blir nackskinnet rött redneck, röd nacke

  2. Risto Matinen skriver:

    Den där tavlan är i min smak. Hur stor är den? De får gärna donera den till mig. Får den plats hos mig tro, enär den längsta dörrfria vägg vi har torde vara endast 4,2 m?

    There’s a segment of Native American students, that when they look at the art, to them it symbolizes an era of their history where land and possessions were taken away from them, and they feel bad when they look at them.

    Jag undrar hur PK-maffian anser att ”trigger-faktorer” ska brukas. Kort skulle jag gissa att det räcker om/att enstaka ”förtryckta” minoriteter tycker såsom ovan räcker det för att det ska bort. Vi andra då? Om jag vore kanadensare skulle jag triggas av att tavlan togs bort, åtminstone av detta imbecilla skäl.

    Själv triggas jag av att tvingas se 10-100 negerjävlar varje dag man åker in på stan (det finns ca ett och ett halvt tusen, fler än i hela Sverige för 40 år sedan) , som kontaminerar vår kommun, för att inte tala om resten av Sverige och Europa.
    Bort med dem! De har inget här att göra! Schas! Stick medan de kan! Jag spår att processen kommer att bli kort för dem som inte ger sig av eller begår självmord…

  3. anders skriver:

    Om det som visas upp på tavlan är en någorlunda korrekt beskrivning av det som hände historiskt, så är det skäl nog att ha den kvar. Att bearbeta eventuella trauman associerat med detta är en helt annan sak. Hantering av verkliga händelser mentalt är det som krävs för att komma vidare.

    • Peter Harold skriver:

      Det är ju i o f s hundratals år mellan konstnärens alster och den epok som tavlan sägs skildra, men jag kan mycket väl tänka mig att scenen är realistisk vad gäller att indianer och fransmän kan samsas i samma kanot.
      Däremot finns det två saker som jag tror kan vara skapat utifrån konstnärlig frihet. Tittar vi på lövverket i träden som kantar floden så ser vi många gulnande blad. Därför bör tavlan föreställa en scen i början av hösten, säg mitten av september eller så. JAG skulle inte vilja paddla kanot med bar överkropp i september månad i Wisconsin.

      Jag skulle inte heller stå upp i kanoten. Jag har spenderat lite tid denna sommar med att vara ute och paddla, och bara det att hasa till lite så att röven får tillbaka blodflödet får ju kanoten till att nästan kantra. Stå upp i kanoten medan floden är fylld av höstsvalt vatten… nä tack..

      • Risto Matinen skriver:

        Tja, jag har då gått med bar överkropp i början av hösten. Det beror mest på vädret, men även på kroppen och vad man är van vid.

        Jag råkar ha en kanadensare (kanoten alltså) sedan 30 år, tillverkad i Tillberga. Sällan jag står i den, men det går givetvis. Indianerna var förmodligen superskickliga kanotister, så stå kunde man nog med dem i ”båten”.

        På den tiden var kampen för födan större, så att våga stå i en kanot var förmodligen en väl värd risk att ta.

        Rapefugees go home! Or get killed!

        • Peter Harold skriver:

          Åh, nu väckte du ett barndomsminne. Jag kommer ihåg när jag var liten och vi gjorde ett besök hos AB Armerad Plast i Tillberga och tittade på deras prototyp till en roddbåt. Farbrorn (alla män var farbröder på den tiden) visade vad som händer om inte ytan är ordentligt jämn. Fibrerna var som nålar i huden. Båten blev väldigt bra, men dyrare än träbåt.

      • anders skriver:

        Vad gäller de gulnade träden så inträder en viss skepsis i det realistiska i bilden. Flera av träden som gulnat förefaller vid en ytlig och ovetenskaplig inspektion att vara barrträd, och dessa har vanligtvis karaktären av gröna barr året runt.

        • Risto Matinen skriver:

          Det finns dock alternativa tolkningar än höst, för gulnande barrträd. I detta fall verkar dessa långsökta enär vatten finns nära, men lågt stående sol i gryning eller solnedgång kan ge samma effekt…

          Tror dock mer på konstnärlig frihet. Gissningsvis hade målaren inte ens varit i någon skog eller brydde sig inte om det…

          • Peter Harold skriver:

            Ja, man får intryck av att solen är på väg ner och det guldfärgade ljuset faller ner på träd och buskar, förmodligen genom glipor bland träden på andra sidan. Ju mer jag tittar på tavlan, desto mer tycker jag om den. Känner att jag gärna varit där.

        • Sofia skriver:

          Lärkträd tillhör tallsläktet och fäller barr på vintern. Vanlig i Kanada.

        • Peter Harold skriver:

          Hur är det med lärkträd? Jag minns inte om jag sett dem bli bruna innan de faller. De borde vara det annars slösar trädet alltför mycket på kloroform… eh, klorofyll.

      • Tänker på det välkända talesättet ”att inte ha alla indianerna i kanoten”. Tavlan verkar att ha det men dom som plockade ner den har det nog inte.

  4. Läsare skriver:

    (((New York Times Paul Krugman))) Gloats over Demise of White America — Kort video

    (((Jude)))

    • Risto Matinen skriver:

      Det där med judestjärna var kanske inte så dumt tänkt? En stor varning för personer som vanligen är antivita, hyperrasister och hyperetnocentriska…

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s