Grattis Vita huset! Afghanistankriget fyller moppe! (Men hade kriget kunnat undvikas?)

Bästa läsare!

Jag passar på att nu under dessa dagar gratulera USA:s president Barack Obama eftersom landets krig i Afghanistan fyller 15 år.

Det beskrivs som att Afghanistankriget är det längsta krig som den amerikanska regeringen varit involverade i, vilket på sätt och vis kan vara sant. USA gick in i både första och andra världskriget i ett senare läge än de europeiska staterna, och man var bara en del av det 20-åriga Vietnamkriget under 9 år.

Naturligtvis räknar vi bort det 49-åriga kriget mot Apacheindianerna mellan 1851-1900 eftersom utplånandet av ursprungsbefolkningen sorterar under ”interna angelägenheter”. Och vi bortser också från USA:s militära ockupation av Nicaragua 1912-1933 och Haiti 1915-1934 (USA ockuperade länderna för att förhindra byggandet av Nicaragua-kanalen som skulle konkurrera med den av USA kontrollerade Panamakanalen).

Jag borde ju inte nämna dessa exempel alls eftersom det kan antyda att amerikansk imperialism har alltid funnits och inte är ett modernt neo-konservativt påfund, men jag passar ändå på att nämna dessa exempel därför att ockupationen av Nicaragua och Haiti upphörde p.g.a. att den amerikanska staten under depressionsåren inte längre hade råd att föra krig utomlands. Den amerikanska presidenten hade ännu inte vid denna tid den uppblåsta petro-dollarn att stödja sina sponsorers krigföring med. Kanske kan Afghanistankriget ebba ut av samma skäl när dollarn dör?

Jag har redan i tidigare bloggposter beskrivit upptakten till Afghanistankriget som officiellt började 2001. Den allmänna historiebeskrivningen är att ett antal terrorister kapade fyra inrikesplan i USA och störtade dessa mot WTC1, WTC2, Pentagon och i marken. Redan samma dag pekades al-Qaida ut som skyldiga, och Vita huset bad talibanregimen i Afghanistan att lämna ut al-Qaidas ledare Usama bin Laden till USA. Officiellt så vägrade Afghanistan att göra detta, och USA med allierade invaderade Afghanistan och avsatte talibanregimen och ersatte denna med en demokratiskt folkvald regering, bombade al-Qaidas näste i småbitar varefter folket i Afghanistan levde lyckliga i alla sina återstående dar…

…och som en garant för all denna lycka har USA fortfarande 10’000 soldater kvar i Afghanistan. Hm. Det låter nästan som att den officiella versionen är för bra för att vara sann. Och det är den.

Låt mig göra några enkla anslag (som delvis är återupprepning från vad jag anfört i tidigare bloggposter) om vad som hänt i verkligheten:

Kravet på utlämning av al-Qaida 1999-2001.

Det stämmer att USA:s regering framförde krav på att bin Ladin och hans mannar skulle utlämnas av talibanregimen i Afghanistan till USA efter tragedierna den 11 september 2001. Fast den som granskar på djupet vad som skedde i och med detta blir lite förvånad över fynden, ty talibanregimen i Kandahar (Afghanistans huvudstad) hade sedan år 2000 haft dialog med EU om att eventuellt lämna ut bin Ladin till folkrättstribunalen i Haag (detta enligt den afghansk-amerikanske affärsmannen Kabir Mohabbat som skött viktiga delar av USA:s kontakter med talibanerna under kriget mot Sovjetunionen under 1980-talet och åren därefter).

I augusti år 2000 hölls ett möte med en delegation från talibanregimen och den tyske EU-parlamentarikern Rainer Weiland (CDU). Weiland förklarade att han skulle förmedla talibanregimens förslag om utlämning av bin Ladin till Elmar Brok (CDU) som då (liksom nu) var ordförande i EU:s utskott för utrikespolitik (Brook är också allierad med svensken Carl Bildt om att hålla EU:s sanktioner mot Ryssland för Ukrainas räkning, länk). Brok förde erbjudandet vidare till den amerikanske ambassadören i Tyskland.

Här inträffade något oväntat. Från att USA under något år förklarat för talibanregimen att de skulle hållas ansvariga för eventuella terrorhandlingar från bin Ladins sida (vilket talibanerna tog på största allvar), så valde man att inte ta emot Afghanistans erbjudande om att lämna ut al-Qaidaledaren och hans mannar.

Brok säger till Reuters att det tycks som att man i USA (fortfarande under Bill Clintons ledarskap, och strax med George W Bush som nytillträd president) fattat ett politiskt beslut om att inte gå vidare till förhandlingar med talibanerna som kunnat lösa problemet med al-Qaida. För minns att talibanerna själva inte bedrev någon internationell terrorverksamhet, och att man varit allierad med USA mot Sovjetunionen (faktum är att talibanregimen under början av 2001 mottog pris av FN för att ha praktiskt taget utplånat narkotikaproduktionen i Afghanistan, med ett blint öga för regimens fundamentalistiska islamism som innebar att buddistiska reliker förstördes, samt andra mänskliga övergrepp).

Men i oktober månad inträffade ett nytt terrordåd; den amerikanska jagaren ”USS Cole” utsattes för ett bombattentat utanför hamnen i Jemen, varvid 17 soldater dödades (Jemens ledare sade först att israel låg bakom dådet, men ändrade sig efter några dagar). Kabir Mohabbat kallades till det amerikanska utrikesdepartementet och meddelades att USA tänkte bomba skiten ur talibanerna om de inte lämnade ut bin Ladin inom en månad. (Misstänkta gärningsmän arresterades, men någon råkade släppa ut dem ur fängelset i Jemen [länk])

I början av november 2000 ägde ett nytt möte rum i Frankfurt mellan representanter från USA:s regering och ledare för talibanregimen i Afghanistan. Talibanerna presenterade ånyo sina förslag och några nya, bl.a. utlämnande till EU eller till och med att talibanerna själva skulle skjuta ihjäl bin ladin, om nu inte USA föredrog att döda honom med en kryssningsmissil (drönare). Den f.d. CIA-officern Michael Scheuer som varit ansvarig för jakten på bin Ladin före Nine Eleven har sedan dess berättat att man haft al-Qaidaledaren ”i sikte” vid flera tillfällen och kunnat döda honom, men att regeringen sagt nej. USA antydde att man föredrog förslaget att talibanerna skulle samla al-Qaida och låta amerikanarna bomba platsen.

Vad som hände efter mötet i Frankfurt mellan talibanerna och USA:s representanter var att Osama bin Laden belades med husarrest i staden Daronta, Jalalabad. USA:s ambassadör i Pakistan förklarade att ärendet skulle överlämnas till den tillträdande presidenten George W Bush för avgörande i januari 2001.

George W Bush etablerade en ny säkerhetsstab för Vita huset (sannolikt i själva verket ledd av vicepresidenten Dick Cheney; jag får kolla upp detta vid tillfälle) som ganska snart beklagade för talibanregimen att man för tillfället inte hunnit med något avgörande i fallet med bin Ladin. Man sade att Vita huset skulle återkomma i februari med svar, men under resten av året kom blott olika ursäkter för varför ärendet inte drivits framåt från amerikansk sida.

Mohabbat berättar att man från Kabul började skämta om det hela. ” – Säg till amerikanarna att om de inte har tillräckligt med bränsle för sina missiler så betalar vi gärna för det”, sade de på skämt till den amerikanske budbäraren. Det skall också inflikas att al-Qaida var medvetna om vad som höll på att ske, och försökte vid två tillfällen döda Kabir Mohabbat under 2001.

Vita husets agerande när den förväntade katastrofen ägt rum.

Denna bakgrund är väldigt viktig för att förstå det perversa i George W Bushs agerande direkt efter nine eleven. Medan röken ännu låg tung över New York efter de tre nedfallna WTC-skyskraporna så förklarade GWB att Afghanistan måste lämna ut al-Qaidaledaren Usama bin Ladin.

Den officiella versionen är att Vita huset meddelat regimen i Afghanistan att man kräver ett omedelbart utlämnande av al-Qaida till USA med anledning av de nu inträffade terrordåden, och att talibanerna svarat att man förvisso är villiga till detta, men att man dock ville att Vita huset skulle presentera bevis för att det verkligen var al-Qaida som låg bakom attacken. George W Bush programmerades att framträda i medierna med sin one-liner ” – Vi förhandlar inte med terrorister!”, vilket är vilseledande – avsiktligt vilseledande – eftersom talibanerna inte låg bakom attacken (fast jag skall erkänna att jag liksom många andra fick intryck av detta, därav den frekvent sjungna sången ”Med en enkel taliban, på bemärkelsedan, får jag äran, får jag äran att detonera”).

Kabir Mohabbat ger en fylligare beskrivning av vad som skedde. Han hade rest till Afghanistan den 3 september. Den 11 september var han enligt egna uppgifter tolk åt regimen i Kabul medan man såg TV-utsändningarna från New York och Washington (Wikipedia anger att han befann sig i Pakistan).

USA:s utrikesdepartement bad den 15 september Mohabbat att arrangera ett möte mellan USA och regimen i Afghanistan. Talibanerna hämtades dagen därpå med två Herkulesplan och flögs till Quetta i Pakistan. Det amerikanska teamet hade tre krav riktade till talibanerna: 1) Lämna över Osama bin Ladin med omedelbar verkan. 2) Utvisa alla utländska medlemmar av al-Qaida som har en utfärdad arresteringsorder i sina hemländer. 3) Stäng ner al-Qaidas träningsläger och baser. Enligt Mohabbat svarade talibanledarna att de accepterade dessa tre krav från Vita husets sida.

Intressant nog förnekade Vita huset att dessa förhandlingar ägt rum. Det är i sig egentligen inte förvånande. Krafter inom och utanför Vita huset ville ha krig i landet, medan andra arbetade för att undvika detta.

I oktober meddelade utrikesdepartementet till Mohabbat att ”det ser ljust ut att vi skall kunna få till stånd en överenskommelse”, och ville att han skulle ansvara för att sy ihop en deal med talibanerna. Men han hade redan förstått – inte minst genom Vita husets officiella linje om att ”vi förhandlar inte med terrorister” – att mycket lite talade för att Bush-administrationen skulle undvika krig. Dessutom var krigsplanerna uppgjorda sedan långt före 11 september. Sedan mitten av 1990-talet hade flera oljebolag varit i regionen och skapat kluster av intressenter som bekämpade varandra. Afghanistan var inte bara besudlat av politik, utan även av utomståendes ekonomiska intressen, vilka var mycket svåra att kartlägga.

Mohabbat tackade nej till att fortsätta att agera för det amerikanska UD:s räkning med risken att bli syndabock ifall överenskommelsen skulle fallera. Och han fick sina farhågor besannade i och med att den afghanfödde RAND-strategen Zalmay Khalilzad utsågs som Bush-administrationens sändebud i Afghanistan. RAND är en tankesmedja som drivs med stöd från den amerikanska krigsmaterielindustrin, och som lägger fram ”säkerhetspolitiska strategier”. UD gav nytt direktiv: Talibanregimen måste kapitulera och lämna ifrån sig makten. Helt klart var det inte längre ett rättspatos efter 11 september som styrde; nu hade krigshökarna trätt in och tagit över kontrollen över politiken. Kabir Mohabbat bestämde sig för att lämna den amerikanska regeringens lönelista.

Afghanistankriget ett faktum.

Härnäst dök Kabir Mohabbat upp igen i samband med att han förhördes av 11 september-kommissionen, vilken gjort sig känd för att mörka den verkliga bakomliggande orsaken till genomförandet av terrordåden. Mohabbat lämnade förhören med den givna instruktionen att inte berätta om sina erfarenheter för någon annan, inklusive de anhöriga till terrordådens offer eftersom dessa avsåg att stämma den federala staten för försumlighet att förhindra terroristernas attacker. År 2004 avslöjade han ändå historien om talibanerna i sin biografi ”Delivering Osama” [länk]. Han avled hastigt år 2007.

Den 7 oktober 2001 inledde USA med allierade Storbritannien ”Operation Enduring Freedom” som sedermera förstärktes med den inhemska ”Norra Alliansen” som var motståndare till talibanerna. Bush-administrationen såg till att Bonn-konferensen i december 2001 utnämnde Hamid Karzai till ny president i Kabul, vilket konfirmerades efter de första allmänna valen varvid Islamiska republiken Afghanistan utropades.

Det skall noteras att USA:s regering – i intimt samarbete med propagandaorganet Wikipedia – inte vill erkänna att deras krig i Afghanistan fyller femton år i år. Istället påstår man att kriget upphörde den 28 december 2014 i samband med att NATO under en avskedsceremoni avvecklade sina operativa uppdrag i landet och gav det formella säkerhetsansvaret till Afghanistans egen regering. Fast hur kommer det sig att det fortfarande är amerikanska trupper i landet, som till och med slås tillbaka av talibanerna på vissa platser?

Jo, samtidigt som NATO gav sken av att ha avslutat USA:s och Storbritanniens krig i landet övergick den militära operativa verksamheten från USA:s sida över till ”Operation Freedom’s Sentinel”. Detta innebär i praktiken att Wikipedia skriver ett nytt kapitel och kallar det för ”War in Afghanistan 2015-”. 10’000 amerikanska soldater tjänstgör i landet – där talibangerillan och diverse olika militanta klaner gör livet surt för omgivningen – och kriget (jag talar om ett krig) har skördat omkring 3’000 amerikanska soldaters/anställdas liv, och skadat eller lemlästat ytterligare 20’000 amerikaner. Jag antar att detta perspektiv är det gängse brukliga eftersom andra människoliv inte räknas.

Hälsar eder Peter Harold

Referensmaterial:
Historycommons
Counterpunch: How Bush was offered bin Laden and blew it

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Krig & fred, Politik. Bokmärk permalänken.

22 kommentarer till Grattis Vita huset! Afghanistankriget fyller moppe! (Men hade kriget kunnat undvikas?)

  1. Läsare skriver:

    Matthew Calbraith Perry [Note 1] (April 10, 1794 – March 4, 1858) was a Commodore of the United States Navy and commanded a number of ships. He served in several wars, most notably in the Mexican–American War and the War of 1812. He played a leading role in the opening of Japan to the West with the Convention of Kanagawain 1854.

    https://en.m.wikipedia.org/wiki/Matthew_C._Perry

    Amerikansk imperialism slutade inte i Kalifornien. Perry kom till Japan ca 1850. Tittar du på en jordglob ser du Japan i kanten till höger och Kalifornien i kanten till vänster. Stilla Havet är nästan halva jorden öst-väst.

    Allting på Tomatobubble av Mike King är obligatorisk läsning! Mannen är ett geni. Han kan läsa tio böcker och förklara alla tio i tio meningar. Mike King vet vad judarna håller på med. Det är därför han kan berätta sanningen och vad som egentligen hände och händer.

    HOW THE SPANISH-AMERICAN WAR CHANGED THE WORLD

    http://tomatobubble.com/span_am_war.html

    Läs allting av Mike King.

    • Peter Harold skriver:

      Notera en blivande president som är involverad i ett falseflag (USS Maine): Theodore Roosevelt.

      • Läsare skriver:

        Sänka skepp är en av judarnas favorit när det gäller False Flag Op för att starta krig. Finns mängder med exempel, en är USS Liberty, 1967.

        Obs, judarna har ERKÄNT officiellt att de attackerade USS Liberty. Bortförklaringen är ”misstagen identitet” av USS Liberty. Vilket naturligtvis är de vanliga judiska lögnerna.

        USS Liberty var ett spaningsskepp. Hon hade satellitdiskar, vilket inget annat skepp hade. Alla US-navy skepp har ett tydligt nummer i fören.

        Vädret var samma som det var 911, en klar solig dag med en svag bris, se flygvideo och röken från tornen 11 September i New York.

        USS Liberty låg utanför kusten i Palestina, icke-stridande och naturligtvis med en stor US flagga. Att missta USS Liberty för något annat än ett US-navy är helt enkelt omöjligt.

        Först kom judarnas spaningsplan, som bekräftade att USS Liberty var US-navy. Efter en halvtimme kom tre jaktplan, ena piloten vägrade attackera USS Liberty.

        Den attacken lyckades inte sänka USS Liberty, så en timma senare kom tre torpedbåtar. En torped gjorde ett hål strax ovan vattenlinjen som var så stort att du kunde köra en bil igenom hålet.

        USS Liberty vägrade sjunka så nån timme senare kom tre helikoptrar med judiska mördare, kallat kommandosoldater och som skulle döda alla amerikaner och spränga USS Liberty.

        När judarna frågade via högtalare om de behövde hjälp, sträckte kaptenen långfingret i luften. Judarna flög hem.

        Det här är en två timmar lång dokumentär om judarna och deras False Flag Op. Proffsigt gjord, vid 5 min kommer USS Liberty.

        9/11 Missing Links [FULL Length]

        • Peter Harold skriver:

          Ett solklart fall av false flag. Det är skandal att de aldrig straffats ordentligt för detta. Jämför med vilket jävla liv det kan bli när andra har haft folk som bara *sagt” saker som röknas som hot mot USA.

  2. Läsare skriver:

    Afghanistan handlar om att knarklangarjudarna skall få tillbaka deras monopol på opium. England startade två krig mot Kina efter att kineserna slängt ut Sassoon juden.

    Enligt Jewish Encyklopedi från 1905, som finns på nätet, var opium ett judiskt knarkmonopol. Orkar inte leta, men sök på: Sassoon opium monopoly Jewish encyclopedia

    Detta vet jag inte säkert, men jag ger mig den på att skälet till att det judestyrda Sovjetunionen gick in i Afghanistan var att talibanerna hade stängt av opiumhandeln från knarkjudarna.

    Vad jag vet är det ingen som en enda gång har kunnat ge ett logiskt skäl till att Sovjetunionen gick in i Afghanistan, men om det var över opiumhandeln, då faller allt på plats. Testa vapensysten och krigstaktik. Vadå? Det var bara gojim som dog i Afghanistan.

  3. Läsare skriver:

    Peter: Har en i filtret. Tack.

  4. Snapphanen skriver:

    Att en sitter i filtret är väl trevligt.
    Lite av den hatiska rappakalja som Läsare’n häver ur sig kan ju vara skönt att slippa för övriga läsare.

    Troligt med tokstollar i kommentatorsfältet dock, det blir bra kontrast till Skrivarens ypperliga artiklar.

  5. Läsare skriver:

    Sofia mf, har just hört hela denna radio med Mike King. Mannen är ett geni och ljudfilen är obligatorisk. Du kan skippa första fem min.

    Red Ice Radio – Mike King – Hour 1 – The BAD War: Chronology of Events, from 1848 – WWII — 60 min

    This is a 15 min video where Hitler explain what he did and why he did it. Mr Hitler didn’t have a hidden agenda, saying one thing in public and do the exact opposite. English subtitles.

    Adolf Hitler, The Man who Fought the Bank TRUTH GONE VIRAL!—- 15 min

  6. Läsare skriver:

    Hehe … den här rubriken har jag skrattat gott åt hela morgonen 😁

    Om våglängden är större än avståndet mellan öronen

    https://www.flashback.org/t2772530

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s