”Fake news” anno 1635

Bästa läsare!

Vilken nytta har vi av historia? All, kan jag tänka mig. Vår art har existerat i 125’000 år och det har existerat omkring 107’000 miljarder människor sedan homo sapiens började vandra på jordytan. Ofantliga mängder kunskap har genererats, och tveklöst har massor av denna fallit i glömska.

Det finns gammal vardagsnära kunskap som förintas av glömskan, kunskap som kanske kan rädda livet på oerhört många den dagen det uppstår en katastrof eller kris som saboterar våra moderna system i samhället.

Eftersom vi människor i den civiliserade världen gjort oss beroende av dessa system är det lätt att förstå hur utsatta vi skulle bli när oturen är framme; vad händer när det kontantlösa samhället inte längre stöds av registren över våra tillgångar, och våra betalkort inte har mer värde än plasten de är tillverkade av? Vad händer med informationsflödet när våra telefoner inte längre har kontakt med Internet eller mobilnätet? Vad händer när vattnet slutat rinna i kranen? Vad händer när inga bilar längre kan startas? Vad händer när den enda strömkälla du kan uppbringa i ditt hem är statisk elektricitet alstrad medan du hasar fram med dina fårskinnstofflor i den nedkylda bostaden?

För 200 år sedan fanns inte många av dessa idag självklara hjälpmedel för oss människor. Tillvaron var säkerligen inte enkel för den tidens folk, annars skulle forntidens genier inte ha ansträngt sig för att komma på alla de förbättringar som ledde fram till dagens levnadsstandard. Men kunskapen om hur människan levde före vår egen tid begränsas inte enbart till den dagliga kampen för individens överlevnad. Även statskonstens historia förtjänar att lyftas fram, ömsom som varning, ömsom för att korrigera felen vi begår just nu (ah, nu låter jag som en konservativ igen).

Denna afton bläddrar jag i riksrådet och greven Carl Gustav Tesssins postumt utgivna dagbok som publicerades 1824. Jag tror inte att jag överdriver när jag påstår att de flesta svenskar inte bläddrat i så pass gamla böcker, och definitivt inte inom detta ämnesområde – forskare och historieamatörer undantagna.

Och någonting säger mig också att de flesta av våra politiker tillhör den grupp som inte exponerat sitt medvetande för forna tiders maktutövning. Svensk historia såsom den skildras i det allmänna medvetandet efter socialistiskt indoktrinerade läroplaner är att tidräkningen började med Gustav Vasa, följt av en serie anonyma kungar som ersattes av Sveriges första statsminister, socialdemokraten Hjalmar Branting (enligt ett intryck från en f.d. högstadieelev), och sedan har socialdemokraterna skött Sverige mer eller mindre på egen hand (andemeningen i utbildningsmaterial för invandrare i Sverige).

När jag bläddrar i den gamla boken slås jag över hur mycket vi egentligen har gemensamt med svunna tiders människor. Det finns en ständig kamp mellan frihet och ofrihet.

Tessin beskriver i sin dagbok bygget av sitt hus i Åkerö, och vi får ett kortfattat flerpunktsprogram om dåtidens husbyggen som jag definitivt skulle undersöka djupare ifall jag vore i färd med att bygga min egen stuga. Men i en senare anteckning anger han en text han vill ha uppsatt som en tavla i sitt blivande hus (tror jag), och det är ett citat från Cicero som Tessin tycks beundra oändligt mycket. Texten lyder:

Vetenskapen föda ungdomen, förnöja ålderdomen, pryda lyckan, trösta under olyckan, behaga inom, och besvära ej utomhus, vaka med oss om nätterna, resa med oss när vi resa, och bo med oss på landsbygden.

Om vi ock sjelfva vore oförmögne att förvärfva dem, så borde vi dock vörda dem hos andra.

Jag vet inte vilken nivå av modern litteratur man skall söka sig till för att finna dylik formuleringskonst och likvärdiga ideal. Inte ens om vi klär denna text i en modern språkdräkt hittar jag dess like till insiktsfullhet när jag tjuvläser litteraturen som ligger på lastpallarna vid bokreorna.

Jag ber att få avrunda denna betraktelse med iakttagandet av att fake news inte är någonting nytt. Tessin noterar nyheten om att fredsfördraget som undertecknats i Ostpreussiska Stuhmsdorf publicerades i en förfalskad version; det är mig okänt på vilket sätt, men fördraget lovade oss ytterligare 26 år av fred med det polska kungariket. Det var bra.

Läget vid detta tillfälle bestod i att Polen (som på den tiden var ett större och mäktigare land än dagens version) kände sig trängt av Ryssland i öst och det Ottomanska riket (de turkiska muslimerna) i syd; detta samtidigt som den polska kungens makt var begränsad och delvis överlämnad till en ineffektiv riksdag. Problemet med polsk riksdag tycks ha gamla anor, ser jag. Den största skillnaden var nog Sveriges roll, där Nederländerna, Frankrike och Storbritannien hurrade för de svenska soldaterna som stred mot det tyskromerska riket. Tanken nästan svindlar.

Jag avslutar med ytterligare två citat som hämtats ur bokens inledningskapitel av Gustav Montgomery år 1824:

Finnes väl ett hjärta, som icke höjes, värmes, vidgas, då det erinrar sig, hos närmare eller fjärmare förfäder, dygdens och ärans odödliga företräden?

Samt:

Den som yrkar att stora män skapa sina tider, eller den som påstår motsatsen, har lika orätt, emedan båda äro ensidiga och således ytterliga i sina fordringar. I detta, såsom i de flesta andra fall, har den rätt som håller sig till medelvägen. Personerna och tiderna inverka blott på varannan, och i så måtto finnes dem emellan ett samband eller ett blandat tillstånd, som gör att deras förening är lika naturlig som nödvändig; ingetdera är däremot absolut skapande.

Jag kan inte låta bli att beundra detta språk, både ifråga om formulering och anda.

Hälsar eder Peter Harold

Annonser

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Historia. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till ”Fake news” anno 1635

  1. ulsansblogg skriver:

    En hel del visdomsord som nutida svenska politiker borde ta till sig och noga överväga.

  2. robinshadowes skriver:

    Bäste Skrifvare! Hvad säger ers excellens om vi börja skrifva mera gammaldags och högtrafvande fortsättningsvis?

    • Peter Harold skriver:

      Den tanken, uppstånden och lagd i blom i ditt förslag, har under stundom bragts äfven i mitt sinne, lagd som ett plakat inför min inre syn, och anbefallande ett omsorgsfullt och utstuderat inhämtande av glosor och termer från en kollektion av illustrativa uttryck – som sätter våra sinnesbilder, vår längtan efter att uttrycka sig med fulländning, med förfining och sofistikation – till ett resultat av det slag som min bäste läsare hålles som proponent för!

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s