[Nordkorea] Det är synd att jag inte är kompis med Donald Trumps svärson…

Bästa läsare!

Tillverkaren av USA:s THAAD-system (Terminal High Altitude Area Defense) såg att aktiekursen flög upp som en missil när president Donald Trump gjorde sitt utspel om att agera med ”fire and fury” ifall Nordkorea hotar USA. Tydligen skall någon rapport om att nordkoreanerna lyckats få ner storleken på sina atombomber (så att de skall rymmas i missiler) ha cirkulerat i Vita huset. Sant eller falskt – det är alltid svårt att avgöra – så önskade jag att jag hade vetat om innan Trump gjorde sitt utspel. För i så fall hade jag kunnat köpt lite aktier hos THAAD-tillverkarna.

Händelsen fick mig att fundera lite över om man inte skulle kunna sätta detta i system? Låt oss leka lite med tanken att jag vore kompis med Donald Trumps svärson Jared Kushner. Som bekant uppfattas unge Kushner som den fågel som viskar i presidentens öra vad denne skall säga och tänka. Eftersom president Trump säger en massa saker som presidentkandidat Trump varit emot så tillskrivs Kushner epitet som ”Machiavellisk sufflör”. Bl.a. nämns den av Trump beordrade flygattacken som svar på ett påstått giftutsläpp av den syriska regimen tidigare i år vara ett av Kushners påfund (som en present till Israel).

Om jag nu skulle vilja göra mig en slant skulle jag ringa Kushner och be honom ordna så att han svärfar säger någonting om Nordkorea nästa vecka, varvid jag under tiden köper aktier innan dessa stiger i värde. Sedan – innan verkligheten hinner ifatt – säljer jag aktierna med vinst.

Verkligheten? Vaddå, skall det inte bli krig med Nordkorea?

Mitt omedelbara svar är ett direkt ”Nej”. Om man bara nöjer sig med nyhetsunderrättelser som kommer via systemmedierna kan man tro att kriget är ett faktum innan månadens utgång. Om man låter analysen tränga djupare så ser man väldigt stora svårigheter att verkställa ett krig mot Nordkorea. Därför kan aktiekurserna för THAAD-tillverkarna bara hållas uppe så länge som polemiken är sträng. Ja, det är också möjligt att den amerikanska regeringen – med stöd av sin egen krigsretorik – också lägger in beställningar.

Det finns en reservation, och det är ifall USA trots de höga insatserna – som man kommer förlora – startar kriget. Jag vet, alla betraktar den unge nordkoreanske ledaren som galningen, men Kim Jong-un är en diktator och inte en mentalvårdspatient. Det är detta jag saknar hos våra utrikespolitiska debattörer, en saklig insikt istället för upphetsad retorik som passar sig för 15 sekunder på TV. Det som kan få igång ett krig är ett misstag av Nordkorea, t.ex. att en soldat trycker på fel knapp – alternativt att USA:s Deep State verkställer en false flag-operation som ger Nordkorea skulden till vad nu det är man hittar på.

Nordkorea är inte en vanlig kommunistdiktatur. Nordkorea styrs av en dynasti sedan sju decennier. Den forne UD-tjänstemannen och säkerhetsanalytikern Peter van Buren formulerar förhållandet på följande insiktsfulla vis:

The Kim dynasty has been in power some 70 years, three generations. They have weathered conventional war, sanctions, and numerous war-like acts. They have dealt with famine. They survived the fall of the Soviet Union and generations of American governments. They did not act irrationally. You don’t stay in power for seven decades acting irrationally or impulsively. You stay in power and hold your own against multiple superpowers by careful actions and good choices. There is nothing — nothing — to support any contention Kim might act any more irrationally than his nuclear-armed dad did.

Peter van Buren är till och med hoppfull vad gäller Kim Jong-uns amerikanske motpart. van Buren noterar att Trump lyckats som företagare, och även lyckats bli vald till president – vilket skall indikera att inte heller Trump är en mentalpatient (hur illa än alla tycker om honom).

Däremot medger van Buren att allt inte behöver vara frid och fröjd, och flaggar för oförväntade faror, som t.ex. en kärnkraftsolycka i Nordkorea som kanske leder till miljoner nordkoreanska flyktingar som väller in i Sydkorea, alltmedan ett radioaktivt moln sprider sig mot Japan (eller ett utsläpp som förgiftar havet). Detta scenario är faktiskt lika skrämmande som ett riktigt krig.

Fast trots allt: räkna inte bort Deep State i USA. För dem är både Kim Jong-un och Donald Trump pjäser i ett schackspel där man befinner sig på båda planhalvorna och gör varandras drag.

F.ö. har journalisten Caitlin Johnstone en alldeles utmärkt artikel som med målande uttryck beskriver den amerikanska regimen – oavsett partikulör – som en manipulativ psykopat som triggar oro bland omgivningen. [LÄNK] Jag tar mig friheten att citera att stycke som summerar upp ett faktiskt förhållande som gäller USA. Tyvärr.

The United States power establishment has an extensive history of using lies, false flags and propaganda to manipulate its hundreds of millions of citizens into supporting needless military interventionism. From the Gulf of Tonkin incident to the false Nayirah testimony to the amazing network of lies spun about Saddam Hussein to the “humanitarian” intervention in Libya to the unconscionable Bana Alabed psy-op in Syria, there is no depth to which the US war machine will not stoop in deceiving the public about the need to unload the military-industrial complex’s expensive inventory onto some third world country overseas

Icke förty kan man ifrågasätta hur klokt det var att Donald Trump gjorde sitt ”fire and fury”-utspel. Risken för eskalation är redan stor. Om man verkligen vill ha en fredlig lösning på krisen med Nordkorea, då är krigsretorik fel väg att gå.

Det är möjligt att man inte kan få bort den nordkoreanska regimen med diplomati, men att störta den genom att starta ett krig kommer inte resultera i någon som helst seger. Enda utvägen är förhandling. Det är hög tid att övergå till den strategin, innan någon klantskalle förstör livet för tiotals miljoner människor.

Hälsar eder Peter Harold

Annonser

Om Peter Harold

Libertariansk skribent och författare. Driver den libertarianska bloggen "Skrivarens Blogg".
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till [Nordkorea] Det är synd att jag inte är kompis med Donald Trumps svärson…

  1. Björngunnar skriver:

    Vad är det man vill få oss att tro när det gäller de relationer och ”klimat” som existerar mellan USA och tex. Nordkorea? Och vad vill man att vi inte skall tro?
    Jo!
    Att Nordkorea finansieras av USA, ett teaterspel för att hålla massorna sysselsatta med meningslösa spekulationer…
    Mao. Söndra och härska på klassiskt mane’r, en ständigt pågående teaterpjäs för att kunna motivera vapenindustrin och kom ihåg, partiets enda mål är makt!

    • Peter Harold skriver:

      Ja, jag har faktiskt funderat på att titta på det där. Nordkoreanerna åker ju omkring med västerländska bilar, och det torde ju finnas fler varor av t.o.m. amerikanskt ursprung – även om de flesta amerikanska grejer görs i Kina…

      • Björngunnar skriver:

        Vad borde neokonservativa inte förse Nordkorea med?
        https://www.swissinfo.ch/eng/rumsfeld-was-on-abb-board-during-deal-with-north-korea/3176922

        Jag har en bok i min hand som heter I Morgonstillhetens land av Sten Bergman.
        Den är skriven med början 1935 men utgiven 1952.
        Bergman med följeslagare åkte tåg och jag citerar ur boken,: Som vi beställt biljetterna genom den officiella ryska resebyrån Intourist möttes vid stationen, Leningrad av två representanter för denna byrå.
        Bägge voro damer av mycket tilltalande utseende, I synnerhet den ena…
        Han skriver om Korea, inte det sargade och förstörda Korea som fanns efter att världspolitiken slitit landet i stycken.
        Ni lär känna den vänliga befolkningen
        Ni får se ett land som te önskar mer än att få leva i fred och utvecklas enligt den tusenåriga livsstil som är Asiens egen.

        Så redan då samarbetade Sovjetunionen och USA för att förstöra länder.

        • Peter Harold skriver:

          Jag måste se efter om jag inte har den där boken i mitt eget bibliotek. jag samlar på reseskildringar.

        • Benny skriver:

          Jodå, nog spelade USA under täcket med Sovjet under det s.k kalla kriget! Chocken över att samarbetspartnern i statsterror dvs Sovjet plötsligt försvann måste varit ett trauma för ”Deep State” i USA…plötsligt stod man utan en påhittad fiende som motiverade alla krig man startade…vad göra? Man hittade på en perfekt fiende…”kampen mot terrorismen” som man själv var med och finansierade, beväpnade och såg till att den spred sig. Sen märkte man att det inte räckte för att motivera alla anslag till militären, varför nya fina dyra jaktplan mot en trashankar? Så man putsade snabbt av Ryssland som nygammal fiende och på den vägen är det…

Du är välkommen att kommentera inlägget! Jag tillämpar yttrandefrihet, men du tar givetvis ansvar för det du skriver. Reklam åker dock i runda arkivet.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s