Kommer ALLA påverkanskampanjer att analyseras, Löfvén?

I all hast!

Bästa läsare!

Det samhällsfarliga rikspuckot Stefan Löfvén som med det snaraste borde avpolletteras från sitt statsministerämbete på grunden att han utgör en risk för riket p.g.a. sin väldokumenterade inkompetens, har bestämt sig för att ta ännu ett steg i världsregimens önskade riktning för att införa ett nationellt sanningsdepartement. Han avser att inrätta en myndighet för det psykologiska försvaret av Sverige.

Stefan Löfvén har helt rätt i att det skulle behövas en eller flera psykiatriker för att rädda Sverige, och det redan under nuvarande förhållanden. Löfvén och Fredrik Reinfeldt är de första som borde underkasta sig en kunnig analys av vad som rör sig inne i deras huvuden (kalla rapporten för ”Två fallstudier i tomhet respektive ondska”), men frågan är om inte de flesta riksdagsledamöter vi har borde – precis som vid ett grovt brott där gärningsmannen agerat hänsynslöst – genomgå en RPU, det som kallades för ”stor rättspsykiatrisk undersökning” i domstolssammanhang.

Nå, vad skall den nya myndigheten göra då? Stefan Löfvén[SVT] :

– Det är en förutsättning för vår demokrati och vår rättsstat. Ett psykologiskt försvar handlar om att säkerställa befolkningens försvarsvilja i fred och motståndsvilja i krig.

Vackra ord. Men hur uppnår man detta, om inte med något mått av propaganda? Propaganda från statens sida.

Rent historiskt så kommer jag bara på ett enda exempel där försvarsviljan i nationen varit utsatt för ett hot. Det var när socialdemokraterna tillsammans med moderaterna och de borgerliga bestämde sig för att lägga om försvarspolitiken efter Sovjetunionens fall och reducera vår krigsmakt till några symboliska enheter som kunde användas som regionalpolitiska verktyg, samt en insatsstyrka som kan fara iväg och hjälpa NATO att bedriva krig i länder som de neo-konservativa i USA och den israeliska staten inte tål.

Är det vid något tillfälle den svenska försvarsviljan verkligen var hotad, så var det definitivt då. Och med politikernas makt försvann även vår försvarsförmåga, vilket var värre.

Jag kan inte se att riksdagen gjort den analys över det inträffade som är nödvändig i sammanhanget. Varför gjordes en så snabb materiell och numerär nedrustning av Sveriges försvar, med full medvetenhet om att vår försvarsförmåga begränsades till några kanontorn vid kusten och ett par hangarer fyllda med JAS-plan?

Var det någon yttre kraft som sade åt oss att genomföra denna nedrustning, med undantag för de trupper som skall användas för att hjälpa NATO? Finns det någon misstänkt yttre påverkanskampanj här, sett i skenet av att NATO nu framställs som frälsaren i mörkret när den svenska tigerns garnityr dragits ur, tand för tand, regemente för regemente, och nu lockas att köpa deras vapensystem? Kan det svenska värdlandsavtalet för NATO vara en ledtråd i jakten på yttre påverkan av den svenska demokratin och försvarsviljan? Någon…? Ordet är fritt.

Om regeringens absolut värsta farhågor inom säkerhetspolitiken består i  att vi kommer hamna i krig med ett Ryssland som har ockuperat Baltikum igen (våra politiker har i samma anda som när britterna lovade Polen att alltid garantera deras fred, bestämt sig för att bli indraget i baltländernas konflikter), så undrar jag varför regeringen tvivlar på svenska folkets motståndsvilja vid ett eventuellt angrepp.

Kan det vara så att svenska folket – i olika grad från individ till individ – anser att det inte är värt att riskera liv, hälsa  och egendom för att jubelidioter som Stefan Löfvén skall slippa behöva skriva med kyrilliska bokstäver på sitt jobb? För vad är det Sverige riskerar vid en rysk ockupation av vårt land? Att vår kulturmarxistiska halvstatliga kyrka måste säga att Jesus är en man? Att vi förbjuds att agera transportkompani åt NATO i utlandet? Att vi inte ens får ha NATO:s atomvapen i vårt land? Att vi för att kunna upprätthålla den inre säkerheten måste upphöra med massinvandring från länder med islamisk maktdominans? Att vi inte längre får köpa norsk och holländsk olja med övervärderad petrodollar, utan skall förlita oss på den billigare ryska naturgasen och deras olja? För inte är det väl så att regeringen menar att Tyskland är det stora hotet? Nej, det är ju bara Ryssland som gäller.

Fast ingen skall låta sig luras av regeringens argument om det påstådda hotet mot svensk demokrati (som ju demonteras efter alla anvisningar från Bryssel). Vad det i själva verket handlar om är att skapa en politisk infrastruktur så att statsmakten kan ge sig rätt att agera mot oönskade politiska yttringar. Ett verktyg som med lätt påbyggnad kan resultera i att den politiska censuren återinförs.

Man vill sålunda t.ex. ta sig rätten att agera om en eller flera medborgare framställer statsmakten som en löjeväckande aktör som bara har sitt eget bästa för ögonen – undertecknad ser sig som ett exempel på en sådan medborgare – och kunna intervenera genom att (utan krav på bevis) peka ut dessa åsiktsyttringar som kopplade till ”influensförsök av utländsk makt”. Myndigheten kommer (alltjämt utan att behöva presentera konkreta bevis) hävda att någon med ryska IP-nummer skriver artiklar på svenska, och att dessa sprids vidare och ”skapar eko i sociala medier av infiltratörens lydiga svans”, eller motsvarande formulering.

Kommer Stefan Löfvéns embryo till Sanningsdepartementet att ge akt på influensförsök från NATO och EU vad gäller utgången av våra allmänna val till riksdagen i Sverige? Jag tvivlar. SVT/SR:s återpublicering av CFR-styrda CNN räknas inte in som ”influens av utländsk makt”, det behöver väl knappast sägas. De står ju för demokrati, fastän de är propagandaverktyg för den aggressivaste staten i hela världen…

NATO och EU har alla ingångar till Sveriges riksdag och regering. Sveriges riksdag och regering har dock bestämt sig för att sätta dialogen med Ryssland på sparlåga, och detta som en följd av pågående sanktioner mot Ryssland sedan den ryska federationen accepterade Krims begäran om anslutning efter den lokala folkomröstningen. Sveriges regering väljer medvetet (på order av USA och EU, glöm inte det!) att satsa mindre på dialog med Ryssland, och mer på misstänkliggörande och misstro.

Till och med en 12-årig skolelev kan ju se att detta beteende inte på något vis kan främja säkerheten i norra Europa.

Avslutningsvis vill jag dock ställa Stefan Löfvén den uppriktiga frågan: Vilka partier tror du att Rysslands regering ämnar stödja för att få bort NATO från Sverige och ta bort skurkstämpeln på Ryssland? Sorry, men möjligtvis med undantag för Vänsterpartiet ser jag inte att nuvarande attityd skulle kunna förändras, och jag har väldigt svårt att det liberala och konservativa Ryssland skulle vilja stödja ett gammalt kommunistparti i Sverige.

Hälsar eder Peter Harold